Hoppa till innehållet

Världsmästerskapen i bancykling

Från Wikipedia
Världsmästerskapen i bancykling
Sport(er)bancykling
År1893 – (herrar)
1958 – (damer)
Geografisk omfattninghela världen
ArrangörUCI

Världsmästerskapen i bancykling arrangeras varje år av Union Cycliste Internationale. De är öppna för tävlande som utsetts av sina respektive nationella förbund och de tävlande bär nationsfärger.[1]

Det första mästerskapet hölls 1893 i Chicago i International Cycling Associations regi.[2][3] Tävlingarna var då endast öppna för amatörer, 1895 infördes separata lopp för proffs och amatörer, en uppdelning som varade fram till 1993 då samtliga lopp blev "öppna."[1] 1900 tog Union Cycliste Internationale över administrationen av mästerskapen.[3] De första mästerskapen där damer inkluderades var 1958.[3]

Mästerskapen avhålls på kalenderårsbasis. Från 2005 till 2020 hölls de i februari–april, men sedan 2021 har de hållits på hösten i augusti–oktober.

Affisch för världsmästerskapen 1938 i Nederländerna.
Affisch för världsmästerskapen i Frankrike 1947.
Vepa för världsmästerskapen i Apeldoorn 2018.
År Värdstad Grenar
1893 USA Chicago 3
1894 Belgien Antwerpen 3
1895 Tyskland Köln 4
1896 Danmark Köpenhamn 4
1897 Storbritannien Glasgow 4
1898 Österrike Wien 4
1899 Kanada Montréal 4
1900 Frankrike Paris 4
1901 Tyskland Berlin 4
1902 Italien Rom
Tyskland Berlin
4
1903 Danmark Köpenhamn 4
1904 Storbritannien London 4
1905 Belgien Antwerpen 4
1906 Schweiz Genève 4
1907 Frankrike Paris 4
1908 Tyskland Leipzig/Berlin 4
1909 Danmark Köpenhamn 4
1910 Belgien Bryssel 4
1911 Italien Rom 4
1912 USA Newark 3
1913 Tyskland Berlin/Leipzig 4
1914 Danmark Köpenhamn 1
1915–1919 inställt p.g.a. världskrig
1920 Belgien Antwerpen 3
1921 Danmark Köpenhamn 3
1922 Frankrike Paris
Storbritannien Liverpool
3
1923 Schweiz Zürich 3
1924 Frankrike Paris 3
1925 Nederländerna Amsterdam 3
1926 Italien Milano/Turin 3
1927 Tyskland Köln/Elberfeld 3
År Värdstad Grenar
1928 Ungern Budapest 3
1929 Schweiz Zürich 3
1930 Belgien Bryssel 3
1931 Danmark Köpenhamn 3
1932 Italien Rom 3
1933 Frankrike Paris 3
1934 Tyskland Leipzig 3
1935 Belgien Bryssel 3
1936 Schweiz Zürich 3
1937 Danmark Köpenhamn 3
1938 Nederländerna Amsterdam 3
1939 Italien Milano 2
1940–1945 inställt p.g.a. världskrig
1946 Schweiz Zürich 5
1947 Frankrike Paris 5
1948 Nederländerna Amsterdam 5
1949 Danmark Köpenhamn 5
1950 Belgien Rocourt 5
1951 Italien Milano 5
1952 Frankrike Paris 5
1953 Schweiz Zürich 5
1954 Västtyskland Köln/Wuppertal 5
1955 Italien Milano 5
1956 Danmark Köpenhamn 5
1957 Belgien Rocourt 5
1958 Frankrike Paris 8
1959 Nederländerna Amsterdam 8
1960 Östtyskland Leipzig/Chemnitz 8
1961 Schweiz Zürich 8
1962 Italien Milano 9
1963 Belgien Rocourt 9
1964 Frankrike Paris 9
År Värdstad Grenar
1965 Spanien San Sebastián 9
1966 Västtyskland Frankfurt am Main 11
1967 Nederländerna Amsterdam 11
1968 Italien Rom
Uruguay Montevideo
11
1969 Belgien Antwerpen
Tjeckoslovakien Brno
11
1970 Storbritannien Leicester 11
1971 Italien Varese 11
1972 Frankrike Marseille 11
1973 Spanien San Sebastián 11
1974 Kanada Montréal 11
1975 Belgien Rocourt 11
1976 Italien Monteroni di Lecce 12
1977 Venezuela San Cristóbal 12
1978 Västtyskland München 12
1979 Nederländerna Amsterdam 12
1980 Frankrike Besançon 10
1981 Tjeckoslovakien Brno 14
1982 Storbritannien Leicester 14
1983 Schweiz Zürich 14
1984 Spanien Barcelona 14
1985 Italien Bassano del Grappa 14
1986 USA Colorado Springs 14
1987 Österrike Wien 14
1988 Belgien Gent 9
1989 Frankrike Lyon 15
1990 Japan Maebashi 15
1991 Tyskland Stuttgart 12
1992 Spanien Valencia 6
1993 Norge Hamar 11
1994 Italien Palermo 11
År Värdstad Grenar
1995 Colombia Bogotá 12
1996 Storbritannien Manchester 12
1997 Australien Perth 12
1997 Frankrike Bordeaux 12
1999 Tyskland Berlin 12
2000 Storbritannien Manchester 12
2001 Belgien Antwerpen 12
2002 Danmark Ballerup 15
2003 Tyskland Stuttgart 15
2004 Australien Melbourne 15
2005 USA Los Angeles 15
2006 Frankrike Bordeaux 15
2007 Spanien Palma de Mallorca 17
2008 Storbritannien Manchester 18
2009 Polen Pruszków 19
2010 Danmark Ballerup 19
2011 Nederländerna Apeldoorn 19
2012 Australien Melbourne 19
2013 Belarus Minsk 19
2014 Colombia Cali 19
2015 Frankrike Montigny-le-Bretonneux 19
2016 Storbritannien London 19
2017 Hongkong Hong Kong 20
2018 Nederländerna Apeldoorn 20
2019 Polen Pruszków 20
2020 Tyskland Berlin 20
2021[4] Frankrike Roubaix 22
2022[5] Frankrike Saint-Quentin-en-Yvelines 22
2023[6] Storbritannien Glasgow 22
2024 Danmark Ballerup 22
2025 Chile Santiago 22

