Västerås kommun eller Västerås stad är en kommun i Västmanlands län. Centralort är Västerås som även är länets residensstad.
Kommunen är Sveriges sjätte folkrikaste och centralorten är landets femte största tätort.
Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Västmanland vid sjön Mälarens norra strand. Västerås kommun gränsar i väster till Hallstahammars kommun och Surahammars kommun samt i norr till Sala kommun, alla i Västmanlands län. I öster gränsar kommunen till Enköpings kommun i Uppsala län och har i söder maritim gräns till Strängnäs kommun och Eskilstuna kommun i Södermanlands län samt i sydväst till Kungsörs kommun i Västmanlands län.
Kommunens område motsvarar socknarna Badelunda, Björksta, Dingtuna, Haraker, Hubbo, Irsta, Kungsåra, Kärrbo, Lillhärad, Lundby, Romfartuna, Rytterne, Sankt Ilian, Sevalla, Skerike, Skultuna, Tillberga, Tortuna, Västerås-Barkarö och Ängsö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Västerås stad som 1863 bildade en stadskommun. I Västerås stad införlivades 1918 landskommunerna Lundby och Sankt Ilian och 1946 Badelunda.
Vid kommunreformen 1952 bildades fem "storkommuner" i området: Dingtuna (av de tidigare kommunerna Dingtuna, Lillhärad och Västerås-Barkarö), Kolbäck (av Kolbäck, Rytterne och Säby), Kungsåra (av Björksta, Irsta, Kungsåra, Kärrbo och Ängsö), Skultuna (av Haraker, Romfartuna och Skultuna) samt Tillberga (av Hubbo, Sevalla, Tillberga och Tortuna). Samtidigt uppgick Skerike landskommun i Västerås stad.
1967 införlivades Dingtuna, Kungsåra, Skultuna och Tillberga landskommuner i Västerås stad. Västerås kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Västerås stad samt en del ur Kolbäcks landskommun (Rytterne församling).[5]
Under 1990-talet fattades ett beslut att använda benämningen Västerås stad i de fall det "saknar kommunalrättslig betydelse". I vissa sammanhang, till exempel lagstiftning och juridik, används begreppet Västerås kommun.
Västerås är indelad i 85 stadsdelar. Den senaste justeringen gjordes 2005 då man gick från 91 stadsdelar till de nuvarande 85.
Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Västerås domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Västmanlands domsaga.[6]
Blasonering: I fält av silver ett blått Mariamonogram, i stammen åtföljd av en röd ros.
Västerås kommunvapen är en gammal symbol som går tillbaka till 1200-talet. Symbolen har använts som sigill sedan 1307[7]. Vapnet fastställdes för Västerås stad med nuvarande blasonering av Kungl Maj:t (regeringen) 1939. 1974 registrerades det för den nuvarande kommunen i Patent- och registreringsverket.
| Befolkningsutvecklingen i Västerås kommun 1968–2017 |
|
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1968 |
|
111 647 |
| 1969 |
|
114 188 |
| 1970 |
|
116 725 |
| 1975 |
|
117 911 |
| 1980 |
|
117 487 |
| 1985 |
|
117 706 |
| 1990 |
|
119 761 |
| 1995 |
|
123 728 |
| 2000 |
|
126 328 |
| 2005 |
|
131 934 |
| 2010 |
|
137 207 |
| 2015 |
|
145 218 |
| 2017 |
|
148 880 |
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. |
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 37 948, eller 26,41 % av befolkningen (hela befolkningen: 143 702 den 31 december 2014).[8]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Västerås kommun 143 702 personer. Av dessa var 27 956 personer (19,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[9]
| Födelseland[9] |
|
31 december 2014
|
| 1 |
 Sverige |
&&&&&&&&&0115746.&&&&&0115 746 |
| 2 |
 Finland |
&&&&&&&&&&&04188.&&&&&04 188 |
| 3 |
