Hoppa till innehållet

Världsarv i USA

Från Wikipedia

1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20a
20b
20c
20d
20e
20f
20g
20h
21
Världsarven i USA ( = Kulturarv, = Naturarv)
1. Olympic nationalpark 2. Redwood nationalpark 3. Yosemite nationalpark 4. Waterton Glacier internationella fredspark 5. Yellowstone nationalpark 6. Grand Canyon 7. Mesa Verde nationalpark 8. Chacokulturens nationalhistoriska park 9. Pueblo de Taos 10. Carlsbad Caverns nationalpark 11. Cahokia Mounds 12. Mammoth Caves nationalpark 13. Great Smoky Mountains nationalpark 14. Monticello och University of Virginia 15. Independence Hall 16. Frihetsgudinnan 17. Everglades nationalpark 18. Poverty Point nationalmonument 19. Franciskanermissionerna i San Antonio 20. Frank Lloyd Wrights byggnader (blå markörer, 20a. Unity Temple 20b. Robie House 20c. Taliesin 20d. Jacobs House 20e. Fallingwater 20f. Hollyhock House 20g. Taliesin West 20h. Guggenheim Museum) 21. Hopewells ceremoniella jordarbeten
Sydost om kartans geografiska område ligger La Fortaleza och San Juan i Puerto Rico

1
Världsarven i delstaten Hawaii ( = Naturarv, = Kultur- och naturarv)
1. Hawaii Volcanoes nationalpark
Väster om kartans geografiska område ligger kultur- och naturarvet Papahanaumokuakea.

I USA finns idag tjugotre världsarv, vilka utses av FN-organet Unescos världsarvskommitté. Landets första världsarv var Yellowstone nationalpark.

USA och världsarvskonventionen

[redigera | redigera wikitext]

USA kom att bli det första landet som ratificerade världsarvskonventionen. USA:s senat skrev under konventionen den 26 oktober 1973[1] och den 7 december samma år ratificerades den officiellt.[2]

Biträdande ministern för Fish and Wildlife and Parks under Department of the Interior (USA:s inrikesministerium) har det övergripande ansvaret för att konventionen följs och över världsarven.[3] Världsarven är oftast federalt ägda, men de kan också vara nationalhistoriska monument eller naturliga landmärken. Sådana objekt sköts av delstaterna, självstyrande territorier som Puerto Rico, privata stiftelser eller av indianstammar.

National Park Service har ansvaret att ta initiativ till och bekosta den uppföljning och de rapporter som ska lämnas in till Unesco vart sjätte år[4].

1978 fick USA till slut sitt första världsarv - Yellowstone nationalpark. Sedan dess har antalet världsarv i USA växt och är nu 25 till antalet.

Nomineringsprocessen i USA

[redigera | redigera wikitext]

Biträdande ministern för Fish and Wildlife and Parks har ansvaret att nominera världsarv.[3]. Denna person har också ansvaret att ta initiativ till processen att ta fram förslag till världsarv och därefter förbereda, utvärdera och godkänna nomineringsförslag genom att publicera detta i Federal Register. Denna publicering utgör USA:s tentativa världsarvslista med objekt.[3]

Efter rekommendationer och behandling i den rådgivande kommittén Federal Interagency Panel for World Heritage kan Assistant Secretary fatta beslutet att arbetet med att ta fram nomineringsarbetet får inledas.[5] Ansvarig att ta fram nomineringshandlingarna är ägaren/ägarna till objektet i samarbete med NPS. Nomineringshandlingarna skickas sedan in av Assistant Secretary via Department of State till Världsarvcentret.[5]

Före en nominering får skickas in måste objektet, förutom att ha ett ordentligt rättsligt skydd, vara klassat som nationellt betydelsefullt. För detta måste objektet antingen vara ett Nationellt historiskt landmärke, Nationellt naturligt landmärke eller ett Nationalmonument. Det kan också vara fastställt i lag som nationellt betydelsefullt efter beslut i USA:s kongress.[5]

De 25 världsarven i USA[6]

