Västervik
- För andra betydelser, se Västervik (olika betydelser).
| Västervik | |
| Tätort Centralort | |
 Stora torget
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Småland |
| Län | Kalmar län |
| Kommun | Västerviks kommun |
| Distrikt | Västerviks distrikt |
| Koordinater | 57°45′30″N 16°38′18″Ö / 57.75833°N 16.63833°Ö |
| Area | 1 385 hektar |
| Folkmängd | 21 178 (2015)[1] |
| Befolkningstäthet | 15,29 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Västervik |
| Postnummer | 593 50 |
| Riktnummer | 0490 |
| Tätortskod | T2472 |
| Geonames | 2664203 |
  Västerviks läge i Kalmar län
| |
| Wikimedia Commons: Västervik | |
Västervik är en tätort i Småland och centralort i Västerviks kommun i Kalmar län. Västervik ligger vid Gamlebyvikens mynning.
Historia
Den första orten med namnet Västervik låg längst inne i Gamlebyviken, äldre namn Västervik(en)[2], där nu tätorten Gamleby är belägen. 1275 omtalades Västervik som "villa forensis" eller köpstad, det är oklart hur länge en sådan då funnits på platsen. Kyrkan i Gamleby verkar ha uppförts först i slutet av 1100- eller början av 1200-talet, men har då större proportioner än brukligt för en landskyrka. Först från 1360-talet börjar det finnas rikare med dokumentation om staden, där det framgår att det då fanns borgmästare och magistrat här. Av allt att döma hade staden då haft svårigheter på grund av kriget. Stegeholms slott har troligen anlagts till stadens försvar för anfall via sjövägen vid ungefär samma tid. Större delen av gårdarna runt staden och även hus i staden kom att ägas av den mäktige Bo Jonsson (Grip) som kom att spela stor roll för Västerviks utveckling.[3]
Av allt att döma var det för att skydda sina rättigheter mot intrång från adelsmännen och testamentsexekutorerna efter Bo Jonsson som Västervik 1421 vände sig till Erik av Pommern för att få privilegiebrev för staden utfärdade, de första sådana som är bevarade. 1433 beslutade Erik av Pommern att staden skulle flyttas till sitt nuvarande läge vid Gamlebyvikens mynning i skydd av Stegeholm och 27 oktober 1433 utfärdades privilegiebrev för den nya staden på gården Steglöts mark. I dokumentet sägs Västervik redan ha flyttats två gånger, det är oklart hur det skall tolkas, möjligen hade kungen tidigare utfärdat beslut om flyttning som inte kommit att hörsammas. Den närmare orsaken till flytten är inte känd. Visserligen kom man genom flytten närmare Östersjön och slapp navigera Västerviken, men Västerviken upp till Gamleby var tämligen djup och något problem att föra upp fartyg där torde inte ha funnits. Ur försvarsynpunkt skulle det också visa sig att staden snarast blev mer utsatt av att ligga i Stegeholms hägn.[4]
Redan 1434 utsattes Stegeholm för belägring i samband med Engelbrektsupproret. Belägringen varade sex veckor varpå en misslyckad stormning förekom, varpå belägringen hävdes. 1436 belägrades borgen på nytt och först efter förlikningsmötet i Söderköping 1436 överlämnades Stegeholm till den svensknationella sidan. Under denna tid då staden kom att hållas av belägringstrupperna hade troligen endast bodar uppförts på stadens nya plats. Tingsplatsen låg ännu kvar i Gamleby, liksom kyrkan. Även om privilegierna för den gamla staden upphört torde många valt att inofficellt stanna kvar. Först mot slutet av 1440-talet finns det källor som tyder på att stadsfunktioner börjat inrättas på den nya stadens plats, och från slutet av 1450-talet fanns även en kyrkoherde i "Ny-Västervik" som visar att kyrkan. 1452 gjorde dock danska flottan en plundringsråd efter svenska östkusten och Västervik brändes, varför man kort efter att flytten påbörjats fick återuppbygga sin stad. Kyrkan som då ännu var under uppförande verkar dock ha skonats. Sedan Kristian I blivit svensk kung 1457 lät han som kompensation 1458 utfärda ett nytt privlegiebrev där västerviksborna gavs sex års skattebefrielse.[5]
1470 hamnade dock Västervik på nytt i stridslinjen i samband med Erik Karlsson (Vasa)s uppror mot Karl Knutsson (Bonde). Erik Karlssons trupper på Stegeholm belägrades under två års tid fram till 1472 vilket spärrade stadens sjöväga kommunikationer. Under det följande kriget hamnade Västervik flera gånger åter i skottlinjen, staden avbrändes någon gång i början av 1500-talet, det är dock oklart om det handlade om en stadsbrand eller en plundring. 1498 hade dock kung Hans låtit bekräfta privilegierna med sex års skattefrihet.
