Världsmästerskapen i friidrott 1980

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Världsmästerskapen i friidrott 1980
Datum1416 augusti 1980
Deltagare
Nationer21
Aktiva42
Värdskap
LandNederländerna Nederländerna
PlatsSittard
ArenaDe Baandert

Världsmästerskapen i friidrott 1980 var den andra världsomspännande mästerskapstävlingen i friidrott som arrangerades av Internationella Friidrottsförbundet (IAAF). Tävlingen avhölls den 14 till 16 augusti på De Baandert i Sittard, Nederländerna och bestod av två grenar: löpning 3 000 meter för damer och 400 m häck för damer.[1]

Världsmästerskapet arrangerades på grund av att de nämnda löpgrenarna inte ingick i de Olympiska sommarspelen 1980 i Moskva (Internationella olympiska kommittén och IAAF hade en överenskommelse att OS även gällde som världsmästerskap i friidrott[2]). Moskva-OS avhölls 24 juli - 1 augusti och bojkottades av ett femtiotal nationer på grund av den sovjetiska invasionen av Afghanistan.[3] Sovjetunionen deltog inte i tävlingen i Sittard, men länder från både öst och väst deltog i övrigt.

Turneringen var det första världsmästerskapet i friidrott med ett dopningsfall. En kvinna från Spanien diskvalificerades efter sin semifinal i 400 m häck.[4]

Resultat[redigera | redigera wikitext]

3000 m, damer, final[redigera | redigera wikitext]

Datum: 16 augusti

Placering Deltagare Nation Tid (m:s)
1 Birgit Friedmann Västtyskland Västtyskland 8:48,1
2 Karoline Nemetz Sverige Sverige 8:50,2
3 Ingrid Christensen Norge Norge 8:58,8
4 Joëlle De Brouwer Frankrike Frankrike 8:59,0
5 Breda Pregar Socialistiska federativa republiken Jugoslavien SFR Jugoslavien 8:59,7
6 Penny Werthner Kanada Kanada 9:03,5
7 Charlotte Teske Västtyskland Västtyskland 9:04,3
8 Eva Ernström Sverige Sverige 9:07,7

400 m häck, damer, final[redigera | redigera wikitext]

Datum: 16 augusti

Placering Deltagare Nation Tid (s)
1 Bärbel Broschat Östtyskland Östtyskland 54,55
2 Ellen Neumann Östtyskland Östtyskland 54,56
3 Petra Pfaff Östtyskland Östtyskland 55,84
4 Mary Appleby Irland Irland 56,51
5 Esther Mahr USA USA 56,81
6 Hilde Fredriksen Norge Norge 56,85
7 Lynette Foreman Australien Australien 58,24
Christine Warden Storbritannien Storbritannien DQ

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Archive of Past Events. IAAF.
  2. ^ Peter Matthews, 2012, Historical Dictionary of Track and Field, sid. 217. ISBN 9780810879850.
  3. ^ Matthews, 2012, sid. xxvi.
  4. ^ ”Moscow 2013 Statistics” (på engelska) (pdf). IAAF. 2013. sid. 227 och 247. http://iaaf-ebooks.s3.amazonaws.com/Moscow-2013-Statistics/sources/projet/IAAF-Moscow.pdf. Läst 12 maj 2017.