Världsutställning

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Londonutställningen i Hyde Park 1851.
Exposition Universelle 1900 i Paris.

En världsutställning är en internationell utställning av bland annat hantverks- och industriprodukter, teknik, arkitektur och konst.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Huvudsaken var i början att främja industriell och ekonomisk utveckling. I en tid då kommunikationerna ännu var outvecklade - det fanns knappt järnväg, ingen telefon eller telegraf, endast tidningar - fanns ett stort behov av att skapa ett forum där alla kunde mötas, för att skapa internationella handelskontakter, presentera uppfinningar och tekniska innovationer, ta hem idéer och annat nyttigt (innan patentverket satte stopp för det), osv. Den första världsutställningen ägde rum i London 1851 efter en "tävlan" mellan Frankrike och Storbritannien om vem som skulle komma först med en internationell utställning. 1849 ordnade Frankrike en stor industriutställning i Paris, men de vågade inte ta steget fullt ut till en internationell utställning eftersom de var rädda för den brittiska konkurrensen. England blev först, tack vare drottning Victorias gemål Prins Albert och hans samarbetspartner i arbetet, Sir Henry Cole. Londonutställningen, "The Great Exhibition" var inrymd i det för ändamålet uppförda Kristallpalatset i Hyde Park. Byggnaden blev världsberömd och utgjorde startskottet till extensiv byggnadskultur i glas och järn i metropolerna i form av varuhus, vinterträdgårdar, så kallade Passager (skulle idag kallas shoppingmall) och liknande. Londonutställningen blev en kulturell och industriell brytpunkt för 1800-talets Europa. Utställningen besöktes av 6 miljoner människor vilket på den tiden var en ansenlig siffra. Sedan dess har besökarantalet bara stigit och räknats i tiotals miljoner.[1]

År 1928 grundades Internationella utställningsbyrån, Bureau International des Expositions (BIE) som en mellanstatlig organisation med säte i Paris för samordning, reglering och tillsyn av världsutställningar. Det är också BIE som väljer värdland. I organisationen finns 168 medlemsländer representerade. Världsutställningar äger nuförtiden rum vart femte år men under mellantiden görs andra mindre utställningar runt om i världen i BIE:s regi.[2] Så har det varit från första början. De "riktiga" stora världsutställningarna är försedda med en asterix (*) efter årtalet i listan nedan. Alla övriga här listade, och många fler här icke listade, ville gärna kalla sig världsutställning men tillhör inte de "officiella".

Utställningarnas ekonomiska betydelse avtog under 1900-talet då många andra kommunikationsformer och transportmedel hade utvecklats. Den kulturella betydelsen har dock fortsatt till dags dato med oförminskad styrka. Efter en nedgång efter andra världskriget och en rejäl svacka mellan Osaka 1970 och Sevilla 1992 (ingen utställning) är världsutställningarna återigen oerhört populära; under 2000-talet har besökarantalet på utställningarna nått upp till över 100 miljoner besökare. Efter Sevilla blev utställningarna på nytt också intressanta för industrierna, närmast i marknadsföringssyfte.[3]


Vad som förevisades[redigera | redigera wikitext]

Det var under 1800-talets senare hälft som världsutställningarna, eller expositionerna som de också kallas, kom att få stort inflytande. Dels på kulturlivet och på industrins område likaså på teknikens utveckling och arkitekturen, men också på själva idén om hur civilisationen och det moderna livet skulle gestaltas, uttryckas och göras meningsfullt. Utställningsområdet kunde vara stora som mindre städer där besökarna mötte en mångfald av varierande byggnader såsom restauranger, barer, kaféer och liknade. Där fanns också montrar och interiörer som visade upp olika aspekter av seklets kulturella och sociala historia. Föremålen framstod som symboliska manifestationer av industriell utveckling.

Typiskt för dessa utställningar var att utvecklingstanken och den framtidsoptimism som präglade utställningarna hade sin grund i de materiella framstegen, vilka betraktades som en konsekvens av det mänskliga förnuftet. På utställningsområdet förverkligades idén om moderniteten och storstaden som livsrum.

