Västerås kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Västerås kommun
Kommun
Västerås stadshus (kommunhus)
Västerås stadshus (kommunhus)
Västerås vapen.svg
Fri vapensköld för Västerås kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land  Sverige
Län Västmanlands län
Landskap Västmanland
Domsaga Västmanlands domsaga
Läge 59°37′0″N 16°32′0″Ö / 59.61667°N 16.53333°Ö / 59.61667; 16.53333
Centralort Västerås
Areal 1 137,82 km² (2015-01-01)[1]
103:e största (av 290)
 - land 958,83 km²
 - vatten 178,99 km²
Folkmängd 145 459 (2016-03-31)[2]
6:e största (av 290)
 - centralort 110 877 (2010)5:e största tätort (av 1940)
Befolkningstäthet 151,7 invånare/km²[2][1]
36:e högsta (av 290)
GeoNames 2664441
Kommunkod 1980
Tätortsgrad (%) 93,3 (2010)[3]
Antal anställda 9 675 (2014-11)[4]
Västerås Municipality in Västmanland County2.png
Webbplats: www.vasteras.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Västerås kommun eller Västerås stad är en kommun i Västmanlands län. Centralort är Västerås som även är länets residensstad.

Kommunen är Sveriges sjätte folkrikaste och centralorten är landets femte största tätort.

Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Västmanland vid sjön Mälarens norra strand. Västerås kommun gränsar i väster till Hallstahammars kommun och Surahammars kommun samt i norr till Sala kommun, alla i Västmanlands län. I öster gränsar kommunen till Enköpings kommun i Uppsala län och har i söder maritim gräns till Strängnäs kommun och Eskilstuna kommun i Södermanlands län samt i sydväst till Kungsörs kommun i Västmanlands län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Badelunda, Björksta, Dingtuna, Haraker, Hubbo, Irsta, Kungsåra, Kärrbo, Lillhärad, Lundby, Romfartuna, Rytterne, Sankt Ilian, Sevalla, Skerike, Skultuna, Tillberga, Tortuna, Västerås-Barkarö och Ängsö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Västerås stad som 1863 bildade en stadskommun. I Västerås stad införlivades 1918 landskommunerna Lundby och Sankt Ilian och 1946 Badelunda.

Vid kommunreformen 1952 bildades fem "storkommuner" i området: Dingtuna (av de tidigare kommunerna Dingtuna, Lillhärad och Västerås-Barkarö), Kolbäck (av Kolbäck, Rytterne och Säby), Kungsåra (av Björksta, Irsta, Kungsåra, Kärrbo och Ängsö), Skultuna (av Haraker, Romfartuna och Skultuna) samt Tillberga (av Hubbo, Sevalla, Tillberga och Tortuna). Samtidigt uppgick Skerike landskommun i Västerås stad.

1967 införlivades Dingtuna, Kungsåra, Skultuna och Tillberga landskommuner i Västerås stad. Västerås kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Västerås stad samt en del ur Kolbäcks landskommun (Rytterne församling).[5]

Under 1990-talet fattades ett beslut att använda benämningen Västerås stad i de fall det "saknar kommunalrättslig betydelse". I vissa sammanhang, till exempel lagstiftning och juridik, används begreppet Västerås kommun.

Västerås är indelad i 85 stadsdelar. Den senaste justeringen gjordes 2005 då man gick från 91 stadsdelar till de nuvarande 85.

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Västerås domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Västmanlands domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver ett blått Mariamonogram, i stammen åtföljd av en röd ros.

Västerås kommunvapen är en gammal symbol som går tillbaka till 1200-talet. Symbolen har använts som sigill sedan 1307[7]. Vapnet fastställdes för Västerås stad med nuvarande blasonering av Kungl Maj:t (regeringen) 1939. 1974 registrerades det för den nuvarande kommunen i Patent- och registreringsverket.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Västerås kommun 1968–2015
År Invånare
1968
  
111 647
1969
  
114 188
1970
  
116 725
1975
  
117 911
1980
  
117 487
1985
  
117 706
1990
  
119 761
1995
  
123 728
2000
  
126 328
2005
  
131 934
2010
  
137 207
2011
  
138 709
2012
  
140 499
2013
  
142 131
2014
  
143 702
2015
  
145 218
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 37 948, eller 26,41 % av befolkningen (hela befolkningen: 143 702 den 31 december 2014).[8]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Västerås kommun 143 702 personer. Av dessa så var 27 956 personer (19,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[9]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt inom Västerås kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[10]:

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Anundshög, Västerås, Badelunda socken.

Landskapet är i den södra delen av kommunen en öppen jordbruksbygd och i den norra delen en mer växlande landsbygd. Det landskap som vi ser idag är resultatet av verksamheter som pågått i flera tusen år. Det öppna landskapet kring Mälaren tar sin början i järnåldersbondens idoga arbete. Det äldsta ser vi i form av alla fornlämningar som finns i odlingslandskapet. I dag försöker man hålla kulturlandskapet öppet genom att låta bygden betas av boskap, vilket främjar biologisk mångfald.