 Irak |
&&&&&&&&&&&04097.&&&&&04 097 |
| 4 |
 Europeiska unionen: Övriga länder |
&&&&&&&&&&&02428.&&&&&02 428 |
| 5 |
Asien: Övriga länder |
&&&&&&&&&&&02246.&&&&&02 246 |
| 6 |
 Somalia |
&&&&&&&&&&&01755.&&&&&01 755 |
| 7 |
 Iran |
&&&&&&&&&&&01596.&&&&&01 596 |
| 8 |
Afrika: Övriga länder |
&&&&&&&&&&&01516.&&&&&01 516 |
| 9 |
Sydamerika |
&&&&&&&&&&&01383.&&&&&01 383 |
| 10 |
 Syrien |
&&&&&&&&&&&01382.&&&&&01 382 |
| 11 |
 Turkiet |
&&&&&&&&&&&&0987.&&&&&0987 |
| 12 |
 Bosnien och Hercegovina |
&&&&&&&&&&&&0737.&&&&&0737 |
| 13 |
 Polen |
&&&&&&&&&&&&0734.&&&&&0734 |
| 14 |
 /
SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien |
&&&&&&&&&&&&0705.&&&&&0705 |
| 15 |
Europa utom EU: Övriga länder |
&&&&&&&&&&&&0669.&&&&&0669 |
| 16 |
 Thailand |
&&&&&&&&&&&&0616.&&&&&0616 |
| 17 |
 Tyskland |
&&&&&&&&&&&&0606.&&&&&0606 |
| 18 |
Nordamerika |
&&&&&&&&&&&&0553.&&&&&0553 |
| 19 |
 Norge |
&&&&&&&&&&&&0527.&&&&&0527 |
| 20 |
 Kina |
&&&&&&&&&&&&0501.&&&&&0501 |
| 21 |
 Afghanistan |
&&&&&&&&&&&&0242.&&&&&0242 |
| 22 |
 Danmark |
&&&&&&&&&&&&0226.&&&&&0226 |
| 23 |
 Sovjetunionen |
&&&&&&&&&&&&0101.&&&&&0101 |
| 24 |
 Island |
&&&&&&&&&&&&&068.&&&&&068 |
| 25 |
Oceanien |
&&&&&&&&&&&&&066.&&&&&066 |
| 26 |
Okänt födelseland |
&&&&&&&&&&&&&027.&&&&&027 |
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Distrikt inom Västerås kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[10]:
Landskapet är i den södra delen av kommunen en öppen jordbruksbygd och i den norra delen en mer växlande landsbygd. Det landskap som vi ser idag är resultatet av verksamheter som pågått i flera tusen år. Det öppna landskapet kring Mälaren tar sin början i järnåldersbondens idoga arbete. Det äldsta ser vi i form av alla fornlämningar som finns i odlingslandskapet. I dag försöker man hålla kulturlandskapet öppet genom att låta bygden betas av boskap, vilket främjar biologisk mångfald.
Badelundaåsen öster om Västerås sträcker sig från Nyköping i söder till Siljanstrakten i norr. Längs åsen gick en av järnålderns viktigaste handelsvägar. När vikingatidens människor färdades mellan jordbruksbygderna vid Mälaren till skogstrakterna i norr följde man vägen på Badelundaåsens krön. Vid Badelunda möttes landvägar och vattenleder och platsen vid Anundshög blev en viktig knutpunkt. Badelundaåsen och Anundshögsområdet ligger cirka fem kilometer öster om centrala Västerås och är ett av Sveriges största fornlämningsområden. Längs åsen finns många olika typer av gravar och boplatser från järnålder och vikingatid.
Mälaren har varit en viktig transportled för Västerås. Redan under vikingatiden användes åmynningen som hamn och ändpunkt för landtrafik från Bergslagen.
Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det 17 tätorter i Västerås kommun.
Centralorten är i fet stil.
Tätorten Kvicksund var delad på två kommuner: Västerås kommun (995 personer) och Eskilstuna kommun (773 personer).
Tätorten Kärsta och Bredsdal var delad på två kommuner: Västerås kommun (230 personer) och Enköpings kommun (31 personer).
Kommunen genomkorsas i öst-västlig riktning av E18 och i nord-sydlig riktning av riksväg 56. I Västerås avtar riksväg 66 åt nordväst. Öst-västlig riktning har även Mälarbanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och regiontåg mellan Stockholm och Örebro. Järnvägslinjen Sala–Oxelösund har nord-sydlig riktning och trafikeras av Tåg i Bergslagens regiontåg mellan Ludvika och Västerås med stopp även i Dingtuna samt Uven-tågets regiontåg mellan Uppsala och Linköping.
