Västra Frölunda socken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Västra Frölunda socken
Socken
Västra Frölunda kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Västergötland
Härad Askims härad
Koordinater 57°38′55.83″N 11°55′17.52″Ö / 57.6488417°N 11.9215333°Ö / 57.6488417; 11.9215333
Kyrkby -
Area 32 km²[1]
Folkmängd 13 500 (1944)[1]
Befolkningstäthet 422 invånare/km²
Sockenkod 3004

Västra Frölunda socken i Västergötland ingick i Askims härad. Socknen uppgick 1945 i Göteborgs stad och området är sedan 1971 en del av Göteborgs kommun, från 2016 inom distrikten Västra Frölunda, Högsbo, Tynnered, Näset och Älvsborg.

Socknens areal var 32,3 kvadratkilometer varav 31,9 land.[1] År 1944 fanns här omkring 13 500 invånare.[1] Delar av tätorten Göteborg samt sockenkyrkan Västra Frölunda kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Socknen har medeltida ursprung. Namnet var före 17 april 1885 Frölunda socken. År 1603 utbröts Styrsö socken.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Frölunda församling och för de borgerliga frågorna bildades Frölunda landskommun. Landskommunen uppgick 1945 i Göteborgs stad som 1971 ombildades till Göteborgs kommun. Ur församlingen utbröts 1963 Högsbo församling samt 1967 Älvsborgs församling och Tynnereds församling.[2] När Västra Frölunda landskommun år 1945 införlivades med Göteborg, delades området in i åtta stadsdelar; Älvsborg, Fiskebäck, Högsbo, Järnbrott, Näset, Rud, Tynnered och Önnered.[3] Området utgjorde till 2011 stadsdelsnämndsområdet Frölunda och ingår därefter i stadsdelsnämnden Askim–Frölunda–Högsbo.

1 januari 2016 inrättades distriktet Västra Frölunda, Högsbo, Tynnered, Näset och Älvsborg, med samma omfattning som motsvarande församlingar hade 1999/2000, och vari detta sockenområde ingår.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Askims härad. De indelta båtsmännen tillhörde 2:a Bohusläns båtsmanskompani.[4][5]

Geografi och natur[redigera | redigera wikitext]

Västra Frölunda socken ligger sydväst om Göteborg vid Kattegatt och omfattar områden på fastlandet och i en skärgård. Socknen är en småkuperad kustbygd.[6][1]

Utsikt mot viken Välen i Frölunda

Västra Frölunda är ett centrum och en knutpunkt när det gäller handel, service och kommunikationer för flera av stadsdelarna runt omkring. Här ligger Frölunda torg som är Göteborgs näst största galleria med över 100 affärer. Området skiljs från Tynnered av Västerleden och från Grimmered av Grimmereds industriområde. Mot Järnbrott i öster ingår Dragspelsgatan och Västra Frölunda kyrka på Toftaåsen. I norr, väster om Marconigatan, övergår området i Ruddalen som både kan ses som en del av Högsbo och som en del av Frölunda.

En frikyrka i området är Pingstkyrkan Västra Frölunda vid Tynneredsmotet. Vid Trollbärsvägen finns även Sankt Gabriel Syrisk-Ortodox kyrka.

I socknen finns tre kommunala naturreservat: Änggårdsbergen som delas med Örgryte socken i Göteborgs kommun och Fässbergs socken i Mölndals kommun samt Högsbo pegmatitbrott och Välen.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Namnet Frölunda kan komma från de vikingatida bosättningar som funnits på Toftaåsen. På åsen fanns en lund där asaguden Frej, även "Frö", tillbads. Utanför sakristian på Västra Frölunda kyrka finns en offersten bevarad.[7] En annan tolkning av namnet Frölunda är substantivet Frö(d)land, "den fruktbara marken vid vattnet", genom förvanskningen av efterleden -landa som troligen betyder mark vid vatten och förleden frö- som uttolkas bördig mark, bördigt land.[8]

Den historiska socknen Frölunda bestod av kusten och markerna en bit in i landet fram till Ängårdsbergen. Sockennamnet Frölunda skrevs under 1400- och 1500-talet som Frölanda, Frölanna och Frolanna och ända in på 1950-talet har benämningen Frölanns socken använts och invånarna kallats frölänningar. Tillägget Västra har lagts till för att från centralt håll skilja på denna socken och en annan Frölunda socken i samma stift, som då gavs namnet Östra Frölunda socken.

Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]

Boplatser och en hällkista från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns gravrösen. Från järnåldern finns gravar och en fornborg.[6][9][10]

Spår av boplatser från stenåldern (8 000 år gamla) har hittats på nivån 20-25 meter över havet, på platser som vid den tiden var havsstränder. I Västra Frölunda har man hittat både boplatser, läger och verkstäder från såväl stenålder som bronsålder och järnålder.

En fattig bygd[redigera | redigera wikitext]

Från mitten av 1200-talet till 1658 var Västra Frölunda och Askims socknar den enda del av svenska fastlandet som nådde ut till västerhavet. Under tiden från 1366 till 1619 tillhörde trakten ibland Sverige, ibland Danmark. Härar från båda nationerna härjade svårt i området under sin framfart. Dessa härjningar, karga och svårodlade tegar, missväxt och allmänt osäkra förhållanden var orsak till att trakten var mycket fattig.

Då Torstanus Erici 1577 blev kyrkoherde i Fässbergs pastorat, skrev han på första bladet i kyrkoboken; "Inventarium war tå inteth annat än en brendher stomph (prästgård) och röffuadhe och sköffladhe kyrkior."

Under nordiska sjuårskriget 1563-1570 fanns enligt en uppgift från 1565 enbart i Askims härad ej mindre än 170 hela och 25 halva hemman, samt tre torp, som alla låg helt öde. Enligt Askims härads dombok för år 1692 låg Fiskebäck Mellangård öde i 40 år, "Åkern hade blivit vall, och inte en stock kunde uppdrivas till bygge." Av Ekebäcks hemman låg 1660 en fjärdedel "öde och utblottat av både fiender och det svenska krigsfolket."

Ur 1748 års mantalslängd framgår att "av Frölundas 132 hushåll voro 17 fattiga och 11 utfattiga."

1719 var delar av Västra Frölunda för sista gången krigsskådeplats, men hemmanen i trakten hade även i fortsättningen en tung börda i sin plikt att bland annat hålla försvarsanordningar i skick och drift.

Från socken till stadsdelsnämnd[redigera | redigera wikitext]

Byn Frölunda bestod under 1500-talet av fem hemman, vilka fanns kvar ända tills trakten förvandlades till storstad, dessa var:[11]

  • Norgården, från början ett helt skattehemman, även kallad Jutegården. Denna gård samt Frälsegården benämndes också Kyrkbyn. Norgården köptes 1652 från kronan av Nya Elfsborgs byggherre Johan Wärnschiöld.
  • Stommen, tillhörde tidigt kyrkan, men från början av 1600-talet kronan, för att slutligen bli skattehemman.
  • Sörgården, ursprungligen i kronans ägo, men köptes år 1707 av Lennart Torstensson.
  • Frälsegården, löd sannolikt i början av 1600-talet under Herman Wrangel.
  • Mellangården, löd även denna under kronan, fram till 1719. Gården kallades även Lövås.

Frölänningarna (frölundaborna) kallades långt in på 1800-talet för "koljenackar".[12]

Från reformationens genombrott i början av 1500-talet tillhörde Frölunda, Askims, Kållereds och Råda församlingar Fässbergs pastorat, som från 1620 blev prebende, först åt superintendenten, senare åt domprosten i Göteborg. Detta prebende upphörde 1878, och från och med 1 maj 1880 bildade Frölunda och Askim eget pastorat. År 1953 skildes Askim från Frölunda och fick sin egen kyrkoherde. Fram till 1732 var Styrsö kapell under Frölunda men bildade sedan egen församling.

Frölunda socken i Askims härad bestod av kusten och markerna en bit in i landet fram till Ängårdsbergen. Gränsen mot Örgryte socken gick från Göta älv vid Nya varvet över bergen till Änggården; gränsen mot Fässbergs socken i öster gick längs kanten av Ängårdsbergen ner till Stora ån; gränsen mot Askims socken i söder gick längs Stora ån ner till utloppet i Askimsfjorden.