[redigera | redigera wikitext]
År Bild Namn Plats Typ (kriterier) Beskrivning
1978
Klippboningar
Klippboningar
Mesa Verde nationalpark Colorado Kulturarv
(iii)
Mest känd de välbevarade klippboningarna, hus byggda i små grottor längs kanjonväggarna. Från 500-talet och fram till 1300-talet bodde Pueblofolket i dessa hus.
1978
Bisonoxar nära en het källa
Bisonoxar nära en het källa
Yellowstone nationalpark Idaho
Montana
Wyoming
Naturarv
(vii, viii, ix, x)
Yellowstone instiftades 1872 och är därmed världens äldsta nationalpark. Parken är till stor del belägen i den caldera, som bildats vid Yellowstone-vulkanens utbrott för 640 000 år sedan och är berömd för sin variation av gejsrar, varma källor och andra geotermiska företeelser.
1979
Vy över Glacier Bay
Vy över Glacier Bay
Kluane/Wrangell-St Elias/Glacier Bay/Tatshenshini-Alsek Alaska Naturarv
(vii, viii, ix, x)
Världsarvet består av fyra nationalparker i Kanada och USA. I USA ligger Glacier Bay nationalpark och Wrangell-St. Elias nationalpark.
1979
Grand Canyon i kvällssol
Grand Canyon i kvällssol
Grand Canyons nationalpark Arizona Naturarv
(vii, viii, ix, x)
Grand Canyon är ett eroderat ökenlandskap i nordvästra Arizona där Coloradofloden har grävt sig ned i berggrunden under lång tid och bildat världens största kanjon.
1979
En vit ibis i Everglades
En vit ibis i Everglades
Everglades nationalpark Florida Naturarv
(viii, ix, x)
Everglades nationalpark består av södra delen av det stora våtmarksområdet Everglades, ett enormt träskområde mest känt för de många alligatorer som lever i området.
1979
Independence Hall
Independence Hall
Independence Hall i Philadelphia Pennsylvania Kulturarv
(vi)
Independence Hall är en historisk byggnad i Philadelphia, Pennsylvania, som uppfördes mellan 1732 och 1753 och ritades i den georgiska stilen av Edmund Wooley och Alexander Hamilton.
1980
Skogen i nationalparken
Skogen i nationalparken
Redwood nationalpark Kalifornien Naturarv
(vii, ix)
Området avsattes 1968 för att bevara resterna av de stora skogarna med amerikansk sekvoja, som också kallas redwood.
1981
Guidad tur i grottan
Guidad tur i grottan
Mammoth Cave nationalpark Kentucky Naturarv
(vii, viii, x)
Nationalparken Mammoth Cave har världens längsta kända grottsystem.
1981
Queets river i nationalparken
Queets river i nationalparken
Olympic nationalpark Washington Naturarv
(vii, ix)
Nationalparken ligger kring berget Mount Olympus vars topp ligger 2432 m över havet.
1982
Monk's hög
Monk's hög
Cahokia Mounds Illinois Kulturarv
(iii, iv)
I Cahokia ligger flera olika typer av högar - högar med platt topp, koniska högar och högar med ryggås. Mer än 120 högar tros ha funnits, 109 har funnits och 68 av dessa finns bevarade i parken. Störst är Monks hög, som är 30,5 meter hög och har en bas på 316 gånger 241 meter. En stor byggnad stod ursprungligen på toppen av högen.
1983
Vy över Great Smoky Mountains
Vy över Great Smoky Mountains
Great Smoky Mountains nationalpark North Carolina
Tennessee
Naturarv
(vii, viii, ix, x)
Nationalparken går längs Appalachernas bergsrygg.
1983
La Fortaleza vid inloppet till San Juans hamn
La Fortaleza vid inloppet till San Juans hamn
La Fortaleza och San Juan Puerto Rico Kulturarv
(vi)
La Fortalez är Puerto Ricos guvernörs officiella residens. Det uppfördes mellan 1533 och 1540 för att försvara inloppet till San Juans hamn.
1984
Yosemitedalen med berget Half Dome i mitten (fjärran).
Yosemitedalen med berget Half Dome i mitten (fjärran).
Yosemite nationalpark Kalifornien Naturarv
(vii, viii)
Yosemite är internationellt erkänt för sina granitklippor, vattenfall, klara bäckar och mammutträd, samt sin biologiska mångfald (omkring 95 procent av parken är klassad som vildmarksområde.
1982
Frihetsgudinnan
Frihetsgudinnan
Frihetsgudinnan New York Kulturarv
(i, vi)
Frihetsgudinnan är en staty på Liberty Island vid Hudsonflodens utlopp i New York. Statyn var en gåva till USA från ”det franska folket”, som en symbol för att fira hundraårsminnet av USA:s självständighet.
1984 Hawaii Volcanoes nationalpark Hawaii Naturarv
1987 Chacokulturens nationalhistoriska park New Mexico Kulturarv
1987 Monticello och University of Virginia i Charlottesville Virginia Kulturarv
1992 Pueblo de Taos New Mexico Kulturarv
1995 Waterton Glacier internationella fredspark Montana Naturarv
1995
Carlsbad Caverns nationalpark New Mexico Naturarv
(vii, ix)
Carlsbad Caverns består av ett stort grottområde med en stor fladdermuskoloni i grottans mynning. Här finns 83 separata grottor, inklusive USA:s djupaste och tredje längsta kalkstensgrotta (487 m).
2010
Papahanaumokuakea Hawaii Kultur- och naturarv
(iii, vi, viii, ix, x)
Papahanaumokuakea omfattar 140 000 km² hav och tio öar och atoller av Nordvästra Hawaiiöarna, vilket gör det till ett av de största marina naturreservaten i världen.
2014
Poverty Point nationalmonument Louisiana Kulturarv
(iii)
2015
Franciskanermissionerna i San Antonio Texas Kulturarv
(ii)
2019
Frank Lloyd Wrights byggnader Arizona, Kalifornien, Illinois, New York, Pennsylvania, Wisconsin Kulturarv
(ii)
2023
Hopewells ceremoniella jordarbeten Ohio Kulturarv
(i, iii)