|
|
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2015-01)
Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet eller diskutera saken på diskussionssidan. |
| Presidium 2014–2018 |
| Ordförande |
S
|
Ulla Persson |
| Förste vice ordförande |
C
|
Hans Stergel |
| Andre vice ordförande |
FP
|
Bengt-Åke Nilsson |
| Nämnd |
Ordförande |
Vice ordförande |
| Individ- och familjenämnden |
S
|
Ann-Louise Molin Östling |
MP
|
Anna Thunell |
| Kulturnämnden |
S
|
Marita Öberg Molin |
MP
|
Marléne Tamlin |
| Miljö- och konsumentnämnden |
MP
|
Anna Thunell |
C
|
Monica Stolpe Nordin |
| Fastighetsnämnden |
MP
|
Magnus Edström |
S
|
Carin Lidman |
| Överförmyndarnämnden |
KD
|
Lars Lindén |
M
|
Jan Plewako |
| Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden |
S
|
Carin Lidman |
MP
|
Markus Lindgren |
| Byggnadsnämnden |
C
|
Lars Kallsäby |
S
|
Staffan Jansson |
| Förskolenämnden |
KD
|
Amanda Agestav |
S
|
Maria Kesselring |
| Grundskolenämnden |
C
|
Vicki Skure Eriksson |
S
|
Mikael Lindh |
| Nämnden för idrott och friluftsliv |
C
|
Hans Stergel |
S
|
Johanna Pettersson |
| Nämnden för personer med funktionsnedsättning |
MP
|
Agneta Luttropp |
S
|
Magnus Johansson |
| Skultune kommundelsnämnd |
S
|
Mikael Sandberg |
MP
|
Sven Svensson |
| Tekniska nämnden |
S
|
Jazmin Pettersson |
C
|
Ulf Jansson |
| Äldrenämnden |
S
|
Solveig Nilsson |
KD
|
Elisabeth Wäneskog |
| Valnämnden |
MP
|
Johannes Wretljung Persson |
S
|
Lars-Evert Larsson |
Mandatfördelning i Västerås kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]
| Valår |
V |
S |
MP |
SD |
NYD |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
3 |
33 |
|
|
|
11 |
12 |
|
6 |
|
65 |
86,2 |
|
| 1973 |
3 |
31 |
|
|
|
14 |
8 |
|
9 |
|
65 |
89,6 |
|
| 1976 |
3 |
33 |
|
|
|
10 |
10 |
|
9 |
|
65 |
88,8 |
|
| 1979 |
4 |
31 |
|
|
|
8 |
9 |
|
13 |
|
65 |
87,5 |
|
| 1982 |
4 |
35 |
|
|
|
7 |
4 |
|
15 |
|
65 |
88,8 |
|
| 1985 |
3 |
35 |
|
|
|
3 |
10 |
|
14 |
|
65 |
86,8 |
|
| 1988 |
3 |
32 |
3 |
|
|
5 |
11 |
|
11 |
|
65 |
81,8 |
|
| 1991 |
2 |
26 |
2 |
|
4 |
4 |
10 |
4 |
13 |
|
65 |
82,9 |
|
| 1994 |
4 |
34 |
4 |
|
|
2 |
6 |
2 |
13 |
|
65 |
83,8 |
|
| 1998 |
6 |
24 |
4 |
|
|
2 |
6 |
6 |
13 |
|
61 |
77,00 |
|
| 2002 |
4 |
27 |
4 |
|
|
3 |
10 |
4 |
9 |
|
61 |
76,33 |
|
| 2006 |
4 |
23 |
4 |
|
|
4 |
8 |
4 |
14 |
|
61 |
78,87 |
|
| 2010 |
4 |
22 |
4 |
3 |
|
2 |
7 |
2 |
17 |
|
61 |
82,17 |
|
| 2014 |
4 |
21 |
4 |
6 |
|
4 |
5 |
2 |
15 |
|
61 |
82,42 |
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Inom Västerås kommun finns elva kommunala gymnasieskolor. Dessutom finns arton fristående gymnasieskolor[11].
- Carlforsska gymnasiet
- Edströmska - Mälardalens Fordons- och Transportutbildningar är ett fordonstekniskt center invigt hösten 2004. Skolan är uppkallad efter Sigfrid Edström
- Hässlögymnasiet - är beläget på F1:s gamla flottiljområde. Här bedrivs utbildning på gymnasienivå till flygförare och flygmekaniker (inom ramen för det naturvetenskapliga programmet) samt flygmekaniker (inom ramen för Fordons- och Elprogrammen). Utbildningarna är riksrekryterande.
