Världsdelar och kontinenter
En världsdel är en historiskt, kulturellt och fysiskt avgränsad del av jordytan. En kontinent är inom geografin en stor sammanhängande landmassa. Världsdelar är således mänskliga gränsdragningar medan kontinenter är geografiska/naturliga. Orden används ibland synonymt.
Skillnaden kan illustreras av att Asien och Europa är egna världsdelar, men att Eurasien är en kontinent. På vissa språk, exempelvis engelska, har man inte separata ord för detta, varför man då skiljer mellan begreppet i geografisk mening (sv. kontinent) och i kulturell mening (sv. världsdel).
Jorden delas normalt sett in i sju världsdelar och sex kontinenter, dessa är:
| Världsdel | Kontinent | Gamla / nya |
|---|---|---|
| Afrika | Afrika | Gamla världen |
| Asien | Eurasien | |
| Europa | ||
| Nordamerika | Nordamerika | Nya världen |
| Oceanien | Australien | |
| Sydamerika | Sydamerika | |
| Antarktis | Antarktis |
Ibland används samlingsbegreppen Gamla världen och Nya världen, där Gamla världen avser Afrika, Asien och Europa medan Nya världen framförallt står för Nordamerika och Sydamerika men ibland även anses inbegripa Oceanien och Antarktis.
Ibland används beteckningen subkontinent bland annat om de arabiska- och indiska halvöarna.
Antalet kontinenter
Jorden har mellan fyra och sju kontinenter beroende på vad man räknar som en kontinent, något som varierar världen över:
| Olika sätt att räkna kontinenter: | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
 | ||||||||
| * | ||||||||
| 7 kontinenter[1][2][3][4][5][6] | ||||||||
| 6 kontinenter[3][7] | ||||||||
| 6 kontinenter[8][9] | ||||||||
| 5 kontinenter[7][8][9] | ||||||||
| 4 kontinenter[7][8][9] | ||||||||
Modellen med sju kontinenter är vanlig i Kina och i de flesta engelskspråkiga länder. Modellen med sex kontinenter, med Eurasien som en kontinent, är vanlig i Ryssland, de gamla Sovjetstaterna och Japan. Modellen med sex kontinenter, med Amerika som en kontinent, är vanlig i Latinamerika samt i större delen av Europa: Grekland, Italien, Portugal, Spanien och Tyskland. En variant av denna modell inkluderar bara de fem bebodda kontinenterna (inte Antarktis)[8][9], likt de olympiska ringarnas betydelse.
Area och befolkning
Den följande tabellen sammanfattar landmassan och folkmängden på varje kontinent med utgångspunkt från uppdelningen av jorden i sju kontinenter.
| Världsdel | Area (km²) | Procent av den totala landmassan |
Ungefärlig befolkning 2008 |
Procent av den totala befolkningen |
Befolkningstäthet (Personer per km²) |
|---|---|---|---|---|---|
| Asien | 43 820 000 | 29,5 % | 3 879 000 000 | 60 % | 86,7 |
| Afrika | 30 370 000 | 20,4 % | 922 011 000 | 14 % | 29,3 |
| Nordamerika | 24 490 000 | 16,5 % | 528 721 000 | 8 % | 21,0 |
| Sydamerika | 17 840 000 | 12,0 % | 382 000 000 | 6 % | 20,8 |
| Antarktis | 13 720 000 | 9,2 % | 1 000 | 0,00002 % | 0,00007 |
| Europa | 10 180 000 | 6,8 % | 731 000 000 | 11 % | 69,7 |
| Oceanien | 9 008 500 | 5,9 % | 32 000 000 | 0,5 % | 3,6 |
Den totala landarean av kontinenter är 148 647 000 kvadratkilometer, eller 29,1 procent av jordens yta (510 065 600 kvadratkilometer).
Gränser
Gränserna mellan världsdelarna är delvis omstridda och därmed finns det områden som är oklara avseende vilken världsdel de tillhör. I princip ska bara geografiska hänsyn tas när man definierar gränserna, men ibland används politiska hänsyn på ett sätt som kan variera över tiden.
- Europa och Afrika
Europas och Afrikas kontinenter gränsar inte till varandra, så det är bara öar som kan bli oklara. Avstånd till oomstridda landområden brukar användas som definition.
