- Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Västerås stad. För orten se Västerås, för dagens kommun, se Västerås kommun.
Västerås stad var tidigare en kommun i Västmanlands län.
Administrativ historik
Med sitt stadssigill från slutet på 1200-talet är Västerås, (Västra Aros från 1271), och antagen etablering från åtminstone mitten av 1200-talet är Västerås en av Sveriges äldsta städer.
Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.
Staden utökades enligt:
1971 gick staden upp i den då nybildade Västerås kommun.[1]
Staden hade en egen jurisdiktion med en rådhusrätt till 1971 då denna blev en del av Västerås tingsrätt.[2]
Stadsförsamlingen Västerås domkyrkoförsamling hette mellan 1920 och 1961 Västerås församling. 1946 uppgick Sankt Ilians församling i denna.[3]
Sockenkod
För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 2334[4] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950, vilken då också innefattade Sankt Ilians socken Lundby socken, Badelunda socken och Skerike socken.
Stadsvapnet
Blasonering: I fält av silver ett blått Mariamonogram, i stammen åtföljd av en röd ros.
Västerås stadsvapen är en gammal symbol som går tillbaka till 1200-talet. Symbolen har använts som sigill sedan 1307[5]. Vapnet fastställdes med nuvarande blasonering av Kungl Maj:t (regeringen) 1939. 1974 registrerades det för den nuvarande kommunen i Patent- och registreringsverket.
Geografi
Västerås stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 132,19 km², varav 131,75 km² land.[6]
Tätorter i staden 1960
I Västerås stad fanns tätorten Västerås, som hade 76 194 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 98,0 %.[7] Västerås var 1960 Sveriges femte största tätort, efter Norrköping och före Helsingborg. Vid tätortsavgränsningen den 31 december 2010 var Västerås fortfarande Sveriges femte största tätort.[8]
Politik
Mandatfördelning i valen 1919–1966
Valår | V | S | SP | C | FR | FP | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
1919 | 6 | 22 | | | | 6 | 14 | | 48 | 56,0 | |
1920 | 4 | 22 | | | | 6 | 16 | | 48 | 34,2 | |
1922 | 5 | 22 | | | | 6 | 15 | | 48 | 37,2 | |
1926 | 2 | 25 | | | 5 | 1 | 15 | | 48 | 47,5 | |
1930 | | 29 | 1 | | 6 | | 12 | | 48 | 52,7 | |
1934 | | 30 | 1 | | | 5 | 12 | | 48 | 60,9 | |
1938 | 1 | 32 | | | | 6 | 9 | | 48 | 65,4 | |
1942 | 3 | 30 | | | | 6 | 9 | | 48 | 59,6 | |
1946 | 8 | 32 | | | | 12 | 8 | | 60 | 69,9 | |
1950 | 2 | 38 | | | | 14 | 6 | | 60 | 79,3 | |
1954 | 3 | 36 | | | | 14 | 7 | | 60 | 77,6 | |
1958 | 2 | 35 | | 2 | | 11 | 10 | | 60 | 77,3 | |
1962 | 2 | 36 | | 2 | | 12 | 8 | | 60 | 77,9 | |
1966 | 4 | 30 | | 6 | | 13 | 7 | | 60 | 80,6 | |
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Referenser