Badelundaåsen öster om Västerås sträcker sig från Nyköping i söder till Siljanstrakten i norr. Längs åsen gick en av järnålderns viktigaste handelsvägar. När vikingatidens människor färdades mellan jordbruksbygderna vid Mälaren till skogstrakterna i norr följde man vägen på Badelundaåsens krön. Vid Badelunda möttes landvägar och vattenleder och platsen vid Anundshög blev en viktig knutpunkt. Badelundaåsen och Anundshögsområdet ligger cirka fem kilometer öster om centrala Västerås och är ett av Sveriges största fornlämningsområden. Längs åsen finns många olika typer av gravar och boplatser från järnålder och vikingatid.

Mälaren har varit en viktig transportled för Västerås. Redan under vikingatiden användes åmynningen som hamn och ändpunkt för landtrafik från Bergslagen.

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2010 fanns det fjorton tätorter i Västerås kommun och tätortsgraden var 93,3 %:[11] Cirka 80 % av kommunens invånare bor i centralorten.[2]

Nr Tätort Folkmängd
1 Västerås &&&&&&&&&0110877.&&&&&0110 877
2 Skultuna &&&&&&&&&&&03133.&&&&&03 133
3 Hökåsen &&&&&&&&&&&02956.&&&&&02 956
4 Irsta &&&&&&&&&&&02717.&&&&&02 717
5 Tillberga &&&&&&&&&&&02180.&&&&&02 180
6 Barkarö &&&&&&&&&&&01163.&&&&&01 163
7 Enhagen-Ekbacken &&&&&&&&&&&01012.&&&&&01 012
8 Dingtuna &&&&&&&&&&&01005.&&&&&01 005
9 Kvicksund, del av &&&&&&&&&&&&0995.&&&&&0995
10 Tidö-Lindö &&&&&&&&&&&&0637.&&&&&0637
11 Örtagården &&&&&&&&&&&&0460.&&&&&0460
12 Tortuna &&&&&&&&&&&&0459.&&&&&0459
13 Kärsta och Bredsdal, del av &&&&&&&&&&&&0230.&&&&&0230
14 Munga &&&&&&&&&&&&0212.&&&&&0212

Centralorten är i fet stil.
Tätorten Kvicksund var delad på två kommuner: Västerås kommun (995 personer) och Eskilstuna kommun (773 personer).
Tätorten Kärsta och Bredsdal var delad på två kommuner: Västerås kommun (230 personer) och Enköpings kommun (31 personer).

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Kommunen genomkorsas i öst-västlig riktning av E18 och i nord-sydlig riktning av riksväg 56. I Västerås avtar riksväg 66 åt nordväst. Öst-västlig riktning har även Mälarbanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och regiontåg mellan Stockholm och Örebro. Järnvägslinjen Sala–Oxelösund har nord-sydlig riktning och trafikeras av Tåg i Bergslagens regiontåg mellan Ludvika och Västerås med stopp även i Dingtuna samt Uven-tågets regiontåg mellan Uppsala och Linköping.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelseordförande / Kommunalråd[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Åke Hillman 1994 2002 Socialdemokraterna
  Ulla Persson 2002 2006 Socialdemokraterna
Elisabeth Unell 2006 2010 Moderaterna
Ulla Persson 2010 2014 Socialdemokraterna
Anders Teljebäck 2014 Socialdemokraterna

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Ulla Persson
Förste vice ordförande
C
Hans Stergel
Andre vice ordförande
FP
Bengt-Åke Nilsson
Ordförande Nämnd Vice ordförande
S
Ann-Louise Molin Östling Individ- och familjenämnden
MP
Anna Thunell
S
Marita Öberg Molin Kulturnämnden
MP
Marléne Tamlin
MP
Marléne Tamlin Miljö- och konsumentnämnden
C
Monica Stolpe Nordin
MP
Magnus Edström Fastighetsnämnden
S
Carin Lidman
KD
Lars Lindén Överförmyndarnämnden
M
Jan Plewako
S
Carin Lidman Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
MP
Markus Lindgren
C
Lars Kallsäby Byggnadsnämnden
S
Staffan Jansson
KD
Amanda Agestav Förskolenämnden
S
Maria Kesselring
C
Vicki Skure Eriksson Grundskolenämnden
S
Mikael Lindh
C
Hans Stergel Nämnden för idrott och friluftsliv
S
Johanna Pettersson
MP
Agneta Luttropp Nämnden för personer med funktionsnedsättning
S
Magnus Johansson
S
Mikael Sandberg Skultune kommundelsnämnd
MP
Sven Svensson
S
Jazmin Pettersson Tekniska nämnden
C
Ulf Jansson
S
Solveig Nilsson Äldrenämnden
KD
Elisabeth Wäneskog
MP
Johannes Wretljung Persson Valnämnden
S
Lars-Evert Larsson