.[4] Världsutställning utgjorde en möjlighet för besökarna att praktisera det urbana livet.

Tendensen var uppfostrande där moralisk överlägsenhet knöts till det moderna projektet och hur långt ett samhälle kommit på civilisationsskalan. Därför blev också världsutställningarna en sorts kulturell tävlan mellan stater där besökarna skulle uppfostras och integreras i ett nytt slags samhälle. Denna mikrovärld fick representera en större totalitet. Det fanns även en tendens att foga in nationens symboliska historier i sammanhanget. Exempelvis Världsutställningen i Chicago 1893 som firades samtidigt som fyrahundraårsjubileet av Christoffer Columbus landstigning,[5] och utställningen i Philadeplhia 1876 firade Amerikas förenta staters tillblivelse.

Utställningarna hade en ambition att visa upp hela världen, inte bara det egna landets tekniska triumfer utan också prestigefyllda samlingar från koloniala erövringar, konst, och inhemsk folkkultur. Samtidigt har dessa i efterhand kritiserats av forskare som pekat på hur föremålen och den meningsproduktion som dessa tilldelats i det offentliga rummet, måste knytas till en kontext som strukturerats av en manlig, vit, borgerlig blick, utifrån idén om metropolen som maktcentrum. [6]

Utifrån detta antagande pekar historiker på att världsutställningarna har haft stor betydelse för att forma det moderna förnuftet och hur detta reflekteras i olika samhällsdelar, inte minst i det förändrade stadslandskapet. Därmed har också utställningarna haft betydelse för identitetsbildning. Det visar hur attityder och tankesätt ofta blir konkreta genom skapandet av materiella rum, genom den materiella kulturen och de miljöer som den uppträder i. Samtidigt är det alltså särskilda grupper som haft representationsföreträde som legitimerats i utställningarnas aura av offentlighet.[7]

Typiskt för världsutställningar är de visuellt anslående byggnaderna som upprättas på området genom ny innovativ arkitektur. Det var ju ingenjörskonstens underverk som skulle visas upp. En del av dessa byggnader blev bestående, exempelvis Eiffeltornet och Grand Palais i Paris eller Seattles Space Needle från 1962. [8] En mycket central aspekt i utställningarna var de nationella paviljongerna, som introducerades vid Parisutställningen 1867. Avsikten var att nationerna skulle visa upp sina nationella särdrag både i arkitekturen och interiörerna. På denna tid hade det blivit populärt att särskilja inte bara nationer utan också folk och folkslag med hjälp av nationella "särdrag". Rasbiologin hade börjat göra sig gällande i Europa och spreds som en löpeld i kulturkretsar från 1870-talet framåt. Folkdräkter, seder och bruk visades upp. 1855 i Paris var det redan populärt med sk. genremåleri inom konsten, dvs "folket" började avbildas. Bondstugeinteriörer blev populära också i form av "dioramer" (realistiska tredimensionella tablåer, ofta med människodockor i naturlig storlek). Sådana bondstuge-dioramer ställde Sverige som första land ut i Paris 1867.Textiler, möbler, husgeråd och konsthantverk ingick i konceptet i de nationella paviljongerna. Nationella stilar inom konstindustrin började utvecklas på allvar till världsutställningen i Wien 1873. Kort därefter grundades Svenska Handarbetets Vänner och också Finska handarbetets Vänner för att främja nationell stil inom textilhantverket.[9]

Ett syfte med världsutställningarna, som uttrycks av BIE, är att verka för bildning, att visa och dela uppfinningar, främja teknisk och industriell utveckling och möjliggöra globalt samarbete. Utställningarna organiseras av ett värdland som bjuder in andra länder och företag, internationella organisationer, privata aktörer och allmänheten. På utställningsområdet pågår en hel uppsättning aktiviteter. Det kan röra sig om specifika utställningar, diplomatiska möten, affärsmöten, publika debatter och liveshower av olika slag.[10]

Nutid[redigera | redigera wikitext]

Även om manifesterande av teknik och nationell prestige inom olika områden fortfarande har betydelse för dagens världsutställningar har de blivit globala storskaliga fenomen, en marknad för intellektuell stimulans, för näringsliv och politik, för sammanslutningar och diplomatiska relationer. De har blivit plattformar för diskussion och samarbete kring tidens universella problem och utmaningar, som miljön eller fattigdom.