Socknen bildade landsortskommunen Västra Frölunda med municipalsamhällena Långedrag och Hagen längs spårvägen i norr och jordbruksbebyggelsen samlad i byar i resten av kommunen. 1880 omfattade socknen 3 350 hektar och hade 2 561 invånare[13]. 1920 uppgavs den omfatta 3 261 ha och ha 7 615 invånare. Municipalsamhällena Långedrag och Hagen bildade från 1 januari 1922 tillsammans municipalsamhället Älvsborg.[14]

Tanken på Västra Frölundas införlivning med Göteborg väcktes 1918. Frågan utreddes, men det rådde delade meningar såväl inom Västra Frölunda som i Göteborg. Nyårsnatten 1944/1945 inkorporerades slutligen landsortskommunen Västra Frölunda med Göteborgs kommun.

Under 1960-talet växte den karaktäristiska höghusbebyggelsen upp med Frölunda torg som medelpunkt. Det första området som byggdes var de så kallade "kommandobryggorna" norr om Västra Frölunda kyrka. Här uppförde Riksbyggen tio stycken 12-våningshus omfattande 720 lägenheter. Produktionskostnaderna uppgick till cirka 30 miljoner kronor. Fastigheterna bestod av 72 4-rummare på 82 kvadratmeter, 264 3-rummare på 68 kvadratmeter, 264 2-rummare på 57—59 kvadratmeter, 8 dubbletter på 46 kvadratmeter och 72 enkelrum på 31 kvadratmeter.[15]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningen ökade från 1 579 invånare år 1810 till 11 963 invånare år 1940 innan socknen uppgick i Göteborgs stad 1945.[16]

Namnet[redigera | redigera wikitext]

