Västerås kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Västerås kommun
Kommun
Västerås stadshus (kommunhus)
Västerås stadshus (kommunhus)
Västerås vapen.svg
Land  Sverige
Län Västmanlands län
Landskap Västmanland
Domsaga Västmanlands domsaga
Läge 59°37′0″N 16°32′0″Ö / 59.61667°N 16.53333°Ö / 59.61667; 16.53333Koordinater: 59°37′0″N 16°32′0″Ö / 59.61667°N 16.53333°Ö / 59.61667; 16.53333
Centralort Västerås
Areal 1 136,71 km² (2013-01-01)[1]
103:e största (av 290)
 - land 957,89 km²
 - vatten 178,82 km²
Folkmängd 144 181 (2015-03-31)[2]
6:e största (av 290)
 - centralort 110 877 (2010)5:e största tätort (av 1940)
Befolkningstäthet 150,52 invånare/km²[2][1]
36:e högsta (av 290)
GeoNames 2664441
Kommunkod 1980
Västeras Municipality in Västmanland County2.png
Webbplats: www.vasteras.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Socknar inom Västerås, Hallstahammar, Surahammar, Skinnskatteberg, Köping, Arboga och Kungsör kommuner.

Västerås kommun eller Västerås stad är en kommun i Västmanlands län. Centralort är Västerås.

Kommunen är Sveriges sjätte folkrikaste och centralorten är landets femte största tätort.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Badelunda, Björksta, Dingtuna, Haraker, Hubbo, Irsta, Kungsåra, Kärrbo, Lillhärad, Lundby, Romfartuna, Rytterne, Sankt Ilian, Sevalla, Skerike, Skultuna, Tillberga, Tortuna, Västerås-Barkarö och Ängsö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Västerås stad som 1863 bildade en stadskommun. I Västerås stad införlivades 1918 landskommunerna Lundby och Sankt Ilian och 1946 Badelunda.

Vid kommunreformen 1952 skedde olika sammanläggningar av kommunerna.

1967 införlivades i Västerås stad Dingtuna, Kungsåra, Skultuna och Tillberga landskommuner. Västerås kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Västerås stad samt en del ur Kolbäcks landskommun (Rytterne).[3]

Under 1990-talet fattades ett beslut att använda benämningen Västerås stad i de fall det "saknar kommunalrättslig betydelse". I vissa sammanhang, till exempel lagstiftning och juridik, används begreppet Västerås kommun.

Västerås är indelad i 85 stadsdelar. Den senaste justeringen gjordes 2005 då man gick från 91 stadsdelar till de nuvarande 85.

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Västerås domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Västmanlands domsaga.[4]

Kommunsammanslagningarna från 1863[redigera | redigera wikitext]

Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Västerås kommun från 1863 och framåt. De mörkgråa landskommunerna var de delar av storkommunerna som gick till andra kommuner än Västerås i slutändan. Färgerna antyder att man försökte hålla ihop häraderna när storkommunerna bildades. Tabellen illustrerar även att reformer sällan genomförs i ett steg: det behövs även förplanering, försök, steg, och efterjusteringar.

Kommunsammanslagningarna till Västerås kommun
före reformerna efter reformen 1862 dito 1952 dito 1971
-1862 1863-1917 1918-45 1946-51 1952-66 1967-70 1971
härad socken, stad landskommun "storkommun" "enhetskommun"
Västerås stad    
  Dingtuna sn Dingtuna ln Dingtuna ln
Tuhundra Barkarö sn Barkarö ln (Västerås-Barkarö 1889-)
Lillhärads sn Lillhärads ln
Lundby sn Lundby ln    
  Sankt Ilians sn Sankt Ilians ln
 
Norrbo Harakers sn Harakers ln Skultuna ln  
Romfartuna sn Romfartuna ln
Skultuna sn Skultuna ln
  Skerike sn Skerike ln    
Siende Badelunda sn Badelunda ln     Västerås vapen.svg Västerås kn
Västerås vapen.svg
Kungsåra sn Kungsåra ln Kungsåra ln    
Irsta sn Irsta ln
Kärrbo sn Kärrbo ln
Yttertjurbo Björksta sn Björksta ln
Ängsö sn Ängsö ln
Sevalla sn Sevalla ln Tillberga ln
Tortuna sn Tortuna ln
Siende Hubbo sn Hubbo ln
Tillberga sn Tillberga ln
Snevringe Rytterne sn Rytterne ln Kolbäcks ln
Kolbäcks sn Kolbäcks ln Hallstahammars kn
Säby sn Säby ln

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver ett blått Mariamonogram, i stammen åtföljd av en röd ros.