Tanken är att hela världen retoriskt ska sluta sig bakom ett motto. I Milano 2015 var mottot "Feeding the planet, energy for life".[11]

Världsutställningar (år, ort, namn och signaturbyggnad)[redigera | redigera wikitext]

1851* - London, England - Great Exhibition of the Works of Industry of All Nations - Crystal Palace
1853 - New York, USA - Exhibition of the Industry of All Nations
1853 - Dublin, Irland - Great Industrial Exhibition 1853
1855* - Paris, Frankrike - Exposition Universelle
1862 - London, England - International Exhibition 1862
1867* - Paris, Frankrike - Paris International 1867
1873* - Wien, Österrike - Weltausstellung 1873 Wien, Rotundan
1874 - Dublin, Irland - Centennial Exposion
1876* - Philadelphia, Pennsylvania - Centennial Exposition
1878* - Paris, Frankrike - Exposition Universelle 1878
1884 - New Orleans, Louisiana, USA - World Cotton Centennial
1885 - Antwerpen, Belgien - Exposition Universelle d'Anvers
1886 - London, England - Colonial and Indian Exhibition 1886
1886 - Melbourne, Australien - Melbourne International Exhibition
1888 - Glasgow, Skottland - International Exhibition 1888
1888 - Barcelona, Spanien - Exposición Universal de Barcelona
1889* - Paris, Frankrike - Exposition Universelle 1889, Eiffeltornet
1893* - Chicago, Illinois, USA - World Columbian Exposition - den "vita staden" och ett pariserhjul[12]
1894 - San Francisco, Kalifornien, USA - California Mid-Winter Exposition
1895 - Atlanta, Georgia, USA - Cotton states and International Exposition
1897 - Bryssel, Belgien - Brussels International Exhibition
1900* - Paris, Frankrike - Exposition Universelle 1900
1901 - Buffalo, New York, USA - Pan-American Exposition
1904 - Saint Louis, Missouri, USA - Louisiana Purchase Exposition, Louisiana-Monumentet
1905 - Liège, Belgien - Liége International Exhibition
1906 - Milano, Italien - Milan International Exhibition
1907 - Dublin, Irland - Irish International Exhibition 1907
1907 - Hampton Roads, Virginia, USA - Jamestown Exposition
1909 - Seattle, Washington, USA - Alaska-Yukon-Pacific Exposition
1910* - Bryssel, Belgien - Exposition Universelle et Internationale de Bruxelles
1911 - Turin, Italien - Esposizione Internazionale delle Industrie e del lavor
1913 - Gent, Belgien - Ghent International Exhibition
1915* - San Francisco, Kalifornien, USA - Panama-Pacific International Exposition, Juveltornet
1915 - San Diego, Kalifornien, USA - Panama-California Exposition
1922 - Rio de Janeiro, Brasilien - Exposiçāo do Centeniario do Brazil
1924 - Wembley, England - British Empire Exhibition
1925 - Paris, Frankrike - Exposition Internationale des Arts Décoratfs et Industriels Modernes
1926 - Philadelphia, Pennsylvania - Sesquicentennial Exposition
1929 - Barcelona, Spanien - Exposición Internacional de Barcelona
1929 - Sevilla, Spanien - Exposición Ibero-Americana, Parque María Luisa med Plaza de España (Sevilla)
1930 - Antwerpen, Belgien - Exposition Internationale Coloniale, Martime et d'art Flamand
1930 - Liège, Belgien - Exposition Internationale de la grande Industrie, Sciences et Applications, Art Wallon Ancien
1931 - Paris, Frankrike - Exposition Coloniale Internationale 1931
1933* - Chicago, Illinois, USA - Century of Progress International Exposition
1935* - Bryssel, Belgien - Exposition universelle de 1935
1937* - Paris, Frankrike - Exposition Internationale des arts et techniques dans la vie moderne
1939* - New York, USA - New York World's Fair 1939 eller The World of Tomorrow Futurama Trylon Perisphere
1939 - San Francisco, Kalifornien, USA - Golden Gate Exposition eller Golden Gate International Exposition
1958* - Bryssel, Belgien - Expo '58 - Atomium
1959 - Moskva, Sovjetunionen
1962* - Seattle, Washington, USA - Century 21 Exposition, Space Needle
1964 - New York, USA - 1964/1965 New York World's Fair
1967* - Montréal, Kanada - Expo '67, Habitat 67
1968 - San Antonio, Texas, USA - Hemisfair '68
1970* - Osaka, Japan - Expo '70
1974 - Spokane, Washington, USA - Expo '74
1975 - Okinawa, Japan - Expo '75
1981 - Plovdiv, Bulgarien - Expo '81
1982 - Knoxville, Tennessee, USA - 1982 World's Fair - Sunsphere
1984 - New Orleans, Louisiana, USA - 1984 Louisiana World Exposition
1985 - Plovdiv, Bulgarien
1985 - Tsukuba, Japan - Expo '85
1986 - Vancouver, Kanada - Expo '86
1988 - Brisbane, Australien - World Expo '88
1991 - Plovdiv, Bulgarien
1992* - Sevilla, Spanien - Exposición Universal de Sevilla 1992, La Cartuja
1992 - Genua, Italien - Genoa Expo '92
1993 - Daejeon, Sydkorea - Expo '93
1998 - Lissabon, Portugal - Expo '98
2000* - Hannover, Tyskland - Expo 2000 Hannover
2005* - Aichi, Japan - Expo 2005
2008 - Zaragoza, Spanien - Expo 2008
2010* - Shanghai, Kina - Expo 2010
2012* - Yeosu, Sydkorea - Expo 2012
2015 - Milano, Italien - Expo 2015
2017 - Astana, Kazakstan - Expo 2017
2020 - Dubai, Förenade Arabemiraten - Expo 2020

