Västerås stad

Från Wikipedia
Version från den 30 maj 2017 kl. 07.44 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 1 källor och märker 0 som döda. #IABot (v1.3.2.4))
Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Västerås stad. För orten se Västerås, för dagens kommun, se Västerås kommun.
Västerås stad
(Före slutet av 1200-talet–1970)
Västerås stadsvapen
Västerås stadsvapen
LänVästmanlands län
LandskapVästmanland
CentralortVästerås
Västerås stad i Västmanlands län
Kommunkod1980
Numera del avVästerås kommun

Västerås stad var tidigare en kommun i Västmanlands län.

Administrativ historik

Med sitt stadssigill från slutet på 1200-talet är Västerås, (Västra Aros från 1271), och antagen etablering från åtminstone mitten av 1200-talet är Västerås en av Sveriges äldsta städer.

Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.

Staden utökades enligt:

1971 gick staden upp i den då nybildade Västerås kommun.[1]

Staden hade en egen jurisdiktion med en rådhusrätt till 1971 då denna blev en del av Västerås tingsrätt.[2]

Stadsförsamlingen Västerås domkyrkoförsamling hette mellan 1920 och 1961 Västerås församling. 1946 uppgick Sankt Ilians församling i denna.[3]

Sockenkod

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 2334[4] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950, vilken då också innefattade Sankt Ilians socken Lundby socken, Badelunda socken och Skerike socken.

Stadsvapnet

Blasonering: I fält av silver ett blått Mariamonogram, i stammen åtföljd av en röd ros.

Västerås stadsvapen är en gammal symbol som går tillbaka till 1200-talet. Symbolen har använts som sigill sedan 1307[5]. Vapnet fastställdes med nuvarande blasonering av Kungl Maj:t (regeringen) 1939. 1974 registrerades det för den nuvarande kommunen i Patent- och registreringsverket.

Geografi

Västerås stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 132,19 km², varav 131,75 km² land.[6]

Tätorter i staden 1960

I Västerås stad fanns tätorten Västerås, som hade 76 194 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 98,0 %.[7] Västerås var 1960 Sveriges femte största tätort, efter Norrköping och före Helsingborg. Vid tätortsavgränsningen den 31 december 2010 var Västerås fortfarande Sveriges femte största tätort.[8]

Politik

Mandatfördelning i valen 1919–1966

ValårVSSPCFRFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1919622614
622614
4856,0
43
1920422616
422616
4834,2
42
1922522615
522615
4837,2
45
19262255115
225515
4847,5
45
1930291612
29612
4852,7
46
1934301512
30512
4860,9
45
193813269
3269
4865,4
43
194233069
33069
4859,6
42
1946832128
832128
6069,9
519
1950238146
38146
6079,3
4911
1954336147
336147
6077,6
4812
195823521110
351110
6077,3
5010
19622362128
36128
6077,9
4812
19664306137
4306137
6080,6
5010
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Referenser