Nuvarande (2025) discipliner

[redigera | redigera wikitext]

Sedan 2021 körs nedanstående elva discipliner vid världsmästerskapen:

Disciplin Första upplaga
Herrar Damer
Amatörer Pro/Elit
Individuell sprint
1893 1895 1958 Resultat
Tidslopp 1000/500 meter
1966 1993 1988 Resultat
Keirin
1980 2002 Resultat
Individuellt förföljelselopp
1946 1946 1958 Resultat
Scratch
2002 2002 Resultat
Poänglopp
1977 1980 1988 Resultat
Elimineringslopp
2021 2021 Resultat
Omnium
2007 2009 Resultat
Madison
1995 2017 Resultat
Lagsprint
1995 2007 Resultat
Lagförföljelselopp
1962 1993 2008 Resultat
Not: Indelningen av herrarna i amatörer och professionella upphörde 1993. 1993–1994 kallades den gemensamma herrklassen "öppen", men sedan U23 införts 1995 kallas den "elit"[7]. Professionell damcykling hade inte utvecklats vid denna tid, så ingen motsvarande indelning gjordes för damer.

Tidigare discipliner

[redigera | redigera wikitext]

Vid världsmästerskapen har herrarna tidigare även kört nedanstående:[8]

Disciplin Klass År
Tandem (sprint 2000 m)
Amatörer 1966–1992 Resultat
Professionella 1900
Elit 1993–1994
Stayer
Amatörer 1893–1992 Resultat
Pro/elit 1895–1994
10 km (d.v.s. scratch)
Amatörer 1893–1894 Resultat
1893    Sprint och lopp med tandem-pace[9] (100 km) införs för amatörer.
1895    Sprint och lopp med tandem-pace (100 km) införs för professionella.
1899    Tandem-pace ersätts av motorcykel-pace (stayer).
1914 Endast världsmästerskap i stayer för amatörer avhölls.
1915–1919 Inga världsmästerskap avhölls på grund av första världskriget.
1920 Världsmästerskapen återupptas utom i stayer för amatörer
Stayer ändras till en timmes tävlande.
1939 Andra världskriget bryter ut under pågågende VM, vilket resulterar i att finalen i sprint (professionella) inte blir körd.
1940–1945 Inga världsmästerskap avhölls på grund av andra världskriget.
1946 Individuellt förföljelselopp införs för amatörer (4 km) och professionella (5 km).
1958 Sprint och individuellt förföljelselopp (3000 m) för damer införs
Stayer för amatörer återupptas.
1962 Lagförföljelselopp (4000 m, fyramannalag) för herrar (amatörer respektive professionella) införs.
1966 Tandem-sprint (2000 m) för amatörer införs.
Tidslopp 1 km ("kilometerlopp") för amatörer införs.
1968 Separata mästerskap för amatörer (i Montevideo) respektive professionella och damer (i Rom).
1969 Separata mästerskap för professionella (i Antwerpen) respektive amatörer och damer (i Brno).
1972 Amatörmästerskapen integreras[10] med Olympiska sommarspelen.
Stayer ändras från entimmeslopp till 50 km.
1976 Amatörmästerskapen integreras[10] med Olympiska sommarspelen.
1977 Poänglopp införs för herrar amatörer.
1980 Poänglopp införs för professionella herrar
Amatörmästerskapen integreras[10] med Olympiska sommarspelen.
