Värnamo stadshotell
| Värnamo stadshotell | |
 Scandic Värnamo, sett från Flanaden. I förgrunden skulpturen Per och Kersti av Karl Göte Bejemark samt installationen Rutan. | |
| Plats | {{{plats}}} |
|---|---|
| Arkitekt | Bent Jörgen Jörgensen |
Värnamo stadshotell är ett hotell i Värnamo.
Det första stadshotellet öppnade i en tvåvånings träbyggnad vid flergatskorsningen Centralplan 1850. Det byggdes på en tomt mellan Köpmansgatan och Storgatsbacken som en fondbyggnad för Storgatan och Åbron mot väster. Genomfartsleden mellan södra Sverige och Jönköping - Lagastigen - gick vid denna tid genom Värnamos centrum och förbi stadshotellet. Järnvägsförbindelse med omvärlden fick dock Värnamo först 1877, då järnvägssträckan Halmstad-Nässjö invigdes.[1] Det gamla stadshotellet brann ned 1952. Därefter uppfördes en ny byggnad med en framträdande sex våningar hög fondfasad på den byggnadskropp som vetter mot Storgatan. Det nya hotellet invigdes 1955.[2] Byggnaden ritades av Bent Jörgen Jörgensen i modernistisk stil och gavs en påkostad inredning. I byggnaden fanns också Värnamos första hiss.
Riksväg 1 gick vid denna tid på Storgatan och Storgatsbacken förbi Värnamo stadshotell, innan först den nya Lagastigenbron byggdes över Lagan och genomfartsleden fick en ny sträckning genom i centrum, och senare en motorvägsförbifart anlades öster om Värnamo.
I markvåningen mot dåvarande Centralplan - från 1994 omdöpt till Bruno Mathssons plats - fanns den stora klädesbutiken Futurum. År 1961 uppsattes framför fasaden mot Storgatan fontänskulpturen i koppar Värnamo lilja av Per-Erik Willö.
Värnamo stadshotell - som har 116 rum - drivs numera under namnet Scandic Värnamo. Mycket av originalinredningen har behållits, inklusive en pampig spiraltrappa från lobbyn, och kompletterats med inredning av Bruno Mathsson och andra, i första hand lokala, formgivare.[3] Lobbyn har golv i skiffer och ljuskronor av Gino Sarfatti (1912-1985).[4] I lobbyns tak finns också en takfläkt i form av en flygplanspropeller i mahogny, som skänktes av Flygvapnet vid invigningen 1955.[4]
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]