Västernorrlands län

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Västernorrlands län
Län
Västernorrlands läns vapen.svg
Vapensköld för Västernorrlands län tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Landskap Medelpad,
Ångermanland
Hälsingland,
Jämtland
Läge 62°44′N 16°56′Ö / 62.733°N 16.933°Ö / 62.733; 16.933
Residensstad Härnösand
Area Rankad 6:e
 - Totalt 21 678 km²
Folkmängd Rankad 16:e
 - Totalt 246 082 (2017-09-30) [1]
Befolkningstäthet
 - Totalt 11,4 invånare/km²
Inrättat 1762
Landsting Västernorrlands läns landsting
Landshövding Gunnar Holmgren
Länskod 22
GeoNames 2664292
Länsbokstav Y
Karta SCB geodata
Västernorrlands läns läge i Sverige.
Västernorrlands läns läge i Sverige.
Kommunerna i länet
1646 bildades Hudiksvalls län (blått) och Härnösands län (gult). Dessa sammanslogs 1654 till Västernorrlands län (både gult och blått), som 1762 delades i Gävleborgs län (blått) och Västernorrlands län (gult). Mellan 1646 och 1762 förändrades dock Västernorrlands län flera gånger. När Jämtlands län grundades 1810 fick det även Härjedalen. Dagens länsgränser kan ses i rött.
Kommunindelningen i Västernorrlands län 1952. Notera att länsgränsen har ändrats sedan dess. De dåvarande landskommunerna Fjällsjö och Tåsjö har överförts till Jämtlands län.
Y:et, skulptur i Timrå kommun föreställande Västernorrlands länsbokstav.

Västernorrlands län är ett av Sveriges län, beläget i mellersta Norrlands östra del, vars residensstad är Härnösand. I norr gränsar länet till Västerbottens län, i väster till Jämtlands län och i söder till Gävleborgs län.

Av Sveriges 21 län är Västernorrland det till ytan sjätte största, befolkningsmässigt det sjätte minsta. Av Norrlands fem län är Västernorrland det till ytan såväl som folkmängden näst minsta, men samtidigt det näst folktätaste. Länets folkmängd minskade med 10,9 procent åren 1970 till 2005, vilket gör Västernorrland till det län som har haft svagast befolkningsutveckling under den perioden.[2]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Länet omfattar Medelpad i sin helhet samt större delen av Ångermanland. Dessutom ingår mindre delar av Hälsingland (som en mindre del av Attmars socken tillhör) och Jämtland (området runt Överturingen). De ångermanländska församlingarna Tåsjö, Bodum och Fjällsjö församlingar i Strömsunds kommun ingår dock i Jämtlands län. Ångermanland omfattar även Nordmalings kommun, Bjurholms kommun samt större delen av Hörnefors församling i Umeå kommun som dock ingår i Västerbottens län.

Kommuner[redigera | redigera wikitext]

Länet består av följande kommuner ordnade i avtagande storleksordning, enligt SCB 30 september 2013:

Nr Kommun Folkmängd
1 Sundsvalls kommun 96 977
2 Örnsköldsviks kommun 54 993
3 Härnösands kommun 24 468
4 Sollefteå kommun 19 576
5 Kramfors kommun 18 389
6 Timrå kommun 18 067
7 Ånge kommun 9 582

Residensstadens kommun är i fet stil

Största tätorter[redigera | redigera wikitext]

De 10 största tätorterna i länet enligt Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2010:[3]

Nr Tätort Folkmängd
1 Sundsvall &&&&&&&&&&050712.&&&&&050 712
2 Örnsköldsvik &&&&&&&&&&028991.&&&&&028 991
3 Härnösand &&&&&&&&&&017556.&&&&&017 556
4 Timrå &&&&&&&&&&010443.&&&&&010 443
5 Sollefteå &&&&&&&&&&&08562.&&&&&08 562
6 Kramfors &&&&&&&&&&&05990.&&&&&05 990
7 Vi &&&&&&&&&&&04997.&&&&&04 997
8 Matfors &&&&&&&&&&&03201.&&&&&03 201
9 Ånge &&&&&&&&&&&02872.&&&&&02 872
10 Johannedal &&&&&&&&&&&02754.&&&&&02 754

Residensstaden är i fet stil.

Länsvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: Kluven sköld: I, Ångermanlands vapen, fält II Medelpads vapen

Innan det nuvarande vapnet fastställdes 1941 använde länsstyrelsen olika varianter, bland annat med landskapsvapnen i olika sköldar.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Sågverksepoken gav länet avsevärt snabbare befolkningsutveckling än landet i övrigt under 1800-talets sista decennier. Länet har uppvisat en svagare befolkningsutveckling än landet i övrigt sedan 1930-talet till följd av nettoutflyttning. Folkmängden var som störst kring år 1960, och har sedan dess minskat med 16,4 procent fram till år 2012, vilket innebär att Västernorrland är det av landets län som har haft svagast befolkningsutveckling sedan 1960.

Befolkningsutvecklingen i Västernorrlands län 1805–2017[4][5]
År Folkmängd Del i rikets folkmängd
1805
  
59 684 2,47 %
1810
  
60 500 2,54 %
1815
  
63 123 2,56 %
1820
  
67 087 2,6 %
1825
  
72 237 2,61 %
1830
  
78 421 2,72 %
1835
  
83 920 2,77 %
1840
  
85 875 2,74 %
1845
  
93 775 2,83 %
1850
  
99 558 2,86 %
1855
  
107 631 2,96 %
1860
  
116 669 3,02 %
1865
  
127 524 3,1 %
1870
  
134 598 3,23 %
1875
  
150 234 3,43 %
1880
  
169 195 3,71 %
1885
  
184 884 3,95 %
1890
  
208 763 4,36 %
1895
  
217 220 4,42 %
1900
  
232 311 4,52 %
1905
  
240 873 4,55 %
1910
  
250 512 4,54 %
1915
  
259 826 4,55 %
1920
  
265 227 4,49 %
1925
  
273 220 4,51 %
1930
  
278 562 4,54 %
1935
  
282 103 4,51 %
1940
  
275 474 4,32 %
1945
  
278 707 4,18 %
1950
  
283 750 4,03 %
1955
  
289 365 3,97 %
1960
  
285 676 3,81 %
1965
  
277 467 3,57 %
1970
  
273 456 3,38 %
1975
  
268 034 3,27 %
1980
  
267 935 3,22 %
1985
  
262 314 3,05 %
1990
  
261 155 3,05 %
1995
  
258 290 2,92 %
2000
  
246 903 2,78 %
2005
  
243 736 2,69 %
2010
  
242 625 2,58 %
2015
  
243 754 2,49 %
2017
  
246 082 2.44 %

Historia[redigera | redigera wikitext]

Medelpad och Ångermanland räknades ända in på 1300-talet som en del av landskapet Hälsingland och löd således under Hälsingelagen. Landsdelen Norrland nämns i skrift första gången 1434. Västernorrland (Wester Norlanden) omfattade från 1500-talet de norrländska landen – även lappmarkerna – på den svenska, västra sidan av Bottniska viken, medan Östernorrland var en benämning på det finska Österbotten.[6]

Ett första Västernorrlands län bildades som ett resultat av 1634 års regeringsform. Därefter har det hela tiden (utom åren 1646–1654) funnits ett län med detta namn, men det har haft olika omfattning under olika tidsperioder. Här lämnas en översikt över Västernorrlands län genom tiderna. Under de perioder då Hudiksvall var residensstad kallades länet även för Hudiksvalls län, och när Gävle var residensstad kallades det även för Gävleborgska länet.[7][8]

  • 1634–37. Hälsingland, Medelpad, Ångermanland, Västerbotten samt Ångermanna, Ume, Pite, Lule och Torne lappmarker. Residensstad: Hudiksvall.
  • 1637–45. Hälsingland, Medelpad, Ångermanland samt Ångermanna lappmark. Av det nordligare området hade Västerbottens län bildats. Från 1641 utökades Västernorrlands län med Gästrikland, som dittills hade utgjort änkedrottning Maria Eleonoras livgeding. Residensstad: Hudiksvall. År 1646 delades Västernorrlands län upp i Härnösands och Hudiksvalls län och upphörde därför att existera under några år.
  • 1654–58. Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Medelpad, Ångermanland och Ångermanna lappmark. Residensstad: Gävle.
  • 1658–60. Gästrikland, Hälsingland, Medelpad, Ångermanland och Ångermanna lappmark. De västliga landskapen ingick under dessa år i Trondheims län. Residensstad: Gävle.
  • 1660–64. Gästrikland, Hälsingland, Medelpad, Härjedalen, Jämtland, Ångermanland och Västerbotten utom Tornedalen samt Ångermanna, Ume, Pite och Lule lappmarker. Torne lappmark ingick under denna period i Österbottens län. Residensstad: Gävle.
  • 1664–94. Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Medelpad, Ångermanland och Ångermanna lappmark. Residensstad: Gävle.
  • 1694–1762. Gästrikland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. Ångermanna lappmark överfördes 1694 till Västerbottens län. Residensstad: Gävle.
  • 1762–1810. Medelpad, Ångermanland och Jämtland utom ett område sydväst om Hundshögen som hörde till Gävleborgs län. Residensstad: Sundsvall till 1778, därefter Härnösand.
  • 1810–. Medelpad och Ångermanland, utom Nordmaling och Bjurholm som detta år överfördes till Västerbottens län. År 1974 överfördes de ångermanländska församlingarna Fjällsjö, Tåsjö och Bodum till Jämtlands län, varigenom Västernorrlands län fick den utsträckning som det har i dag.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Politiska majoriteter i Västernorrlands län[redigera | redigera wikitext]