1517 brände danskarna i Västervik med Stegeholms slott, och efter detta gjordes inget för återuppbygga Västervik, även om Stegeholm återuppbyggdes. Vissa borgare tycks dock ha fortsatt sin verksamhet i Gamleby - möjligen fanns fortfarande gårdar tillhöriga borgare i Västervik kvar där, och staden dog inte ut helt. Sören Norby kom att få besittningen av Stegeholm och sedan Kristian II avsatts i Danmark kom hans innehav av slottet att göra all sjöhandel på staden mycket vansklig. Snarast torde kaperi och handel med rövat gods ha varit det som fått handelsmännen att överleva. Trots danskarnas brännande av Västervik 1517 förblev västerviksborna i början av Gustav Vasas befrielsekrig lojala med Kristian II och inför befrielsearméns anmarsch mot slottet 1521 leddes försvaret av västerviksborna. Erik Svensson höll ut i ett halvår innan han kapitulerade.
Gustav Vasa lät 11 juni 1523 temporärt godkänna att "Ny-Västervik"s privilegier överflyttades på Gamleby. Ett slutgiltigt förnyande av privilegierna skulle vänta tills dess att han själv kunnat besöka staden. Nu kom det att dröja och efter påstötningar från Västerviksborna valde Gustav Vasa att i stället 1529 helt enkelt bekräfta de gamla privilegierna, vilket innebar att "Ny-Västervik" och inte Gamleby fick dessa. Det torde ha väckt missnöje och i samband med Dackefejden intog västerviksborna en ambivalent hållning. En del av bönderna i Tjust anslöt sig sedan några kårer av Dackes bondehär ryckt in i området. Västerviksborna skall ha lovat att hjälpa Dacke med krutleveranser så snart deras skepp återkommit från Tyskland. Nu är det ju svårt att avgöra vad som lovats för att hindra en plundring av staden och vad som gjorts i verklig sympati med upproret. Sedan Svante Sture med kungatrogna trupper ryckte fram mot staden var man snabba att avsvära sig allt samröre med Dacke, och Västerviksborna ingick i en deputation där man bad om ursäkt för allt uppstudsigt tal och försäkrade om tjustbornas villighet att delta i krossandet av upproret. Gustav Vasa var dock synnerligen misstänksam mot tjustborna, "besynnerligen dem av Västervik".[6]
4 juli 1543 författade Gustav Vasa ett brev där han tillät ett antal namngivna västerviksbor rätt att fritt avsegla till vilken tysk hamn de ville - men förbjöd dem att vidare återkomma till Sverige. De skulle endast få tillstånd att besöka Kalmar. Därmed upphävde han helt sonika Västerviks stadsprivilegier. Året därpå hade han dock ändrat sig. Han hade nu i stället bestämt sig för att överflytta borgarna i Eksjö vars privilegier han upphävde hit. Han verkar redan från början ha avsett att göra Västervik till en utskeppningshamn för virke. 9 februark 1547 utfärdade han de första privilegierna för "Ny-Västervik". Dessa första privilegier innehöll endast rättigheter att hålla två frimarknader om året, inga stadsrättigheter. Någon bebyggelse i "Ny-Västervik" hade nu inte funnits på 30 år, och Gustav Vasa verkar ha planerat att staden skulle nyuppföras på Kapellbacken i skydd av Stegeholms slott som skulle byggas ut till en modern fästning. Någon sådan fästning kom dock aldrig att uppföras och beslutet om lokalisering verkar inte ha följts, utan borgarna verkar främst ha återflyttat till sina gamla tomter, särskilt om det funnit gamla grunder eller källare kvar att utnyttja. 1548 anlades ett kungligt skeppsvarv i staden.[7]
Under 1600- talet fick Västervik stapelrätt. Trots nya danska härjningar 1612 och 1677 blomstrade Västervik som stapelstad med en växande export av järn från bruken i Tjust och sågade trävaror från ett skogrikt uppland. 1677 drabbades Västervik av en förödande brand bara kyrkan och skolan klarade sig. Sedan dess har staden varit förskonad mot större stadsbränder även om en svårkontrollerad brand som brutit ut i Jenny var nära att leda till stadsbrand så sent som 1959 (!). Det var efter 1677 års brand som gator rätades ut och Anders Olofsson Bergh fick i uppdrag att rita en stadsplan. Stadsplanen som utgår från en rutnätsplan färdigställdes 1678 och är den äldst bevarade stadsplanen. [8] Under frihetstiden anlades flera manufakturer och ett nytt varv, och borgerskapet tog i det följande starka intryck av den blomstrande bruks- och herrgårdskulturen i Tjust.
