Ishockey vid olympiska vinterspelen 1956

Från Wikipedia
Ishockey
vid de VII:e olympiska vinterspelen
Ishockey
AnläggningStadio Olympica
Datum26 januari-4 februari 1956
Deltagare från 10 nationer
Medaljörer
Guldmedalj Sovjetunionen Sovjetunionen
Silvermedalj USA USA
Bronsmedalj Kanada Kanada
← Oslo 1952   Squaw Valley 1960 →
Ishockey vid olympiska vinterspelen 1956
Datum26 januari - 4 februari 1956
Deltagare
Nationer i
huvudmästerskap
10
Värdskap
LandItalien Italien
SpelplatserCortina d'Ampezzo
Placeringar
Guld Sovjetunionen
Silver USA
Brons Kanada
Övrigt
Matcher33
Mål271 (8,21 mål per match)

Ishockey vid olympiska vinterspelen 1956 spelades på isstadion i Cortina d'Ampezzo, Italien den 26 januari–4 februari 1956.

Sovjetunionen blev för första gången någonsin olympiska mästare före USA och Kanada, och samtidigt världsmästare för andra gången efter 1954 och Europamästare, eftersom världsmästerskapet och Europamästerskapet då var gemensamma turneringar, och spelades för 23:e respektive 34:e gången.

Kvalifikation[redigera | redigera wikitext]

Ett tyskt lag var kvalificerat till att delta i turneringen, så de två tyska landslagen spelade en kvalificeringslandskamp om den olympiska platsen. Matchen spelades den 16 november 1955 i Östberlin och Västtyskland avgick med segern med 7-3.

Medaljfördelning[redigera | redigera wikitext]

Gren Guld Silver Brons
Herrarnas ishockeyturnering[1]  Sovjetunionen
Jevgenij Babitj
Vsevolod Bobrov
Aleksej Gurysjev
Nikolay Khlystov
Valentin Kuzin
Jurij Krylov
Alfred Kutjevskij
Grigory Mkrtychan
Viktor Nikiforov
Yuri Pantyukhov
Nikolaj Putjkov
Viktor Shuvalov
Genrich Sidorenkov
Nikolaj Sologubov
Ivan Tregubov
Dmitry Ukolov
Aleksandr Uvarov
 USA
Wendell Anderson
Wellington Burtnett
Eugene Campbell
Gordon Christian
Bill Cleary
Richard Dougherty
Willard Ikola
John Matchefts
John Mayasich
Daniel McKinnon
Richard Meredith
Weldon Olson
John Petroske
Kenneth Purpur
Don Rigazio
Richard Rodenheiser
Ed Sampson
 Kanada
Denis Brodeur
Charles Brooker
William Colvin
Alfred Horne
Arthur Hurst
Byrle Klinck
Paul Knox
Ken Laufman
Howard Lee
James Logan
Floyd Martin
Jack McKenzie
Donald Rope
George Scholes
Gerry Theberge
Robert White
Keith Woodall

Gruppspel[redigera | redigera wikitext]

De två bästa lagen från varje grupp (färgade) gick till slutspelet om platserna 1-6. De två sämre lagen från varje grupp gick till slutspelet om platserna 7-10.

Grupp A[redigera | redigera wikitext]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1  Kanada 3 3 0 0 30 1 +29 6
2  Tyskland 3 1 1 1 9 6 +3 3
3  Italien 3 0 2 1 5 7 −2 2
4  Österrike 3 0 1 2 2 32 −30 1
   26 januari 1956 Kanada  4 – 0  Tyskland
   26 januari 1956 Italien  2 – 2  Österrike

   27 januari 1956 Italien  0 – 2  Tyskland
   27 januari 1956 Kanada  23 – 00  Österrike

   28 januari 1956 Tyskland  7 – 0  Österrike
   28 januari 1956 Italien  1 – 3  Kanada

Grupp B[redigera | redigera wikitext]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1  Tjeckoslovakien 2 2 0 0 12 6 +6 4
2  USA 2 1 0 1 7 4 +3 2
3  Polen 2 0 0 2 3 12 −9 0
   27 januari 1956 Tjeckoslovakien  4 – 3  USA

   28 januari 1956 USA  4 – 0  Polen

   29 januari 1956 Tjeckoslovakien  8 – 3  Polen

Grupp C[redigera | redigera wikitext]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1  Sovjetunionen 2 2 0 0 15 4 +11 4
2  Sverige 2 1 0 1 7 10 −3 2
3  Schweiz 2 0 0 2 8 16 −8 0
   27 januari 1956 Sovjetunionen  5 – 1  Sverige

   28 januari 1956 Sverige  6 – 5  Schweiz

   29 januari 1956 Sovjetunionen  10 – 30  Schweiz

Slutspel[redigera | redigera wikitext]

Matcher om platserna 1-6[redigera | redigera wikitext]

Ettan vann guld, tvåan silver och trean brons.

