Värdekonservatism

Från Wikipedia
Del av en serie om
Konservatism
Varianter

Frihetlig · Grön · Kultur · Liberal
Medkännande · Moderat · National
Social · Ultra · Värde

Principer

Auktoritet · Disciplin · Elitism (Aristokrati
Meritokrati) · Familj · Folk · Förfädersdyrkan
Heder · Hierarki · Historism · Kultur (Arv)
Lojalitet · Monarki · Ortodoxi · Patriotism
Plikt · Subsidiaritet · Suveränitet · Tradition

Filosofer

Burke · Chateaubriand · Hegel
Kirk · Maistre · Oakeshott · Schmitt
Scruton · Tocqueville

Politiker

Adams · Adenauer · Bismarck
Churchill · Disraeli · Franco · de Gaulle
Metternich · Reagan · Salazar · Thatcher

Värdekonservatism är uppfattningen att samhället bör bevara och förstärka en viss etik, eftersom man anser att den är nödvändig för ett gott samhälle. Värdekonservativa identifierar vanligtvis Västvärldens traditionella kristna etik som den vägledande i samhället. Personalismen är en teoribildning inom värdekonservatismen, som tar ställning såväl mot socialismens kollektivism som mot liberalismens individualism.[1] Värdekonservatism är motsatsen till nihilism och kulturradikalism.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Begreppet värdekonservatism myntades av Stig Strömholm i antologin Kämpande konservatism (1971) som ett sätt att markera skillnaden mellan en ideologisk konservatism och strukturkonservatism (behållande av status-quo).[2] Begreppet har sedermera kommit att användas som en konventionell beteckning på personer som står upp för traditionella ståndpunkter i så kallade värdefrågor och som internationellt ofta betecknas som "konservativa" eller "kristdemokratiska".

Exempel[redigera | redigera wikitext]

Exempel på värden som en värdekonservativ vill bevara och/eller förstärka kan vara följande:

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Joel Halldorf. ”Värna de små gemenskaperna”. Dagen. https://www.dagen.se/nod/2020/11/30/varna-de-sma-gemenskaperna/. Läst 8 december 2022. 
  2. ^ Söderbaum, Jakob E:son (2020). Modern konservatism. sid. 127. ISBN 978-91-7765-503-9. OCLC 1236838886. http://worldcat.org/oclc/1236838886. Läst 8 december 2022 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]