1984 Lagsprint för amatörer införs.
Amatörmästerskapen integreras[10] med Olympiska sommarspelen.
1988 Tidslopp 500 m införs för damer.
Poänglopp införs för damer.
Amatör- och dammästerskapen integreras[10] med Olympiska sommarspelen.
1988 Amatör- och dammästerskapen integreras[10] med Olympiska sommarspelen.
1993 Uppdelningen av herrarna i amatörer och professionella upphör.
Sträckan för herrarnas individuella förföljelselopp blir 4000 m.
1995 Mästerskap i stayer upphör
Madison (60 km) införs för herrar.
Scratch införs för damer (10 km) och herrar (15 km).
Tandem-sprint utgår.
2007 Herrarnas madison kortas till 50 km.
2007 Omnium (fem grenar[11]) införs för herrar.
Lagsprint införs för damer (2 deltagare).
2009 Lagförföljelselopp (3000 m med tre deltagare) för damer införs.
Omnium (fem grenar[11]) införs för damer.
2011 Omnium ökas till sex grenar[11] (damer och herrar).
2014 Damernas lagförföljelselopp ökas till 4000 m och fyra deltagare per lag.
2017 Madison (30 km) införs för damer.
Antalet grenar[11] i omnium minskas till fyra (damer och herrar).
2021 Damernas lagsprint ökas till tre deltagare per lag.
Elimineringslopp införs för damer och herrar.
2025 Damernas tidslopp ökas till 1000 m.
Damernas individuella förföljelselopp ökas till 4000 m
Herrarnas scratch kortas till 10 km.
  1. ^ [a b] (14 april 2017). Watch: World Track Cycling Championships. BBC. Läst 24 mars 2019.
  2. ^ Mallon, Bill & Heijmans, Jeroen. (2011). Historical Dictionary of Cycling. Scarecrow Press. ISBN 9780810873698 s. 209.
  3. ^ [a b c] (18 februari 2015). Five facts about the history of the track cycling world championships. British Cycling. Läst 24 mars 2019.
  4. ^ ”Bahn-WM 2021 nicht in Turkmenistan” (på tyska). Bund Deutscher Radfahrer. 4 juni 2021. https://www.rad-net.de/ajax.aspx/content/5d502119-e2e8-4da9-a0f0-e0184b339946.html. 
  5. ^ Pavitt, Michael. (28 september 2019). France awarded two UCI World Championships in build-up to Paris 2024. insidethegames.biz. Läst 10 oktober 2019.
  6. ^ (27 september 2018). UCI announces World Championships host cities for 2020-2024. Bicycle Retailer & Industry News. Läst 24 mars 2019.
  7. ^ Särskilda världsmästerskap för U23 på bana körs förvisso inte, men klassindelnngen omfattar alla tävlingar under UCI och U23-cyklister får deltaga i elitklassen. Jämför UCI Cycling Regulations Part III Track Races, 3.2.001.
  8. ^ Track Cycling World Championships, hämtad från Radsport / Cycling Sports på Sport-record.de.
  9. ^ Lopp med pace av tandem räknas dock i allmänhet in bland stayer-loppen.
  10. ^ [a b c d e f] Endast i de discipliner som förekom vid OS, de övriga hölls vid VM.
  11. ^ [a b c d] För omnium-tävlingarnas olika delgrenar och förändringar i dessa se artikeln Omnium.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]