Värdegrund

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Värdegrund definieras i Nationalencyklopedin som de grundläggande värderingar som formar en individs normer och handlingar.[1] Begreppet beskrevs 2010 av Tomas Brytting, professor i organisationsetik, i boken Värdegrundens ABC som en samling normer som är rätt eller fel, goda eller onda värden, dygder och målsättningar. Enligt Brytting är begreppet synonymt med etos.[2] Svenska Akademins Ordbok anger att en värdegrund bör förstås som något som handlar om de värderingar som ligger till grund för någons handlingar; numera i synnerhet om gemensamma värderingar som ligger eller förväntas ligga till grund för verksamhet inom skolväsendet, organisationer eller företag eller liknande.[3]

Statskontoret skrev 2014 att det då inte existerade en vedertagen definition av vad värdegrund är och att begreppet kommit att fungera som "ett samlingsbegrepp för frågor kring etik och värderingar och även insatser av normerande karaktär".[4] Värdegrundsdelegationen inom Regeringskansliet skrev 2015 att "en värdegrund kan beskrivas som en samling viktiga normer eller värden. Den kan vara individuell eller delas av många." De menade också då att begreppet är relativt nytt och kanske mest blivit allmänt känt genom Skolverkets värdegrundsarbete som syftar till att människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen och solidaritet mellan människor ska genomsyra den pedagogiska vardagen. Värdegrundsdelegationen menade att vare sig värdegrund eller värdegrundsarbete är självklara begrepp. De skrev också att oavsett vad man avser med begreppen måste myndigheter ständigt arbeta med att lagstiftningen som ingår i den gemensamma värdegrunden har genomslag i deras arbete.[5]

Begreppet används ofta för att beskriva ett kollektivs gemensamma etik och värderingar, exempelvis inom ett företag, en nation, institution, förening eller folkrörelse. I näringslivet har många företag som en del i ett varumärkesarbete tagit fram egna värdegrunder. Arbetet består då ofta i att ta fram några centrala ord för att nischa företaget gentemot konkurrerande företag. Orden ska symbolisera vad företaget står för eller vill associeras med. Ett företags värdegrund kan även vara tänkt att användas identitetsstärkande och i internt utvecklingsarbete. Hållbarhet eller företagets sociala ansvar ses ofta som en del i företagens värdegrundsarbete.[5]

Det svenska begreppet motsvaras ofta, men inte alltid, av det engelska code of conduct eller code of ethics, särskilt om man avser ett företags eller en myndighets värdegrund.[källa behövs] Begreppet värdegrund kan även ha den vidgade innebörden att syfta på de mest grundläggande principerna inom en politisk ideologi eller religion.

Begreppets användning har av flera kritiker ansetts bidra till upprätthållandet av åsiktskorridorer. För utveckling av kritiken se artikeln om åsiktskorridor. Se även stycket nedan om begreppsproblem.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Begreppet värdegrund förekommer i svenska språket redan 1943[6] och omnämns i riksdagen 1967[7]. Det fick större spridning i början av 1990-talet, i samband med värdegrundsdebatten kring skolan. Begreppet är bildat utifrån ordet värde, som är belagt i svenskan sedan 1600-talet[8]. Ordet värde har flera betydelser, men i sammansättningen värdegrund avses den sociologiska och filosofiska betydelsen, något rör människor och åsikter snarare än monetära värden. Ett värde är en uppskattad egenskap hos en företeelse eller den uppskattade företeelsen själv.[källa behövs] Samma betydelse för värde återkommer i begrepp som alla människors lika värde, värdegemenskap och värdekonflikt.

Norm och värdegrund[redigera | redigera wikitext]

En värdegrund skiljer sig ofta från en norm på så vis att den förra är tydligt uttalad och ofta nedskriven, medan normen är underförstådd och inte nedskriven. En norm är inte heller per definition god medan det är underförstått att en värdegrund handlar om det som kollektivet anser är goda värderingar, de högre ideal kollektivet strävar mot.[källa behövs]

Svenska exempel[redigera | redigera wikitext]

Värdegrunden för de statsanställda[redigera | redigera wikitext]

Kompetensrådet för utveckling i staten arbetade med att implementera den gemensamma värdegrunden för de statsanställda som bygger på sex principer och syftar till en god förvaltningskultur. Uppdraget går under namnet Offentligt etos och genomfördes 2010-2012.