Tentativa världsarv[7]

[redigera | redigera wikitext]
År Delstat Typ Namn
2008 Alabama K Medborgarrättsrörelsens platser (Dexter Avenue King Memorial Baptist Church, Bethel Baptist Church, 16th Street Baptist Church)
2008 Ohio K Daytonflygets platser
2008 Virginia K Mount Vernon
2008 Georgia N Okefenokee nationella viltreservat
2008 Arizona N Petrified Forest nationalpark
2008 Ohio N Serpent Mound
2008 Virginia N Byggnader av Thomas Jefferson - Poplar Forest
2008 Virginia N Byggnader av Thomas Jefferson - Virginia State Capitol
2008 New Mexico N White Sands nationalmonument
2017 New York K Brooklyn Bridge
2017 New York K Ellis Island
2017 New York K Central Park
2017 Illinois K Tidiga skyskrapor i Chicago
2017 N Marina skyddade områden i Amerikanska Samoa
2017 N Pacific Remote Islands Marine National Monument
2017 Kalifornien N California Current Conservation Complex
2017 N Marianas Trench Marine National Monument
2017 Texas N Big Bend nationalpark
2022 Pennsylvania K Herrnhutiska bosättningar (USA) - en föreslagen transnationell utvidgning av Christiansfeld, en herrnhutnisk bosättning i Danmark. Förslaget omfattar den historiska herrnhutiska bosättningen i Bethlehem, Pennsylvania.
  1. ^ ”World Heritage Sites” (på engelska). Global Mountain Summit. http://www.globalmountainsummit.org/home_page.html. Läst 11 juni 2012. 
  2. ^ ”States Parties: Ratification Status” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties. Läst 2 september 2010. 
  3. ^ [a b c] ”Guide to the U.S. World Heritage Program” (på engelska) (DOC). National Park Service och U.S. Departement of the Interior. sid. 9. http://www.nps.gov/oia/topics/worldheritage/Guidebook_to_US_WH.doc. Läst 11 juni 2012. 
  4. ^ ”United States World Heritage Periodic Reporting”. National Park Service. sid. sid 8. http://www.nps.gov/oia/topics/worldheritage/periodic.htm. Läst 11 juni 2012. 
  5. ^ [a b c] ”Guide to the U.S. World Heritage Program” (på engelska) (DOC). National Park Service och U.S. Departement of the Interior. sid. 10. http://www.nps.gov/oia/topics/worldheritage/Guidebook_to_US_WH.doc. Läst 11 juni 2012. 
  6. ^ ”United States of America” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. http://whc.unesco.org/en/statesparties/us. Läst 11 oktober 2012. 
  7. ^ ”Tentative Lists — State Party: United States of America (Records: 13 Properties)” (på engelska). UNESCO World Heritage Centre. 30 januari 2008. http://whc.unesco.org/en/tentativelists/state=us. Läst 10 juni 2012.