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1  Sovjetunionen 5 5 0 0 25 5 +20 10
2  USA 5 4 0 1 26 12 +14 8
3  Kanada 5 3 0 2 23 11 +12 6
4  Sverige 5 1 1 3 10 17 −7 3
5  Tjeckoslovakien 5 1 0 4 20 30 −10 2
6  Tyskland 5 0 1 4 6 35 −29 1
   30 januari 1956 USA  7 – 2  Tyskland
   30 januari 1956 Kanada  6 – 3  Tjeckoslovakien
   30 januari 1956 Sovjetunionen  4 – 1  Sverige

   31 januari 1956 Sovjetunionen  8 – 0  Tyskland
   31 januari 1956 Sverige  5 – 0  Tjeckoslovakien
   31 januari 1956 USA  4 – 1  Kanada

   1 februari 1956 USA  6 – 1  Sverige
   2 februari 1956 Kanada  10 – 00  Tyskland
   2 februari 1956 Sovjetunionen  7 – 4  Tjeckoslovakien

   3 februari 1956 Tjeckoslovakien  9 – 3  Tyskland
   3 februari 1956 Kanada  6 – 2  Sverige
   3 februari 1956 Sovjetunionen  4 – 0  USA

   4 februari 1956 Sovjetunionen  2 – 0  Kanada
   4 februari 1956 Tyskland  1 – 1  Sverige
   4 februari 1956 USA  9 – 4  Tjeckoslovakien

Matcher om platserna 7-10[redigera | redigera wikitext]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
7  Italien 3 3 0 0 21 7 +14 6
8  Polen 3 2 0 1 12 10 +2 4
9  Schweiz 3 1 0 2 12 18 −6 2
10  Österrike 3 0 0 3 9 19 −10 0
   31 januari 1956 Schweiz  7 – 4  Österrike
   1 februari 1956 Polen  6 – 2  Schweiz

   1 februari 1956 Italien  8 – 2  Österrike
   2 februari 1956 Italien  8 – 3  Schweiz

   2 februari 1956 Polen  4 – 3  Österrike
   3 februari 1956 Italien  5 – 2  Polen

Poängligan[redigera | redigera wikitext]

Plats Spelare SM M A Poäng
1 James Logan 8 7 5 12
1 Paul Knox 8 7 5 12
3 Sovjetunionen Vsevolod Bobrov 7 9 2 11
3 Gerry Theberge 8 9 2 11
5 Jack McKenzie 8 7 4 11
6 USA John Mayasich 7 7 3 10
6 Sovjetunionen Alexei Guryshev 7 3 3 10
8 Tjeckien Vlastimil Bubnik 7 5 4 9
9 George Scholes 8 5 3 8
10 Sovjetunionen Viktor Shuvalov 7 5 2 7

Slutställning[redigera | redigera wikitext]

Placering i OS och VM Placering i EM Land
Guld Guld  Sovjetunionen
Silver Deltar ej i EM, ej europeiskt lag  USA
Brons Deltar ej i EM, ej europeiskt lag  Kanada
4 Silver  Sverige
5 Brons  Tjeckoslovakien
6 4  Tyskland
7 5  Italien
8 6  Polen
9 7  Schweiz
10 8  Österrike

Eftersom turneringen gällde såväl OS som VM och EM blev alltså Sovjetunionen även världsmästare och europamästare. Sverige blev tvåa i europamästerskapet och Tjeckoslovakien trea.

Laguppställningar[redigera | redigera wikitext]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Målvakter: Yngve Casslind, Lars Svensson
Backar: Lasse Björn, Vilgot Larsson, Åke Lassas, Ove Malmberg, Bertz Zetterberg
Forwards: Hans Tvilling, Stig Tvilling, Sigurd Bröms, Stig "Stickan" Carlsson, Lars-Eric Lundvall, Nils "Dubbel-Nisse" Nilsson, Holger Nurmela, Ronald "Sura-Pelle" Pettersson, Sven Tumba, Hans "Stöveln" Öberg

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]