Den år 2013 uppdaterade värdegrunden, med utgångspunkt i rättsordningen, sammanfattas i sex följande grundläggande principer:[9]

  • Demokrati är den överordnade principen, enligt 1 kap. 1 § första stycket regeringsformen som slår fast att all offentlig makt i Sverige utgår från folket. Det betyder att varje statsanställd i sitt arbete ska ha som utgångspunkt att det är folket som är hans eller hennes uppdragsgivare och att offentlig maktutövning alltid måste ha stöd av lag.
  • Legalitet, enligt 1 kap. 1 § tredje stycket regeringsformen som föreskriver att den offentliga makten utövas under lagarna.
  • Objektivitet, enligt 1 kap. 9 § regeringsformen som anger att domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.
  • Fri åsiktsbildning, enligt 1 kap. 1 § andra stycket regeringsformen som slår fast att den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning.
  • Respekt, enligt 1 kap. 2§ första stycket regeringsformen som föreskriver att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.
  • Effektivitet och service är grundläggande värden för de statsanställda, vilket framgår i central lagstiftning om statsbudgeten och förvaltningen.[förtydliga]

Lokala värdegrunder i offentlig förvaltning får inte bryta mot den statliga värdegrunden. I ett fall har en felaktig lokal värdegrund använts för att legitimera diskriminering vilket ledde till att berörd myndighet fälldes av Justitieombudsmannen, som konstaterade grundlagsbrott.[10]

Värdegrunden inom skolan[redigera | redigera wikitext]

Under början av 1990-talet debatterades skolans värdegrund. En utredning tillsattes av regeringen, SOU 1997:121[11] Regeringen beslutade sedan att föreslå att den nya läroplanen för det offentliga skolväsendet skulle vila på demokratins grund och också innehålla en uttalad värdegrund, baserat på utredningens förslag. Värdegrundsbegreppet lanserades i och med den läroplan som kom 1998,[12] och begreppet värdegrundsarbete har sen dess kommit att beteckna skolans fostranspraktik i Sverige. Värdegrundsarbete handlar om att skolan ska gestalta och förmedla samt hos eleverna förankra den värdegrund som formuleras i läroplanen, det vill säga att stärka de demokratiska värdena hos eleverna, både som individer och som kollektiv.[13]

Idag talar man ibland om värdemål istället för eller som komplement till begreppet värdegrund. En del svenska skolforskare föredrar att använda begreppet värdepedagogik framför värdegrundsarbete.[14]

Den svenska skolans värdegrund framgår idag av Skollagen (2010:800). Skolans värdegrund ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Andra viktiga värden som lyfts fram är rättskänsla, generositet, tolerans, ansvarstagande, aktningen för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor. Den etik värdegrunden lutar sig mot är den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism. Värdegrunden betonar också att undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell.[15]

Svenska kyrkans värdegrund[redigera | redigera wikitext]

Svenska kyrkan har, liksom många andra samfund och idéburna organisationer, en uttalad värdegrund. Den fokuserar på varje människas lika värde, arbete för fred, försoning, rättvisa och hållbarhet. Värdegrunden är vägledande i svenska kyrkans arbete för mänskliga rättigheter, jämställdhet, barnets bästa, en hållbar värld och emot sexuella trakasserier, övergrepp och diskriminering.[16]

Försvarsmaktens värdegrund[redigera | redigera wikitext]

Försvarsmaktens värdegrund utgår från demokratiska principer och slår vakt om alla människors lika värde, om rättvisa, jämlikhet och mänskliga rättigheter. Man fokuserar på värdeorden öppenhet, resultat och ansvar.[17]

Begreppsproblem[redigera | redigera wikitext]

Begreppet värdegrundsarbete är enligt kritiker ett problematiskt begrepp. I läroplanerna används formuleringar som ”de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på” [18] och ”vårt samhälles gemensamma värderingar”[19] Det skulle exempelvis handla om önskemål eller normativa uttalanden än om beskrivningar av faktiska förhållanden, trots den beskrivande språkformen.[20] Huruvida det i samhället råder konsensus om de värden och normer som läroplanerna beskriver och huruvida folk i det svenska samhällslivet de facto lever efter dessa eller åtminstone strävar efter att leva upp till dessa är enligt kritikerna en empirisk fråga. ”Analogt kan konstateras att samhällslivet eventuellt vilar på de värden som man vill förankra hos eleverna, men det är ingalunda säkert att så är fallet”.[21] Forskaren Mats Alvesson har kritiserat arbetet med värdegrunder och menar att det ibland kan ha negativa effekter.[22]

Internationella exempel[redigera | redigera wikitext]

Värdegrunder inom hälso- och sjukvård[redigera | redigera wikitext]

Röda Korsets Code of Conduct [23]
World Medical Association Declaration of Geneva [24]
Hippokrates ed

Militär, krig och andra väpnade konflikter[redigera | redigera wikitext]

Bushidō
Ridderlighet
Haagkonventionerna

Religion[redigera | redigera wikitext]

Den åttafaldiga vägen (Buddhism)
Den gyllene regeln (Ett flertal världsreligioner)
Noakidiska lagarna (Judendom)
Koranen (Islam)
De tio budorden (Judendom och kristendom)
De tio föreskrifterna (Daoism)
Yama och niyama (Hinduism)