Mandatfördelning i Västerås kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SD NYD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 3 33 11 12 6
3 33 11 12 6
65 86,2
54 11
1973 3 31 14 8 9
3 31 14 8 9
65 89,6
48 17
1976 3 33 10 10 9
3 33 10 10 9
65 88,8
45 20
1979 4 31 8 9 13
4 31 8 9 13
65 87,5
40 25
1982 4 35 7 4 15
4 35 7 4 15
65 88,8
42 23
1985 3 35 3 10 14
3 35 3 10 14
65 86,8
39 26
1988 3 32 3 5 11 11
3 32 3 5 11 11
65 81,8
44 21
1991 2 26 2 4 4 10 4 13
26 4 4 10 4 13
65 82,9
40 25
1994 4 34 4 2 6 2 13
4 34 4 6 13
65 83,8
36 29
1998 6 24 4 2 6 6 13
6 24 4 6 6 13
61 77,00
33 28
2002 4 27 4 3 10 4 9
4 27 4 3 10 4 9
61 76,33
35 26
2006 4 23 4 4 8 4 14
4 23 4 4 8 4 14
61 78,87
34 27
2010 4 22 4 3 2 7 2 17
4 22 4 3 7 17
61 82,17
35 26
2014 4 21 4 6 4 5 2 15
4 21 4 6 4 5 15
61 82,42
34 27
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Gymnasieskolor[redigera | redigera wikitext]

Inom Västerås kommun finns elva kommunala gymnasieskolor. Dessutom finns arton fristående gymnasieskolor[12].

Kommunala[redigera | redigera wikitext]

  • Carlforsska gymnasiet
  • Edströmska - Mälardalens Fordons- och Transportutbildningar är ett fordonstekniskt center invigt hösten 2004. Skolan är uppkallad efter Sigfrid Edström
  • Hässlögymnasiet - är beläget på F1:s gamla flottiljområde. Här bedrivs utbildning på gymnasienivå till flygförare och flygmekaniker (inom ramen för det naturvetenskapliga programmet) samt flygmekaniker (inom ramen för Fordons- och Elprogrammen). Utbildningarna är riksrekryterande.
  • Mälarstrandsgymnasiet startades 2006. Skolan är från början placerat i Västerås ångkraftverk men har nu flyttat till Råby. Skolan har bland annat ett treårigt yrkesinriktat individuellt program.
  • Rudbeckianska gymnasiet - Sveriges första gymnasium; Nu bl.a. idrottsgymnasieskola fotboll
  • Hahrska gymnasiet
  • Tranellska gymnasiet
  • Wijkmanska gymnasiet
  • Widénska gymnasiet
  • Lidmanska gymnasiet
  • Frimanska gymnasiet

Tidigare kommunala gymnasium

  • Wenströmska Gymnasiet, uppkallat efter Jonas Wenström, var tidigare Västerås största gymnasieskola, men delades 2010 upp i sex mindre gymnasier (Hahrska gymnasiet, Tranellska gymnasiet, Wijkmanska gymnasiet, Widénska gymnasiet, Lidmanska gymnasiet och Frimanska gymnasiet).

Fristående gymnasieskolor[redigera | redigera wikitext]

Naturbruksgymnasium[redigera | redigera wikitext]

  • Ösby Västmanlands naturbruksgymnasium

Folkhögskola[redigera | redigera wikitext]

Västerås folkhögskola ligger nära Västerås centrum. Skolan grundades 1997. Skolan drivs som en ideell förening, och ej inom ramen för Västerås kommun.

Högskola[redigera | redigera wikitext]

En av de största högskolorna i Sverige finns i Västerås kommun, Mälardalens högskola, som har campus både i Eskilstuna och i Västerås. Antalet studenter är totalt över 10 000 elever och ca 1 000 anställda. Högskolan erbjuder ett brett utbud av utbildningar, främst inom teknik och naturvetenskap. Mälardalens högskola är som första högskola i världen miljöcertifierad enligt den internationella standarden ISO 14001.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]


Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Västerås har sju vänorter[13].

Västmanlands kommunförbund, landstinget, Västerås kommun och ett flertal av länets övriga kommuner har utvecklat ett samarbete med Pärnu län i Estland. Mälardalsrådet har tecknat ett samarbetsavtal med Lettland. Västmanlands läns landsting har tecknat ett samarbetsavtal med Gloucestershire, England. Länsstyrelsen i Västmanlands län, Västmanlands kommunförbund och landstinget har lagt grunden för ett samarbete med kommuner i Nedre Schlesien i Polen.

Vänortsförbindelser ska, enligt policybeslut inom kommunen, i första hand upprätthållas och utvecklas med de nordiska länderna och Kassel[13].

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2016”. Statistiska centralbyrån. 12 maj 2016. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/403072/. Läst 14 maj 2016. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Om Västerås tingsrätt (NAD)
  7. ^ Vapen - stadsvapnen i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
  8. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 16 januari 2016)
  9. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
  10. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  11. ^ Statistiska centralbyrån: Tätorter den 31 december 2010
  12. ^ Gymnasier i Västerås
  13. ^ [a b] Västerås vänorter

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]