Västlig skrikuv

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Västlig skrikuv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Western Screech-Owl (Megascops kennicottii) (17026365169).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningUgglefåglar
Strigiformes
FamiljUgglor
Strigidae
SläkteMegascops
ArtVästlig skrikuv
M. kennicottii
Vetenskapligt namn
§ Megascops kennicottii
Auktor(Elliot, 1867)
Synonymer
Västlig skrikdvärguv
Hitta fler artiklar om fåglar med

Västlig skrikuv[2] (Megascops kennicottii) är en fågel i familjen ugglor inom ordningen ugglefåglar.[3] Den förekommer i västra Nordamerika från Alaska söderut till norra Mexiko.

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Västlig skrikuv är en liten (21–24 cm) och kompakt uggla med relativt kort stjärt, breda vingar, stort huvud och små örontofsar. Fjäderdräkten varierar från brunaktig till grått, men är alltid intrikat mönstrad, på undersidan med kraftiga mörka längsgående streck och svagare tvärband. Nordliga fåglar är större och ljusare, sydliga mindre och mörkare. Ögonen är gula och näbben mörk.[4]

Western Screech Owl In Hole.jpg

Arten är mycket lik nära släktingen östlig skrikuv, men denna har ljusare näbb samt vanligen svagare längsgående streck och kraftigare tvärband. Mexikansk skrikuv är mindre med mindre fötter och grövre tecknad ovansida som skapar ett prickigt mönster.[4]

Läten[redigera | redigera wikitext]

Västliga skrikuvens huvudsakliga sång består av en serie korta visslingar som accelererar likt en studsande boll, i engelsk litteratur återgiven "pwep pwep pwep pwepwepwepepepep. Även en darrande tremolosång hörs, ett tudelat "ddddd-ddddddddddr".[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Västlig skrikuv delas in i tre grupper av åtta underarter med följande utbredning:[3]

  • Megascops kennicottii vinaceus – norra Mexiko (från södra Sonora och västra Chihuahua till norra Sinaloa)
  • Megascops kennicottii suttoni – sydvästra Texas till Mexikanska platån
  • kennicottii-gruppen
    • Megascops kennicottii kennicottii – kustnära södra Alaska till nordvästra Kanada och nordvästra Kalifornien
    • Megascops kennicottii bendirei – östra Washington och Montana till sydöstra Kalifornien
    • Megascops kennicottii aikeni – sydvästra USA (Kalifornien) till västra Oklahoma, söderut till norra Mexiko (Sonora)
    • Megascops kennicottii cardonensis – södra Kalifornien och norra Baja California
    • Megascops kennicottii xantusiLos Cabos i södra Baja California
    • Megascops kennicottii yumanensis – sydöstra Kalifornien och sydvästra Arizona till norra Mexiko (nordvästra Sonora)
Utbredningskarta för västlig skrikuv.

Arten anses nära släkt med balsasskrikuv (M. seductus), kustskrikuv (M. cooperi) och östlig skrikuv, och de första två inkorporeras ibland som underarter. Tidigare behandlades västlig och östlig skrikuv som en och samma art, och de hybridiserar tillfälligt där deras utbredningsområden möts eller överlappar.[5] Genetiska studier[6] visar dock att de utgör två skilda klader och bör därför behandlas som egna arter, vilket även stöds av morfologiska och lätesmässiga skillnader. Hybridisering har också noterats med mexikansk skrikuv.[7]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Västlig skrikuv hittas i vitt spridda miljöer, från öppet skogslandskap till kaktusöknar. Den är strikt nattlevande och tillbringar dagen med att vila i gamla hackspettshål eller liknande utrymmen eller tätt intill en trädstam. Nattetid sitter den på låga grenar i fruktträdgårdar, skogsbryn och öppen skog och spanar efter insekter eller gnagare. Den kan också ta fåglar, reptiler och grodor. Fågeln lägger ägg så tidigt som i februari, men mestadels i mars och april. De flesta ungar är flygga i juni.[4][8]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Robert Kennicott (1835-1866), amerikansk naturforskare, upptäcktsresande och samlare samt medgrundare till Chicago Academy of Sciences.[9]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Megascops kennicottii Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 17 januari 2015.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01
  4. ^ [a b c d] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Western North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 237. ISBN 0-679-45120-X 
  5. ^ Parrish, J.R. & White, C.M. (1997) Comments on hybridization in raptors. Journal of Raptor Research 31(3): 296–298.
  6. ^ Proudfoot, G.A., Gehlbach, F.R. & Honeycutt, R.L. (2007) Mitochondrial DNA variation and phylogeography of the Eastern and Western screech-owls. Condor 109(3): 617–627.
  7. ^ Hamer, T.E., Forsman, E.D., Fuchs, A.D. & Walters, M.L. (1994) Hybridization between Barred and Spotted owls. Auk 111(2): 487–492.
  8. ^ Holt, D.W., Berkley, R., Deppe, C., Enríquez Rocha, P., Petersen, J.L., Rangel Salazar, J.L., Segars, K.P., Wood, K.L. & Marks, J.S. (2020). Western Screech-owl (Megascops kennicottii). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54978 3 april 2020).
  9. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]