- Mälarstrandsgymnasiet startades 2006. Skolan är från början placerat i Västerås ångkraftverk men har nu flyttat till Råby. Skolan har bland annat ett treårigt yrkesinriktat individuellt program.
- Rudbeckianska gymnasiet - Sveriges första gymnasium; Nu bl.a. idrottsgymnasieskola fotboll
- Hahrska gymnasiet
- Tranellska gymnasiet
- Wijkmanska gymnasiet
- Widénska gymnasiet
- Lidmanska gymnasiet
- Frimanska gymnasiet
Tidigare kommunala gymnasium
- Wenströmska Gymnasiet, uppkallat efter Jonas Wenström, var tidigare Västerås största gymnasieskola, men delades 2010 upp i sex mindre gymnasier (Hahrska gymnasiet, Tranellska gymnasiet, Wijkmanska gymnasiet, Widénska gymnasiet, Lidmanska gymnasiet och Frimanska gymnasiet).
- Ösby Västmanlands naturbruksgymnasium
Västerås folkhögskola ligger nära Västerås centrum. Skolan grundades 1997. Skolan drivs som en ideell förening, och ej inom ramen för Västerås kommun.
En av de största högskolorna i Sverige finns i Västerås kommun, Mälardalens högskola, som har campus både i Eskilstuna och i Västerås. Antalet studenter är totalt över 10 000 elever och ca 1 000 anställda. Högskolan erbjuder ett brett utbud av utbildningar, främst inom teknik och naturvetenskap. Mälardalens högskola är som första högskola i världen miljöcertifierad enligt den internationella standarden ISO 14001.
Västerås har sju vänorter[12].
Västmanlands kommunförbund, landstinget, Västerås kommun och ett flertal av länets övriga kommuner har utvecklat ett samarbete med Pärnu län i Estland. Mälardalsrådet har tecknat ett samarbetsavtal med Lettland. Västmanlands läns landsting har tecknat ett samarbetsavtal med Gloucestershire, England. Länsstyrelsen i Västmanlands län, Västmanlands kommunförbund och landstinget har lagt grunden för ett samarbete med kommuner i Nedre Schlesien i Polen.
Vänortsförbindelser ska, enligt policybeslut inom kommunen, i första hand upprätthållas och utvecklas med de nordiska länderna och Kassel[12].
- Årets miljöbästa kommun (Aktuell hållbarhet)[13]
- Årets energikommun (Aktuell hållbarhet)[14]
- Årets skolmatskommun (White guide junior)[15]
- Årets sverigefinska kommun (Sverigefinländarnas delegation)[16]
- ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2017”. Statistiska centralbyrån. 18 augusti 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2017/. Läst 21 augusti 2017.
- ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015.
- ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Om Västerås tingsrätt (NAD)
- ^ Vapen - stadsvapnen i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 16 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
- ^ Gymnasier i Västerås Arkiverad 27 januari 2012 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b] Västerås vänorter Arkiverad 19 maj 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Aktuell Hållbarhet” (på sv-SE). 29 juni 2016. http://www.aktuellhallbarhet.se/det-har-ar-sveriges-miljobasta-kommun-2016/. Läst 8 november 2016.
- ^ ”Aktuell Hållbarhet” (på sv-SE). 7 oktober 2016. http://www.aktuellhallbarhet.se/vasteras-ar-sveriges-basta-energikommun-igen/. Läst 8 november 2016.
- ^ ”White Guide Junior” (på sv-SE). White Guide Junior. Arkiverad från originalet den 9 november 2016. https://web.archive.org/web/20161109021207/https://whiteguidejunior.com/. Läst 8 november 2016.
- ^ ”Västerås blev årets sverigefinska kommun - Institutet för språk och folkminnen” (på sv). www.sprakochfolkminnen.se. http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/nyheter-2016/2016-02-25-vasteras-blev-arets-sverigefinska-kommun.html. Läst 8 november 2016.
Sverige
Finland
Irak
Europeiska unionen: Övriga länder
Somalia
Iran
Syrien
Turkiet
Bosnien och Hercegovina
Polen
/
Thailand
Tyskland
Norge
Kina
Afghanistan
Danmark
Sovjetunionen
Island
České Budějovice, Tjeckien; Vänort sedan 1964
Wikimedia Commons har media som rör Västerås kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 
