Världsmästerskapet i ishockey för herrar 1977

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Världsmästerskapet i ishockey för herrar 1977
Datum21 april - 8 maj 1977
Deltagare
Nationer i
huvudmästerskap
8
Värdskap
LandÖsterrike Österrike
SpelplatserWien
Placeringar
Gold medal world centered.svg Guld Tjeckoslovakien
Silver medal world centered.svg Silver Sverige
Bronze medal world centered.svg Brons Sovjetunionen
Övrigt
Matcher40
Mål338
(8,45 mål per match)

Världsmästerskapet i ishockey 1977 var det 44:e världsmästerskapet i ishockey, arrangerat av IIHF, och matcherna europeiska lag emellan gällde samtidigt som det 55:e Europamästerskapet i ishockey. Mästerskapet avgjordes i tre divisioner som A-, B-, och C-VM. De tre turneringarna avgjordes som följer:

A-VM i Wien, Österrike under perioden 21 april - 8 maj 1977.
B-VM i Tokyo, Japan under perioden 10 - 21 mars 1977.
C-VM i Köpenhamn, Danmark under perioden 12 - 20 mars 1977.

Det var 24 lag anmälda till mästerskapet – det hittills högsta antalet deltagande lag. Kanada var tillbaka efter sin sjuåriga bojkott i samband med Kanadabråket och Spanien deltog för första gången i ishockey-VM. De åtta bästa lagen spelade om A-VM, de nio nästbsta lagen spelade om B-VM och de sista sju lagen spelade C-VM.

A-VM blev ett av de mest spännande någonsin. Sovjetunionen inledde turneringen storstilat med storsegrar i den inledande omgången mot två av de andra toppfavoriterna Tjeckoslovakien (6-1) och Kanada (11-1), men i den sista inledande matchen blev det ett sensationellt 5-1-nederlag mot Sverige. I mästerskapsomgången vann det sovjetiska laget endast en av tre matcher och slutade överraskande med att bara vinna bronsmedalj. I mästerskapets sista match kunde Sovjetunionen ha säkrat en guldmedalj genom en seger över Sverige, men återigen lyckades svenskarna besegra sovjeterna - denna gång med 3-1. Stor matchvinnare i Sveriges Tre Kronor var Göran Högosta, målvakten som genom dessa matcher blev uttagen i VM:s All Star Team. I 3-1 vinsten gjorde Roland Eriksson alla tre målen, ett hat trick, mot den legendariske sovjetiske målvakten Vladislav Tretjak.

Svenskarna, som efter den inledande segern över Sovjetunionen, tog över favoritskapet, förlorade dock, liksom Sovjet, två av tre matcher i mästerskapsomgången. Det blev 0-7 mot Kanada och 1-2 mot Tjeckoslovakien, medan den enda segern kom som nämnts i den sista matchen mot Sovjetunionen. Svenskarna lyckades därför endast att erövra silvermedaljerna. I stället drog Tjeckoslovakien fördel av de två favoritlagens nederlag i mästerskapsomgången och vann VM-titeln trots ett 8-2 nederlag mot Kanada i deras sista match.

Det var Tjeckoslovakiens femte VM-titel och fjortonde EM-titel, men konkurrensen var denna gång knivskarp. Tjeckoslovakien slutade på 15 poäng – bara en poäng före Sverige och Sovjetunionen och bara två poäng före Kanada.

A-VM[redigera | redigera wikitext]

Spelformen för A-VM var den samma som året innan. Efter en inledande omgång, där de åtta lagen spelade alla-mot-alla, fortsatte de fyra bäst placerade lagen i mästerskapsomgången för att avgöra placeringarna 1 till 4, medan de fyra övriga lagen spelade vidare i nedflyttningsomgången om placeringarna 5 till 8. Poängen och målskillnaden från den inledande omgången flyttades med till respektive mästerskaps- och nedflyttningsomgången.

Inledande omgång[redigera | redigera wikitext]

Tabell[redigera | redigera wikitext]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1  Sverige 7 6 0 1 39 9 +30 12
2  Sovjetunionen 7 6 0 1 66 15 +51 12
3  Tjeckoslovakien 7 5 1 1 46 20 +26 11
4  Kanada 7 4 1 2 31 25 +6 9
5  Finland 7 3 0 4 22 37 −15 6
6  USA 7 1 1 5 18 35 −17 3
7  Västtyskland 7 1 1 5 17 45 −28 3
8  Rumänien 7 0 0 7 12 63 −51 0

Matcher[redigera | redigera wikitext]











Nedflyttningsomgång[redigera | redigera wikitext]

De fyra sämst placerade lagen från den inledande omgången spelade alla-mot-alla för undvika nedflyttning till B-gruppen. De intjänade poängen och gjorda mål i den inledande omgången fördes med till nedflyttningsomgången.

Tabell[redigera | redigera wikitext]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
5  Finland 10 5 0 5 45 43 +2 10
6  USA 10 3 1 6 29 43 −14 7
7  Västtyskland 10 2 1 7 23 58 −35 5
8  Rumänien 10 1 0 9 20 84 −64 2

I och med detta flyttades Rumänien ned till B-gruppen till VM 1978. Upp från B-gruppen kom Östtyskland.

