Genom försvarsbeslutet 1925 blev samtliga truppförband inom armén från den 1 januari 1928 garnisonerade, det vill säga med allt befäl i ständig tjänstgöring. Trupperna sammanfördes i fyra arméfördelningar samt Övre Norrlands trupper och Gotlands trupper, vilka samtliga var indelade i ett geografiskt område. Genom försvarsbeslutet 1936 infördes en ny ledningsorganisation, där Västra arméfördelningen ersattes den 1 januari 1937 av III. arméfördelningen.
En arméfördelning bestod i regel av fyra infanteriregementen, ett kavalleriregemente, ett artilleriregemente. och en trängkår, samt i vissa fall truppförband ur artilleriet, ingenjör- och intendenturtrupperna. Inom respektive arméfördelning fanns ett militärområde, vilket leddes av en militärområdesbefälhavare. Militärområdesbefälhavaren var territoriell chef, men underställd chefen för arméfördelningen.[1]
Staben samt förbandsledningen för Västra arméfördelningen var förlagd till Skolgatan 10 i Skövde, en adress som sedan 1885 hade hyst olika högre regionala staber.[1]
Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok]: en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). Libris7796532. ISBN 91-972209-0-6