- Sicilien, Malta och Azorerna räknas till Europa eftersom avståndet till Europas fastland är mindre.
- Kanarieöarna räknas till Afrika i och med avståndet till fastlandet. Men öarna är politiskt helt en del av Spanien och språket är spanska, vilket gör att många får känslan av att det är Europa.
- Europa och Asien
Gränsen går tvärs över land längs en lång sträcka. Man brukar räkna följande gräns från norr:
- Uralbergens vattendelare.
- Uralfloden i hela sin längd.
- Kaspiska havet.
- Stora Kaukasus vattendelare.
- Svarta havet.
- Bosporen och Dardanellerna.
Bland öar är det lite oklart. Öarna i Egeiska havet brukar räknas till Europa genom deras grekiska politiska tillhörighet. Cypern brukar räknas till Asien med tanke på läget, men har politiskt kopplats till Europa, bland annat fått bli medlem i EU, som bara tillåts för europeiska länder. Novaja Zemlja i Ishavet brukar räknas till Europa.
Gränsen är delvis omstridd och lite politisk känslig, och har delvis gått på andra ställen genom historien.
- Europa och Nord/Sydamerika
- Island, Jan Mayen och Azorerna och allt öster om dem räknas till Europa.
- Grönland brukar räknas till Nordamerika.
- Afrika och Asien
Gränsen dras geografiskt längs den lägst belägna marken mellan Suezviken och Medelhavet, vilket exakt är där Suezkanalen är dragen.
Öar som till exempel Mauritius och Seychellerna räknas till Afrika och Maldiverna till Asien, baserat på avstånd till fastland.
- Nordamerika och Sydamerika
Gränsen brukar dras i Dariénbergen mellan Panama och Colombia, vanligen i vattendelaren som gränsen följer. Ibland dras den i Panamakanalen.
De karibiska öarna brukar alla räknas till Nordamerika även om det är oklart för några.
- Asien och Oceanien
Här är det mer oklart. Borneo och Filippinerna tillhör i alla fall Asien. Vanligen räknas Papua till Oceanien, fast ibland till Asien eftersom området tillhör Indonesien politiskt (sedan 1969). Papua Nya Guinea ligger på samma ö och räknas i alla fall till Oceanien. Vilka mindre öar som hör vart är lite oklart.
- Antarktis
Enligt Antarktisfördraget räknas allt land söder om latituden 60°S som tillhörande Antarktis. Några ytterligare öar som Bouvetön och Kerguelen brukar räknas till världsdelen eftersom de ligger så långt från annat fastland.
Se även
Referenser
Denna artikel är delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
- ^ World, National Geographic - Xpeditions Atlas. 2006. Washington, DC: National Geographic Society.
- ^ The World - Continents Arkiverad 21 februari 2006 hämtat från the Wayback Machine., Atlas of Canada
- ^ [a b] "Continent". Encyclopædia Britannica. 2006. Chicago: Encyclopædia Britannica, Inc.
- ^ The New Oxford Dictionary of English. 2001. New York: Oxford University Press.
- ^ "Continent Arkiverad 31 oktober 2009 på WebCite". MSN Encarta Online Encyclopedia 2006.. Archived 2009-10-31.
- ^ "Continent". McArthur, Tom, ed. 1992. The Oxford Companion to the English Language. New York: Oxford University Press; p. 260.
- ^ [a b c] "Continent Arkiverad 2 februari 2007 hämtat från the Wayback Machine.". The Columbia Encyclopedia Arkiverad 5 februari 2002 hämtat från the Wayback Machine.. 2001. New York: Columbia University Press - Bartleby.
- ^ [a b c d] Océano Uno, Diccionario Enciclopédico y Atlas Mundial, "Continente", page 392, 1730. ISBN 84-494-0188-7
- ^ [a b c d] Los Cinco Continentes (De fem kontinenterna), Planeta-De Agostini Editions, 1997. ISBN 84-395-6054-0
| Världens kontinenter och regioner | |||
 Antarktis |
 Afrika-Eurasien |
 Amerika |
 Australien |
 Afrika |
 Eurasien |
 Nordamerika |
 Oceanien |
 Europa |
 Asien |
 Sydamerika |
Geologiska superkontinenter: Gondwana • Laurasien • Pangea • Rodinia |
|