Not:
* – större utställning listad i BIE:s översikt[13]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Smeds, Kerstin. Helsingfors-Paris - Finland utvecklas till nation på världsutställningarna 1851-1900. Finska Historiska Samfundet/Svenska Litteratursällskapet, Helsingfors 1996. 
  2. ^ ”Official site of the Bureau International des Expositions”. http://www.bie-paris.org/site/en/expos/about-expos/expo-categories. Läst 30 november 2015. 
  3. ^ Smeds, Kerstin and MacKeith Peter B. The Finland Pavilions. Finland at the Universal Expositions 1900-1992. Tammi/ Helsinki 1992. 
  4. ^ Ekström, Anders (1994). Den utställda världen: Stockholmsutställningen 1897 och 1800-talets världsutställningar. sid. 20ff 
  5. ^ Bennet, Tony (1995). The birth of the museum. sid. 210-211 
  6. ^ Bennet, Tony (1995). The birth of the museum. sid. 225-229 
  7. ^ Ekström, Anders (1994). Den utställda världen: Stockholmsutställningen 1897 och 1800-talets världsutställningar. sid. 211 
  8. ^ Locker, Pam (2011). Exhibition design. sid. 15 
  9. ^ Smeds, Kerstin. Helsingfors-Paris.... 
  10. ^ ”The official site of The Bureau International des expositions”. http://www.bie-paris.org/site/en/expos/about-expos/expo-categories/world-expos. Läst 30 november 2015. 
  11. ^ ”The Official site of The Bureau International des Expostions”. http://www.bie-paris.org/site/en/expos/about-expos/expo-categories/world-expos. Läst 30 november 2015. 
  12. ^ ”Bird's-Eye View of the World's Columbian Exposition, Chicago, 1893” (på engelska). World Digital Library. 6 november 1893. http://www.wdl.org/en/item/11369/. Läst 17 juli 2013. 
  13. ^ ”Expo Timeline” (på engelska). http://www.bie-paris.org/site/en/expos/past-expos/expo-timeline. Läst 1 december 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]