Värnskatt

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Historiskt har värnskatt varit benämningen på den skatt som i några länder betalades till staten av de manliga medborgare som till följd av medicinska problem eller på grund av befrielse inte kunde fullgöra den krigstjänst som den allmänna värnplikten ålade dem.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Trots namnet har denna skatt i nuvarande utformning inte med försvarsbudgeten att göra. Snarare var det den tillfälliga karaktären, liknande de värnskatter som tidigare uttagits för försvarsändamål, som gav upphov till detta namn.

År 2019 betalar personer under 65 år 5 procent förhöjd statlig inkomstskatt, dvs. ”värnskatt”, på delen av årsinkomsten som överstiger 703 000 kr eller 58 583 kr/månad. Personer 65 år och äldre har högre grundavdrag och betalar värnskatt på årsinkomsten över 733 300 kr, eller 61 108 kr/månad.[1]

Budgetsaneringen 1995-1998[redigera | redigera wikitext]

Som en del i saneringen av de offentliga finanserna infördes från och med inkomståret 1995 en särskild "värnskatt" i Sverige, som innebar att den statliga skatten för inkomståren 19951998 höjdes från 20 till 25 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten över viss nivå.[2]. Den högsta marginalskatten i Sverige blir med värnskatten i genomsnitt 56,6 procent, beroende på kommunalskatt (från 53,9 procent i Vellinge till 59,2 i Ragunda).

År 2011[redigera | redigera wikitext]

I budgetpropositionen för 2011 uppges värnskatten statiskt inbringa 4,4 miljarder. De totala skatteintäkterna för 2011 förväntas bli 1540 miljarder kronor. Värnskatten utgör således mindre än 0,3 procent av statens skatteintäkter 2011. Sedan Danmark år 2009 avskaffade sin motsvarighet till värnskatten, mellanskatten, har Sverige världens högsta marginalskatt. [3] I EU-27 var den högsta marginalskattesatsen i genomsnitt 37,5 procent år 2010.

Värnskatt blir förhöjd statlig skatt[redigera | redigera wikitext]

Värnskatten ”avskaffades” från och med 1999, men ersattes i stället av en ny förhöjd statlig inkomstskatt på 5 procentenheter för inkomster över viss nivå. Denna kallas dock fortfarande för värnskatten i dagligt tal. Värnskatten kan komma att avskaffas under 2020 efter överenskommelse mellan Centerpartiet, Liberalerna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet[4]. Värnskatten slopas i den budget som presenterades 18 september 2019.

Historisk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

En tillfällig progressiv engångsskatt som enligt en kunglig kungörelse från 9 oktober 1915 utgick på inkomst och förmögenhet för att avhjälpa brister i rikets försvarsväsen kallades för värnskatt. Skyldigheten att erlägga skatten inträdde då inkomsten utgjorde minst 5 000 kr eller förmögenheten minst 30 000 kr, eller då det vid sammanläggning av inkomst och förmögenhet bildades ett taxerat belopp på minst 5 000 kr. Taxeringen verkställdes av en i vart län av Kungl. Maj:ts befallningshavande utsedd värnskattenämnd. Kungen och övriga medlemmar av kungahuset bidrog till denna skatt med belopp motsvarande vad som skulle ha utgått, om de varit underkastade allmänna bestämmelser om skattskyldighet. Skattebeloppen, som beräknades till 75 miljoner kronor (varav 30 procent från bolag), ingick i en särskild fond, benämnd värnskattefonden.

Andra länder[redigera | redigera wikitext]

Värnskatt infördes i Bayern då rätten att låta en annan person göra krigstjänst i ens ställe avskaffades efter kriget 1866. Efter Tyska rikets bildande upphörde emellertid denna skatt.

Sedan kantonal värnskatt redan länge funnits i Schweiz infördes 1878 en "militärpflichtersatzsteuer", vilken utgick efter fem olika klasser från 6 till 50 francs om året (gällde alltid de år personen i fråga rätteligen skulle ha tillhört krigsmakten även utan att vara inkallad i tjänstgöring), vartill kom en tilläggsskatt om 1,50 franc för 1 000 francs kapital eller 100 francs inkomst, då den översteg 600 francs. För de år som föll under tjänsten i lantvärnet beräknades endast halv skatt.

I Österrike-Ungern infördes 1880 en "militär-taxe", vars storlek bestämdes för varje år och på grund av förmögenhet eller inkomst växlade mellan 1 florin (i Österrike, 3 floriner i Ungern) och 100 floriner, allt räknat per år. I Italien infördes under 1880-talet en "tassa militare", vilken skulle erläggas dels av de från krigstjänst h. o. h. befriade, dels av dem som tilldelades 2:a och 3:e kategorierna och sålunda endast en kortare tid var inkallade i tjänstgöring. Denna skatt, som även den utgår per år, utgjordes av en fast del på 6 lire och en efter förmögenhet eller inkomst beroende del, vars storlek växte från 1,2 till 3 procent av inkomsterna.

Genom 1889 års rekryteringslag infördes i Frankrike en "taxe militaire" bestående av en fast del på 6 francs och en "taxe proportionnelle", vars storlekbestämdes periodvis. Svårigheten att driva in denna skatt, som inte passade in i skattesystemet, försvårade emellertid lagens tillämpning. I Tyskland väcktes 1880 förslag om införande av värnskatt, men ledde inte till något resultat, och i Sverige togs samma tanke upp i den så kallade generalskommitténs härordningsförslag av år 1891, vilket dock inte blev antaget.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ www.skatteverket.se, Läst 19 januari 2019
  2. ^ skatteverket.se, Skatteverket. ”När ska man betala statlig inkomstskatt och hur hög är den?”. www.skatteverket.se. https://www.skatteverket.se/privat/sjalvservice/svarpavanligafragor/inkomstavtjanst/privattjansteinkomsterfaq/narskamanbetalastatliginkomstskattochhurhogarden.5.10010ec103545f243e8000166.html. Läst 18 januari 2019. 
  3. ^ Ekonomifakta: "Marginalskatt"
  4. ^ ”Extraskatten slopas – så mycket ger det i plånboken”. Dagens industri. 16 januari 2019. https://www.di.se/nyheter/extraskatten-slopas-sa-mycket-ger-det-i-planboken/. Läst 16 januari 2019.