på 1800- talet tillkom två separata förstäder söder om stadskärnan- Södra Malmen på 1820- talet och Östra Malmen 1853.[8]
Järnvägsbyggen till Hultsfred, Norsholm och Vimmerby 1879-1906 medförde ökad aktivitet och befolkning. Järnvägarna byggdes smalspåriga, vilket på sikt blev hämmande. Staden blev ett säte för arbetarrörelsen, och under första världskrigets slutskede 1917-1918 bildades arbetarråd som höll på att ta över kontrollen över hela staden. Skeppsvarv, pappersbruk, fiske, spikfabrik, stenhuggerier, tändsticksfabrik, mekaniska verkstäder m.m. blev basen för stadens industri.
Västervik var 1863–1970 säte för Kalmar läns norra landsting, vars tillkomst speglar en gammal motsättning mellan Västervik och Kalmar som centralorter för länets norra respektive södra del.
I Västervik fanns även ett gammalt mentalsjukhus beläget vid dagens Gertrudsvik.
I Västervik talas en dialekt som i hög grad liknar de dialekter som talas i Östergötland.
Administrativa tillhörigheter
Västerviks stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1967 utökades stadskommunen innan den 1971 uppgick i Västerviks kommun där Västervik sedan dess är centralort.[9]
I kyrkligt hänseende har orten sedan 1433 hört till Västerviks församling i Linköpings stift.[10][10]
Orten ingick till 1960 i domkretsen för Västerviks rådhusrätt och därefter till 1971 i Tjusts domsagas tingslag. Från 1971 till 2005 ingick orten i Västerviks domsaga och Västervik ingår sedan 2005 i Kalmar domsaga.[11]
Befolkningsutveckling
Västervik hade år 1800 en folkmängd på 2 985 personer vilken fram till 1880 ökade till 6 189 för att tack vare industrialisering fram till 1920 utgöra 11 889. 1920-1940 ökade folkmängden ytterligare. Sedan 1975 pendlar befolkningen stabilt kring 21 000 invånare med en topp på drygt 22 000 år 1995.
| Befolkningsutvecklingen i Västervik 1960–2015[12] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 17 754 | |||
| 1965 | 18 877 | |||
| 1970 | 20 168 | |||
| 1975 | 21 239 | |||
| 1980 | 21 462 | |||
| 1990 | 21 504 | 1 252 | ||
| 1995 | 22 041 | 1 316 | ||
| 2000 | 20 888 | 1 285 | ||
| 2005 | 20 694 | 1 287 | ||
| 2010 | 21 140 | 1 292 | ||
| 2015 | 21 178 | 1 385 | ||
Anm.: Sammanvuxen med Jenny 1990.
| ||||
Stadsbild
I staden finns de gamla båtsmansstugorna, där kronans militära sjömän och deras familjer bodde i de låga husen från 1740-talet och framåt. I dag finns där ett sommarcafé och en kryddträdgård. Husen är så låga att de flesta vuxna är ett huvud högre än taknocken.