Övriga[redigera | redigera wikitext]

Scoutlöftet
Pressetik
Icke-aggressionsprincipen
Kardinaldygder
Preussiska dygder

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Nationalencyklopedin”. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A4rdegrund. Läst 9 januari 2023. 
  2. ^ Brytting, Tomas (December 2010). ”Värdegrundens ABC”. Kompetensrådet för utveckling i staten, KRUS. https://docplayer.se/14124922-O-f-f-e-n-t-l-i-g-t-e-t-o-s-e-n-g-o-d-f-o-r-va-lt-n-i-n-g-s-k-u-lt-u-r-vardegrundens-abc.html. Läst 10 januari 2023. 
  3. ^ ”Svenska Akademins Ordbok”. Svenska Akademin. https://www.saob.se/artikel/?seek=v%C3%A4rdegrund&pz=1#U_V2025_233141. Läst 10 januari 2023. 
  4. ^ ”Utvärdering av projektet Offentligt etos” (pdf). Statskontoret. 29 september 2014. https://www.statskontoret.se/siteassets/publikationer/2014/201422.pdf. Läst 10 januari 2023. 
  5. ^ [a b] ”Att arbeta med den statliga värdegrunden – en handledning” (pdf). Värdegrundsdelegationen, Regeringskansliet. 17 augusti 2015. https://kompetensistaten.se/wp-content/uploads/2015/11/Att-arbeta-med-den-statliga-v%C3%A4rdegrunden-en-handledning.pdf. Läst 10 januari 2023. 
  6. ^ ”Svenska Akademins Ordbok”. https://www.saob.se/artikel/?unik=V_2025-0151.OSY4&pz=8. Läst 9 januari 2023. 
  7. ^ ”Riksdagens protokoll, Första Kammaren, Nr 24, 1967, 2-3 maj”. https://weburn.kb.se/riks/tv%C3%A5kammarriksdagen/pdf/web/1967/web_prot_1967__fk__24/prot_1967__fk__24.pdf. Läst 9 januari 2023. 
  8. ^ ”Svenska Akademins Ordbok”. https://www.saob.se/artikel/?unik=V_2025-0151.OSY4&pz=8. Läst 9 januari 2023. 
  9. ^ ”Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda”. Arkiverad från originalet den 3 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170703140251/http://www.vardegrundsdelegationen.se/media/DenGemensammaV%C3%A4rdegrunden2013.pdf. Läst 8 maj 2017. , vardegrundsdelegationen.se. Åtkomst den 27 november 2016.
  10. ^ ”JO-fällning gav brandmännen skadestånd”. Lag & Avtal. 25 mars 2019. https://www.lag-avtal.se/nyhetsarkiv/jo-fallning-gav-brandmannen-skadestand-6952710. Läst 27 december 2022. 
  11. ^ ”SOU 1997:12”. https://data.riksdagen.se/fil/1E5EA5B0-8205-4CC0-A799-EF8600236B07. Läst 9 januari 2023. 
  12. ^ Lpf 94; Lpo 94; begreppet värdegrund myntades redan i och med Läroplanskommitténs arbete och dess utredning SOU 1992:94
  13. ^ Gilljam, 2003; Lpo 94; Skolverket, 2000a, 2000b
  14. ^ Colnerud & Thornberg, 2003; Orlenius & Bigsten, 2006; Thornberg, 2006
  15. ^ ”Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet”. https://www.skolverket.se/download/18.192dfce916aff44f9af6a4/1560325112335/F%C3%B6rslag%20l%C3%A4roplan%20grundskolan.pdf. Läst 9 januari 2023. 
  16. ^ ”Svenska kyrkans värdegrund”. https://www.svenskakyrkan.se/svenskakyrkansvardegrund. Läst 9 januari 2023. 
  17. ^ ”Försvarsmaktens värdegrund”. https://www.forsvarsmakten.se/sv/om-forsvarsmakten/varderingar-och-vision/forsvarsmaktens-vardegrund/. Läst 9 januari 2023. 
  18. ^ Lpo 94, s. 5
  19. ^ Lpo 94, s. 10.
  20. ^ Boström (2000)
  21. ^ Boström, 2000, s. 46
  22. ^ ”Mats Alvesson: ”Vilken nytta har värdegrunder?””. Chef. 9 november 2021. https://chef.se/mats-alvesson-fokusera-pa-verkliga-problem/. Läst 26 januari 2022. 
  23. ^ ”The Code of Conduct for the International Red Cross and Red Crescent Movement and NGOs in disaster relie”. https://www.ifrc.org/our-promise/do-good/code-conduct-movement-ngos. Läst 9 januari 2023. 
  24. ^ ”World Medical Association Declaration of Geneva”. https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-geneva/. Läst 9 januari 2023. 