Västerås kommunvapen är en gammal symbol som går tillbaka till 1200-talet. Symbolen har använts som sigill sedan 1307[5]. Vapnet fastställdes för Västerås stad med nuvarande blasonering av Kungl Maj:t (regeringen) 1939. 1974 registrerades det för den nuvarande kommunen i Patent- och registreringsverket.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Västerås kommun 1968–2013
År Invånare
1968
  
111 647
1969
  
114 188
1970
  
116 725
1975
  
117 911
1980
  
117 487
1985
  
117 706
1990
  
119 761
1995
  
123 728
2000
  
126 328
2005
  
131 934
2010
  
137 207
2011
  
138 709
2012
  
140 499
2013
  
142 131
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 är kommunen folkbokföringsmässigt indelad i

Från 2016 övergår indelningen till att vara baserad på distrikt vilken bygger på församlingsindelningen vid årsskiftet 1999/2000

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Anundshög, Västerås, Badelunda socken.

Landskapet är i den södra delen av kommunen en öppen jordbruksbygd och i den norra delen en mer växlande landsbygd. Det landskap som vi ser idag är resultatet av verksamheter som pågått i flera tusen år. Det öppna landskapet kring Mälaren tar sin början i järnåldersbondens idoga arbete. Det äldsta ser vi i form av alla fornlämningar som finns i odlingslandskapet. I dag försöker man hålla kulturlandskapet öppet genom att låta bygden betas av boskap, vilket främjar biologisk mångfald.

Badelundaåsen öster om Västerås sträcker sig från Nyköping i söder till Siljanstrakten i norr. Längs åsen gick en av järnålderns viktigaste handelsvägar. När vikingatidens människor färdades mellan jordbruksbygderna vid Mälaren till skogstrakterna i norr följde man vägen på Badelundaåsens krön. Vid Badelunda möttes landvägar och vattenleder och platsen vid Anundshög blev en viktig knutpunkt. Badelundaåsen och Anundshögsområdet ligger cirka fem kilometer öster om centrala Västerås och är ett av Sveriges största fornlämningsområden. Längs åsen finns många olika typer av gravar och boplatser från järnålder och vikingatid.

Mälaren har varit en viktig transportled för Västerås. Redan under vikingatiden användes åmynningen som hamn och ändpunkt för landtrafik från Bergslagen.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Cirka 90% av invånarna bor i någon av de 14 tätorterna och cirka 80% i centralorten.[2]

Det finns 14 tätorter[6] i kommunen.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelseordförande / Kommunalråd[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Gustaf Olsson Socialdemokraterna
  Erik Svensson Socialdemokraterna
  Åke Hillman 2004 Socialdemokraterna
  Ulla Persson 2004 Socialdemokraterna

Mandatfördelning i Västerås kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SD NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 3 33 11 12 6
3 33 11 12 6
65 86,2
54 11
1973 3 31 14 8 9
3 31 14 8 9
65 89,6
48 17
1976 3 33 10 10 9
3 33 10 10 9
65 88,8
45 20
1979 4 31 8 9 13
4 31 8 9 13
65 87,5
40 25
1982 4 35 7 4 15
4 35 7 4 15
65 88,8
42 23
1985 3 35 3 10 14
3 35 3 10 14
65 86,8
39 26
1988 3 32 3 5 11 11
3 32 3 5 11 11
65 81,8
44 21
1991 2 26 2 4 4 10 4 13
26 4 4 10 4 13
65 82,9
40 25
1994 4 34 4 2 6 2 13
4 34 4 6 13
65 83,8
36 29
1998 6 24 4 2 6 6 13
6 24 4 6 6 13
61 77,00
33 28
2002 4 27 4 3 10 4 9
4 27 4 3 10 4 9
61 76,33
35 26
2006 4 23 4 4 8 4 14
4 23 4 4 8 4 14
61 78,87
34 27
2010 4 22 4 3 2 7 2 17
4 22 4 3 7 17
61 82,17
35 26
2014 4 21 4 6 4 5 2 15
4 21 4 6 4 5 15
61 82,42
34 27
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.


Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Gymnasieskolor[redigera | redigera wikitext]

Inom Västerås kommun finns elva kommunala gymnasieskolor. Dessutom finns arton fristående gymnasieskolor[7].

Kommunala[redigera | redigera wikitext]

  • Carlforsska gymnasiet
  • Edströmska - Mälardalens Fordons- och Transportutbildningar är ett fordonstekniskt center invigt hösten 2004. Skolan är uppkallad efter Sigfrid Edström
  • Hässlögymnasiet - är beläget på F1:s gamla flottiljområde. Här bedrivs utbildning på gymnasienivå till flygförare och flygmekaniker (inom ramen för det naturvetenskapliga programmet) samt flygmekaniker (inom ramen för Fordons- och Elprogrammen). Utbildningarna är riksrekryterande.
  • Mälarstrandsgymnasiet startades 2006. Skolan är från början placerat i Västerås ångkraftverk men har nu flyttat till Råby. Skolan har bland annat ett treårigt yrkesinriktat individuellt program.
  • Rudbeckianska gymnasiet - Sveriges första gymnasium; Nu bl.a. idrottsgymnasieskola fotboll
  • Hahrska gymnasiet
  • Tranellska gymnasiet
  • Wijkmanska gymnasiet
  • Widénska gymnasiet
  • Lidmanska gymnasiet
  • Frimanska gymnasiet

Tidigare kommunala gymnasium

  • Wenströmska Gymnasiet, uppkallat efter Jonas Wenström, var tidigare Västerås största gymnasieskola, men delades 2010 upp i sex mindre gymnasier (Hahrska gymnasiet, Tranellska gymnasiet, Wijkmanska gymnasiet, Widénska gymnasiet, Lidmanska gymnasiet och Frimanska gymnasiet).

Fristående gymnasieskolor[redigera | redigera wikitext]

Naturbruksgymnasium[redigera | redigera wikitext]

  • Ösby Västmanlands naturbruksgymnasium

Folkhögskola[redigera | redigera wikitext]

Västerås folkhögskola ligger nära Västerås centrum. Skolan grundades 1997. Skolan drivs som en ideell förening, och ej inom ramen för Västerås kommun.

Högskola[redigera | redigera wikitext]

En av de största högskolorna i Sverige finns i Västerås kommun, Mälardalens högskola, som har campus både i Eskilstuna och i Västerås. Antalet studenter är totalt över 10 000 elever och ca 1 000 anställda. Högskolan erbjuder ett brett utbud av utbildningar, främst inom teknik och naturvetenskap. Mälardalens högskola är som första högskola i världen miljöcertifierad enligt den internationella standarden ISO 14001.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]


Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Västerås har sju vänorter[8].

Västmanlands kommunförbund, landstinget, Västerås kommun och ett flertal av länets övriga kommuner har utvecklat ett samarbete med Pärnu län i Estland. Mälardalsrådet har tecknat ett samarbetsavtal med Lettland. Västmanlands läns landsting har tecknat ett samarbetsavtal med Gloucestershire, England. Länsstyrelsen i Västmanlands län, Västmanlands kommunförbund och landstinget har lagt grunden för ett samarbete med kommuner i Nedre Schlesien i Polen.

Vänortsförbindelser ska, enligt policybeslut inom kommunen, i första hand upprätthållas och utvecklas med de nordiska länderna och Kassel[8].

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2015”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/385459/. Läst 11 maj 2015. 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ Om Västerås tingsrätt (NAD)
  5. ^ Vapen - stadsvapnen i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
  6. ^ ”Tätorter 2010” (Excel). SCB. 28 maj 2012. http://www.scb.se/Pages/ProductTables____13001.aspx. Läst 2 april 2013. 
  7. ^ Gymnasier i Västerås
  8. ^ [a b] Västerås vänorter

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]