En av stadens mest utmärkande byggnader är Varmbadhuset, tillika före detta Turistbyrån, på Strömsholmen. Byggnaden byggdes som varmbadhus 1910 men stängdes 1975 då man öppnade en ny och större simhall. Efter stängningen gjordes en omfattande renovering och 1980 flyttade Västerviks Turistbyrå [13] in i lokalerna. numer ligger Västerviks Turistbyrå i Rådhuset från 1700-talet på Stora Torget, mitt i centrum. Intill Västerviks Museum, på fastlandet norr om Slottsholmen, står sedan 1990-talet det så kallade Unos torn varifrån man kan se stora delar av staden och Tjusts skärgård.
Stadens äldsta kyrka, S:ta Gertruds Kyrka, är delvis från 1400-talet. Kyrkan plundrades och brändes av danskar på 1600-talet men återuppbyggdes och var klar 1672. I kyrkan finns en orgel från 1743. I kyrkan finns så kallade votivskepp som byggdes av sjömän som offergåva till Gud. På kyrkogården, som ligger några hundra meter bort, ligger bland andra Ellen Key begraven. Andra kyrkor i Västervik är Pingstkyrkan i Västervik (före detta Elim, senare Filadelfia) som sedan 1922 finns i den gamla teatern Dramaten på Östra kyrkogatan 35, Marieborgskyrkan (tillhörig Equmeniakyrkan) på Ängalundsgatan 8, samt Frälsningsarmens kår på Hallströmsgatan 8,
Stegeholms slottsruin ligger på Slottsholmen vid Gamlebyvikens utlopp. De äldsta noteringarna om Stegeholms slott härrör från 1300-talet. Varje år hålls i slottsruinen Västerviks Visfestival.
I Västervik finns en av Sveriges största semesteranläggningar, Lysingsbadet.
Kommunikationer
Västervik har järnvägsförbindelse (Tjustbanan) med Linköping. Den byggnadsminnesförklarade smalspårsjärnvägen till Hultsfred har sommartrafik. En upprustning av järnvägen i syfte att förkorta restiden mot Linköping har diskuterats ett antal år och kan anses vara viktig för kommunens framtida utveckling.
Västervik har bussförbindelser med bl.a. Stockholm, Jönköping och Kalmar, sommartid turbåtar i skärgården.
Väg E22 passerar staden i nord-sydlig riktning, riksväg 40 går västerut till Göteborg och riksväg 35 till Linköping i nordväst. Det finns ett flygfält för taxi- och privatflyg. Närmaste flygplats med reguljär trafik är Linköping flygplats (omkring 100 km bort).
Västerviks hamn (Lucernahamnen) har godstrafik för djupgående fartyg med järnvägsförbindelse fram till kajen samt möjlighet att ta emot bilfärjor. Fram till 1988 fanns en färjeförbindelse Västervik–Visby. Diskussioner fördes 2013 om ett återupprättande av förbindelsen,[14][15][16][17] och i april 2016 öppnades åter färjelinjen.[18]
Näringsliv
Landstinget (sjukhus) och Västerviks kommun har sammanlagt 5 000 anställda och är de största arbetsgivarna i kommunen. Till de största industrierna i kommunen hör Gunnebo Industrier AB, Akzo Nobel Industrial Finishes AB, Ankarsrum Industries AB, DuPont Powder Coating Scand. AB, Elfa International AB Sweden AB, SlipNaxos AB samt Överums Bruk AB med dryga hundratal anställda var. SlipNaxos har sedan 1967 levererat slipskivor till världens ledande saxtillverkare Fiskars i Finland. Antalet anställda inom tillverkningsindustrin har gradvis minskat under ett antal år av strukturomvandling.
Västerviks hamn har en djuphamn som drivs av Västerviks Logistik & Industri AB, belägen på ön Lucerna, samt en gästhamn ca 1 kilometer från centrala Västervik, Notholmen. [19]
Aktuella områden under förnyelse är bl.a. Tändstickan och Gertrudsvik.