2014-2018

Landsting Politiskt styre Antal mandat Källa
Västernorrlands läns landsting       S+V+MP (2014–2016) 47 av 77 [9]
    S+MP (2016–) 41 av 77 [10]
Kommun Politiskt styre Antal mandat Källa
Härnösand       S+MP+V 27 av 43 [11]
Kramfors   S 20 av 41 (minoritet) [12]
Sollefteå     S+V 24 av 45 [13]
Sundsvall       S+V+C 46 av 81 [14]
Timrå     S+V 23 av 41 [15]
Ånge   S 18 av 35 [16]
Örnsköldsvik     S+V 31 av 61 [17]


Trafik[redigera | redigera wikitext]

För allmänna busskommunikationer inom länet ansvarar Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län. Länstrafikbolaget Norrtåg ansvarar för regionala dagtåg över länsgränserna norrut och västerut (Sundsvall–Östersund och Sundsvall–Örnsköldsvik–Umeå), medan SJ kör tåg Stockholm–Sundsvall–Umeå, samt nattåg. Det finns tre flygplatser i länet: Sundsvall, Kramfors och Örnsköldsvik.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2017”. Statistiska centralbyrån. 8 november 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-3-2017/. Läst 8 november 2017. 
  2. ^ Statistiska centralbyrån: Folkmängden länsvis vart femte år 1805-2005.
  3. ^ Statistiska centralbyrån den 31 december 2010
  4. ^ Statistiska centralbyrån. Sammanställd på regionfakta.
  5. ^ Statistiska centralbyrån. Historisk statistik för Sverige, statistiska centralbyrån, andra upplagan, 1969.
  6. ^ Harry Ståhl: Ortnamn och ortnamnsforskning Uppsala 1976, sid 133
  7. ^ Edlund Lars-Erik, Frängsmyr Tore, red (1995). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Bd 3, [Lapp-Reens]. Umeå: Norrlands univ.-förl. sid. 253–255. Libris 1610873. ISBN 91-972484-1-X (inb.) 
  8. ^ Edlund Lars-Erik, Frängsmyr Tore, red (1996). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Bd 4, [Regio-Övre]. Umeå: Norrlands univ.-förl. sid. 344. Libris 1610874. ISBN 91-972484-2-8 (inb.) 
  9. ^ Dagens Samhälle 2014-11-06, s. 6
  10. ^ ”(S) i landstinget bryter samarbetet med (V)”. Sveriges Radio. 22 februari 2016. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=110&artikel=6373534. Läst 22 februari 2016. 
  11. ^ "S och MP vinnare i Härnösand", läst 2014-12-04
  12. ^ http://www.allehanda.se/angermanland/kramfors/sd-starkt-framat-i-kramfors
  13. ^ Allehanda.se: "Fortsatt rött i Sollefteå", 2014-09-14, läst 2014-12-05
  14. ^ Sundsvalls kommun: "Valresultat, mandatfördelning", läst 2014-11-10
  15. ^ Sveriges Radio P4 Västernorrland: "V tar över skolfrågorna i Timrå", 2014-10-23, läst 2014-11-26
  16. ^ Socialdemokraterna har egen majoritet, Valmyndigheten: Valda i Ånge kommun 2014, läst 2014-11-10
  17. ^ Sveriges Radio P4 Västernorrland: "S och V överens om samarbete i Örnsköldsvik ", 2014-10-24, läst 2014-11-26