Matcher[redigera | redigera wikitext]



Mästerskapsomgång[redigera | redigera wikitext]

De fyra bäst placerade legen från den inledande omgången spelade alla-mot-alla om världsmästerskapet och placeringarna 1 till 4. De intjänade poängen och gjorda mål i den inledande omgången fördes med till mästerskapsomgången.

Tabell[redigera | redigera wikitext]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1  Tjeckoslovakien 10 7 1 2 54 32 +22 15
2  Sverige 10 7 0 3 43 19 +24 14
3  Sovjetunionen 10 7 0 3 77 24 +53 14
4  Kanada 10 6 1 3 47 35 +12 13

Med sina två vinster över Sovjetunionen, med 5-1 och 3-1, rankades Sverige som silvermedaljörer.

Matcher[redigera | redigera wikitext]



Slutställning[redigera | redigera wikitext]

EM-medaljer delades ut de tre bäst placerade lagen i VM.

VM 77 EM 77 Nation
Guld Guld  Tjeckoslovakien
Silver Silver  Sverige
Brons Brons  Sovjetunionen
4 Deltar ej i EM  Kanada
5 4  Finland
6 Deltar ej i EM  USA
7 5  Västtyskland
8 6  Rumänien

B-VM[redigera | redigera wikitext]

B-världsmästerskapet spelades i Tokyo, Japan. De nio lagen spelade om en uppflyttningsplats till A-VM 1978 och för att undvika de två nedflyttningsplatserna till C-VM 1978.

Tabell[redigera | redigera wikitext]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1  Östtyskland 8 8 0 0 57 16 +41 16
2  Polen 8 6 0 2 39 22 +17 12
3  Japan 8 5 1 2 30 21 +9 11
4  Norge 8 4 2 2 30 30 0 10
5  Schweiz 8 4 0 4 35 33 +2 8
6  Ungern 8 3 0 5 27 46 −19 6
7  SFR Jugoslavien 8 2 1 5 30 36 −6 5
8  Nederländerna 8 1 2 5 23 39 −16 4
9  Österrike 8 0 0 8 19 47 −28 0

Som det bäst placerade laget vid B-VM kvalificerade Östtyskland sig till A-VM 1978. Rumänien flyttades ned från A-gruppen.

Nummer åtta och nio, Nederländerna och Österrike, flyttades ned till C-gruppen till VM 1978. Upp från C-gruppen kom endast ett lag, Italien. Därmed blev B-gruppen reducerat från nio till åtta lag.

Matcher[redigera | redigera wikitext]












C-VM[redigera | redigera wikitext]

C-världsmästerskapet spelades i Köpenhamn, Danmark. De sju lagen spelade om en uppflyttningsplats till B-VM 1978.

Tabell[redigera | redigera wikitext]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1  Italien 6 5 1 0 64 6 +58 16
2  Danmark 6 5 1 0 61 15 +46 16
3  Bulgarien 6 4 0 2 47 25 +22 12
4  Frankrike 6 3 0 3 37 24 +13 9
5  Spanien 6 1 0 5 17 61 −44 3
6  Belgien 6 1 0 5 24 89 −65 3
7  Storbritannien 6 1 0 5 17 47 −30 3

Vinnaren av C-VM, Italien, flyttades upp till B-gruppen till VM 1978. Nederländerna och Österrike, som slutade som åtta och nia i B-gruppen, flyttades ned till C-gruppen.

Matcher[redigera | redigera wikitext]










Total slutställning[redigera | redigera wikitext]

A-VM 1977
Guld  Tjeckoslovakien
Silver  Sverige
Brons  Sovjetunionen
4  Kanada
5  Finland
6  USA
7  Västtyskland
8  Rumänien
B-VM 1977
9  Östtyskland
10  Polen
11  Japan
12  Norge
13  Schweiz
14  Ungern
15  SFR Jugoslavien
16  Nederländerna
17  Österrike
C-VM 1977
18  Italien
19  Danmark
20  Bulgarien
21  Frankrike
22  Spanien
23  Belgien
24  Storbritannien

Endast ett lag flyttades upp från C-VM, då B-gruppen minskades i antal från nio till åtta lag.

IIHF:s val av bästa spelare[redigera | redigera wikitext]

All star team[redigera | redigera wikitext]

Laguppställningar[redigera | redigera wikitext]

Tjeckoslovakien[redigera | redigera wikitext]

Jiří Holeček, Vladimír Dzurilla, Oldřich Macháč, František Pospíšil, Jirí Bubla, Milan Kajkl, Frantisek Kaberle, Miroslav Dvorak, Milan Chalupa, Vladimir Martinec, Milan Nový, Bohuslav Ebermann, Jirí Novák, Ivan Hlinka, Jirí Holík, Marian Šťastný, Peter Šťastný, Jaroslav Pouzar, Eduard Novak, Vincent Lukac

Sverige[redigera | redigera wikitext]