Namnet skrevs 1436 Frölanda och kommer från byn med detta namn. Efterleden är land. Förleden innehåller troligen frö, 'fruktbar'.[17]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Västra+Frölunda socken
  2. ^ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ Statistisk årsbok : Göteborg 1965, utgiven av Göteborgs stads statistiska kontor 1965, s. 3
  4. ^ Om Bohusläns båtsmanskompanier[död länk]
  5. ^ Adm historik för Västra+Frölunda socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  7. ^ Västra Frölunda församling - Svenska kyrkan i Göteborg: Om församlingen, hämtad 25 augusti 2008.
  8. ^ Västergötlands äldre historia : fakta och hypoteser : 12 inlägg i en aktuell debatt', redaktion: Göran Behre och Erik Wegraeus, Älvsborgs länsmuseum, Vänersborg 1985 ISBN 91-970452-1-7. "Om ortnamn i Västergötland", av Hugo Karlsson, s. 94
  9. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Västra Frölunda socken
  10. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Västra Frölunda socken Sockenutbredning erhålls på kartan genom att i Kartinställningar kryssa för Socken
  11. ^ Västra Frölunda - Historik, Lars Nyström & Gbgs Fastighetsnämnd 1967 s.54 + s.56
  12. ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län III, Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad, jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, red. Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri 1932 "Inledning: XVI"
  13. ^ Frölunda i Nordisk familjebok (första upplagan, 1882)
  14. ^ Västra Frölunda i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
  15. ^ Utställningen Bygge och Bostad 1961 med byggcentrum: Vi bygger en stad, Svenska Mässan 23 september — 1 oktober, Göteborg 1961, s. 46
  16. ^ Folkmängd 1810-1890 Västra Frölunda i Göteborgs och Bohus län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 9/6 2016)
  17. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Göteborgs Hembygdsförbund: Göteborg förr och nu (1964): Frölunda - staden bygger på historisk mark, Gustaf Eriksson.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Västra Frölunda hembygdsförening. Västra Frölunda: Västra Frölunda hembygdsförening. 1998-. Libris 9145138 
  • Albertsson, Uno (2002). Det var en gång : Tynnered : en vandring från Kannebäck till Grevegården. Rävlanda: Fri press. Libris 9584392. ISBN 91-85972-26-6 
  • Andersson, Stina (1993). På forntidspromenad i Frölunda. [Västra Frölunda]: [Västra Frölunda hembygdsfören.]. Libris 1768529 
  • Badliv och badplatser i Västra Frölunda. Västra Frölunda hembygdsförening, 1652-1080 ; 1999. Västra Frölunda: Västra Frölunda hembygdsfören. 1999. Libris 7792814. ISBN 91-970900-4-2 
  • Drejenstam, Ove (1984). Tofta Nordgård. Västra Frölunda: Västra Frölunda hembygdsfören. Libris 515442 
  • Frölundabilder. Västra Frölunda: Västra Frölunda hembygdsfören. 1986. Libris 7792811. ISBN 91-970900-0-X 
  • Färdvägar i Västra Frölunda : bakgrunden till några namn. Västra Frölunda hembygdsförening, 1652-1080 ; 1998. Västra Frölunda: Västra Frölunda hembygdsfören. 1998. Libris 7792813. ISBN 91-970900-3-4 
  • Hansson, Einar (2000). Stad på landet : när jordbruksbygden Västra Frölunda blev modern storstad. Västra Frölunda hembygdsförening, 1652-1080 ; 2000. Västra Frölunda: Västra Frölunda hembygdsfören. Libris 7792815. ISBN 91-970900-5-0 
  • Helander, Adolf; Drejenstam, Ove (2001). Beskrifning öfver Frölunda socken i Askims härad af Götheborgs län: handskrift 1847. Västra Frölunda: Västra Frölunda hembygdsfören. Libris 8383538. ISBN 91-970900-6-9 (korr.) 
  • Hörman, Ernst (1984[1929]). Västra Frölunda och Askims krönika (Faks.). Munkedal: Munkreklam. Libris 536194 
  • Pressglimtar om Västra Frölunda genom tiderna. Västra Frölunda hembygdsförening, 1652-1080 ; 2002. Västra Frölunda: Västra Frölunda hembygdsfören. 2002. Libris 9102461. ISBN 91-970900-7-7 
  • Ranman, Bo (1985). V:a Frölunda & Tynnered - från jordbruksbygd till storstadsförort (2. uppl.). Rävlanda: Fri press. Libris 7753788. ISBN 91-85972-12-6 
  • Sjöqvist, Richard; Drejenstam, Ove; Andersson, Jan K. (2007). Västra Frölunda som typograf Richard Sjöqvist såg det. Västra Frölunda hembygdsförening, 1652-1080 ; 2007. Västra Frölunda: Västra Frölunda hembygdsförening. Libris 10674094. ISBN 978-91-976586-1-4 
  • Tynander, Thomas (2003). Frölundas guld : en mästerlig historia. Stockholm: Aftonbladet. Libris 9337879. ISBN 91-974887-0-4 
  • Upptäck Västra Frölunda!. Det moderna Göteborg. Göteborg: Göteborgs stadsmuseum. 2007. Libris 10604397. ISBN 978-91-85488-94-0 
  • Västra Frölunda : jubileumsbok 1991. Västra Frölunda: Västra Frölunda hembygdsfören. 1991. Libris 7792812. ISBN 91-970900-2-6 
  • Västra Frölunda : återspeglingar från 1800- och 1900-talet. Västra Frölunda hembygdsförening, 1652-1080 ; 2006. Västra Frölunda: Västra Frölunda hembygdsförening. 2006. Libris 10349117. ISBN 91-976586-0-X 
  • Västra Frölunda : nybyggare, förändringar och uppbrott. Västra Frölunda hembygdsförening, 1652-1080 ; 2008. Västra Frölunda: Västra Frölunda hembygdsförening. 2008. Libris 11296395. ISBN 978-91-976586-2-1 
  • Västra Frölunda : som det tedde sig då. [Västra Frölunda hembygdsförening, 1652-1080] ; 2009. Västra Frölunda: Västra Frölunda hembygdsförening. 2008. Libris 11775231. ISBN 978-91-976586-3-8 
  • Västra Frölunda för inte så länge sedan: industrier, gårdar, hus och människor. Västra Frölunda hembygdsförening, 1652-1080; 2005. Västra Frölunda: Västra Frölunda hembygdsförening. 2005. Libris 10085120. ISBN 91-970900-1-8 
  • Västra Frölunda naturvårdsförening : jubileumsbok 1977-2002. Askim: Västra Fröunda naturvårdsfören. 2003. Libris 9337508. ISBN 91-631-4223-6 
  • Västra Frölundabilder från seklet som gått. Västra Frölunda hembygdsförening, 1652-1080 ; 2003. Västra Frölunda: Västra Frölunda hembygdsfören. 2003. Libris 9325354. ISBN 91-970900-8-5 

Skönlitteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Börjesson, Pål (2013). Gallus. Göteborg: Carl Forsbergs bokförlag. Libris 14676550. ISBN 9789197591386  - En uppväxtskildring som utspelar sig i Västra Frölunda i början av 2000-talet.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]