Litteraturförteckning[redigera | redigera wikitext]

  • Alexandersson, M. (1999). Reflekterad praktik som styrform. I M. Alexandersson (red.), Styrning på villovägar (s. 9-72). Lund: Studentlitteratur.
  • Berkowitz, M. W. & Grych, J. H. (2000). Early character development and education. Early Education & Development, 11, 55-72.
  • Boström, B-O. (2000). Styrningen av den svenska skolans värdegrund i kritisk belysning. I B. Andersson (red.), Samhällets demokratiska värdegrund: En fråga om mångfald, olikhet men lika värde (Rapport 1 från Värdegrunden, s. 33-57). Göteborg: Göteborgs universitet.
  • Colnerud, G. (2001). Regler och relationer: Lärarröster om värdegrunden. I Vad har värde i praktiken: Perspektiv på värdegrunden i skola, vård och omsorg. Konferensrapport: 18-19 maj 2001. Lärarhögskolan i Stockholm.
  • Colnerud, G. & Thornberg, R. (2003). Värdepedagogik i internationell belysning (Forskning i fokus, nr 7). Stockholm: Skolverket.
  • Gilljam, C. (2003). Homofobins plats i värdegrundsarbetet. I O. Franck (red.), Liksom värden, typ: Moral och mening med fokus på skolan (Föreningen Lärare i religionskunskap. Årsbok 2003. Årg. 35, s. 84-90). Malmö: Prinfo/Team Offset & Media.
  • Hörnqvist, B. & Lundgren, U. P. (1999). Värdegrunden – de oförytterliga värdena. I Skolverket. Ständigt. Alltid! Skolans värdegrund: Kommentar till läroplaner (s. 7-14). Stockholm: Liber.
  • Lahdenperä, P. (2001). Värdegrunden som exkluderande eller inkluderande diskurs. I G. Linde (red.), Värdegrund och svensk etnicitet (s. 116-137). Lund: Studentlitteratur.
  • Lawson, H. & Edmonds, K. (2001). Citizenship education: What do student teachers need to know? I A. Ross (Ed.), Learning for a democratic Europe: Proceedings of the third conference of the Children’s Identity and Citizenship in Europe Thematic Network. Brugge 2001 (s. 175-181). London: A CiCi publication.
  • Lpf 94. 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
  • Lpo 94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
  • Læreplansverket for 10-åriga grunnskulen (1997). Hämtat den 20 juli 2004 från Utdanningsdirektoratet i Norges webbplats: http://www.ls.no/L97/L97/index.html
  • Ohnstad, F. O. (2005). Using focus-groups with teachers – a way to develop teachers’ ethical consciousness? How do teachers utter their ethical statements and reflections by participating in focus groups? Paper presented at the 33rd Congress of Nordic Educational Research Association in Norway at the Faculty of Education, University of Oslo, Mars 10-12, 2005.
  • Orlenius, Kennert, Värdegrunden - finns den? (2004)
  • Orlenius, K. & Bigsten, A. (2006). Den värdefulla praktiken. Stockholm: Runa Förlag.
  • Pedersen, J. (2004). Vägar till värderingar och värden: Skolans sociala fostran i läroplanstexter och pedagogisk praktik (PiUS-rapport). Linköping: Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings universitet.
  • Powney, J., Cullen, M-A., Schlapp, U., Johnstone, M. & Munn, P. (1995). Understanding values education in the primary school. York: Reports Express.
  • Skolverket (1999). Gemensamhet i mångfalden: En rapport om 32 skolors arbete med värdegrunden i praktisk tillämpning. Stockholm: Liber Distribution.
  • Skolverket (2000a). En fördjupad studie om värdegrunden: Om möten, relationer och samtal som förutsättningar för arbetet med de grundläggande värdena (Dnr 2000:1613). Hämtat den 3 februari 2004 från Skolverkets webbplats: http://www.skolverket.se/publikationer?id=767
  • Skolverket (2000b). Med demokrati som uppdrag: En temabild om värdegrunden. Stockholm: Liber Distribution.
  • SOU 1992:94. Skola för bildning: Huvudbetänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling. Stockholm: Allmänna Förlaget.
  • Stephenson, J., Ling, L., Burman, E. & Cooper M. (Eds.) (1998). Values in education. London: Routledge.
  • Taylor, M. (1994). Overview of values education in 26 European countries. I M. Taylor (Ed.), Values education in Europe: A comperative overview of a survey of 26 countries in 1993 (s. 1-66). Dundee: Scottish Consultative Council on the Curriculum.
  • Thornberg, R. (2006). Värdepedagogik i skolans vardag: Interaktivt regelarbete mellan lärare och elever (Linköping Studies in Education and Psychology No. 105). Linköping: Linköpings universitet.