Skolor
- Breviksskolan år 0-6
- Näktergalen år F-6
- Ljungbergaskolan år 0-6
- Lidhemsskolan år 1-6
- Marieborgsskolan 0-6
- Skogshagaskolan år 1-6
- Fågelbäret år 1-6
- Alphaskolan år 7-9
- Ellen Key-skolan år 7-9
- Ludvigsborgsskolan år 7-9
- Lanternan år 7-9
- Västerviks gymnasium, teoretiska och praktiska inriktningar
- Tjustskolan, vårdgymnasium
- Östra Akademin (tidigare John Bauergymnasiet), gymnasium
Naturreservat
Det kommunala naturreservatet Ljungåsen är ett tätortsnära reservat.
Sport
Västervik är en sjöstad med framgångsrika segelklubbar, de två största är Westerviks Segelsällskap Wikingarna [20] och Westerviks Segelsällskap [21]. Varje år arrangeras en öppen, stor tävling till Öland.
I staden finns även klubbar för bland annat ishockey, bowling, ridsport, kanotsport och speedway. Stadens speedwaylag vann svenska mästerskapet 2005.
Det finns två golfbanor i Västervik: vid Ekhagen (18 hål) samt vid Lysingsbadet (9 hål). Det finns även en golfbana i Loftahammar i kommunens norra del.
En av Sveriges största tennisstjärnor genom tiderna, Stefan Edberg, föddes och växte upp i Västervik.
Kända profiler
Se även
- Västerviks hamn
- Kalmar läns norra landsting (1863-1970)
- Lista över fasta fornminnen i Västervik (för omfattning av detta område, se Västerviks stad#Sockenkod)
Källor
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala, Elanders Gotab, Stockholm 2003, s. 371
- ^ Svenska stadsmonografier: Kalmar - Borgholm - Nybro - Oskarshamn - Vimmerby - Västervik (Paul Harnesk) kapitlet Västervik genom tiderna av M. Stenström s. 388-412
- ^ Svenska stadsmonografier: Kalmar - Borgholm - Nybro - Oskarshamn - Vimmerby - Västervik (Paul Harnesk) kapitlet Västervik genom tiderna av M. Stenström s. 388-412
- ^ Svenska stadsmonografier: Kalmar - Borgholm - Nybro - Oskarshamn - Vimmerby - Västervik (Paul Harnesk) kapitlet Västervik genom tiderna av M. Stenström s. 388-412
- ^ Svenska stadsmonografier: Kalmar - Borgholm - Nybro - Oskarshamn - Vimmerby - Västervik (Paul Harnesk) kapitlet Västervik genom tiderna av M. Stenström s. 388-412
- ^ Svenska stadsmonografier: Kalmar - Borgholm - Nybro - Oskarshamn - Vimmerby - Västervik (Paul Harnesk) kapitlet Västervik genom tiderna av M. Stenström s. 388-412
- ^ [a b] Ahlberg, Sven. Svensk stadsplanering. ISBN 978-91-540-6070-2
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Västerviks tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ Västerviks Turistbyrå
- ^ ”Tjänster”. Västerviks Logistik & Industri AB. 2012. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304204828/http://www.vli.se/Tjaenster.html. Läst 18 mars 2013.
- ^ ”Från hjulångare till katamaran”. Västervikstidningen. 2 februari 2010. http://www.vt.se/ovrigt/historia/?articleid=5244930. Läst 16 mars 2013.
- ^ Harald Hjalmarsson, Tomas Kronståhl, Paul Lindvall, Lars Stjernkvist och Mats Green (11 mars 2013). ”Västervik är till gagn för Gotland”. Västervikstidningen. http://www.vt.se/opinion/debatt/?articleid=6773299. Läst 16 mars 2013.
- ^ ”Rykten om Gotlandsfärja till Västervik”. Sveriges Radio. 21 maj 2012. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=86&artikel=5115589. Läst 16 mars 2013.
- ^ Signert, Johan; Heijbel, Amanda. ”Första turen från Visby till Västervik - P4 Kalmar”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=86&artikel=6422244. Läst 8 juni 2016.
- ^ ”Västerviks näringsliv” (PDF). Västerviks kommun. 2011. http://www.vastervik.se/upload/om%20kommunen/naringslivsbroschyr-vastervik-2011.pdf. Läst 18 mars 2013.
- ^ (WSSW)
- ^ (WSS)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Västervik.
| ||||||||||||||||
| ||||||||