Våmhusmål

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
våmhusmål
wåmosmą̊l
Talas i Sverige Sverige
Region Våmhus socken
Status hotat
Språkfamilj indoeuropeiska
latinska alfabetet,
historiskt även dalrunor
Officiell status
Språkmyndighet Dalmålsakademin
Till Dalmålsakademin
Språkkoder
ISO 639-3
Målområden i Ovansiljan.svg
Våmhusmålets utbredning bland målen i Ovansiljan.

Våmhusmål talas i Våmhus socken i Dalarna och kan insorteras under dalmål. Huruvida dalmål/våmhusmål är att betrakta som språk eller dialekter är omdiskuterat precis som frågan huruvida de finns i skriven form eller enbart i tal. Klart är däremot att våmhusmål skiljer sig från svenskan och har bevarat mer av gamla ord och uttryck än vad som är fallet i övriga Sverige. Grammatiken är också delvis en annan än den svenska. Tack vare att Våmhus länge varit en relativt isolerad bygd har det gamla målet levt kvar i större utsträckning än på många andra platser i Dalarna och brukas alltjämt flitigt av den äldre generationen på orten.

Utveckling[redigera | redigera wikitext]

Våmhusmålets utveckling har i stort sett gått samma väg som älvdalska vilket kan märkas bland bevarade nasalvokaler, bortfall av olika konsonanter, diftonger och så vidare.

Vokaler[redigera | redigera wikitext]

De äldre diftongerna au (lauf), ei (heim) och ey (reyk) har blivit till o, och ä som i lov (löv), iem (hem) och räk (rök). Dessutom har í, ó, ý och œ blivit till ai, uo, åy och som orden ais (is), buok (bok), knåyta (knyta) och gryön (grön) utvisar. [1] Diftongen används även för äldre och ; flyöga (flyga) och bryöta (bryta), men däremot stsöta (skjuta).[2]

Framför ld, ll och lt blir a till o som i ollda (hålla), oldri (aldrig), solt (salt), olta (halta) m.fl. Dessutom blir blir a till å när l har försvunnit som i bland annat kåv (kalv), åv (halv), måm (malm) och tåg (talg).[3]

Nasalvokaler[redigera | redigera wikitext]

Det speciella för främst våmhusmål och älvdalsmål är nasalvokalerna i ord som gą̊s (gås), sjǫ̈ (se), ą̊ (hon), ką̈sa (andas häftigt).[3]

Konsonanter[redigera | redigera wikitext]

Likt de andra ovansiljanmålen, utom oremålet, så har våmhusmålet tappat h i alla ställningar och l framför g, k, m, p och v. Dessa bortfall kan märkas i bland annat tåg (talg), fuok (folk), åm (halm), stuope (stolpe) och kåv (kalv).[3]

Förmjukning sker av g och k, som blir till ds och ts eller dj och tj ibland , framför äldre främre vokaler och får bland annat orden dsiet (get, av geit), tsyr (ko, av kýr) och djära (göra, av gøra).[3]

Bevarande[redigera | redigera wikitext]

Våmhusbon Bertil Ask utgav 1999 en ordlista och kortfattad grammatik över våmhusmålet med en tillhörande CD med uttalsanvisningar.

Språkprov[redigera | redigera wikitext]

Det finns ingen stor utgiven litteratur på våmhusmål men däremot har Rut Puck Olssons Mormors katt blivit översätt till våmhusmål:[4]

”Män oj, oj, oj, ukin jenn wisäl!” sadd Mormor fuost gaundsin å så Missä.
Ä wa jenn morgun tras että jö:li. Ä wa rässklit kollt o ä add snitt undä nå:ti.
Mormor wa å weg aut että wi:ðn, då å fick siö jena magra kattu,
so såt upå erbärstinnä. Ä wa änä å kolld fe ”wisäl”.
Katta så å kelindsi so kam o d?ick yvy gardn. Å taintsäd: ”Ir å falln truo?”
Ä i naug best te pass si!” Mormor stelld frå si wiðåkordsin o byrd o tålå wið Missä:
”Ska ðun´nt kumå jöt so i få klå ði? Uff u kollt ä i:! Fryös ðu´nt? I ðu ungrun kanstsi?”

Översatt till svenska blir det:

”Men oj, oj, oj, vilken eländig stackare!” sade Mormor första gången hon såg Misse.
Det var en morgon strax efter jul. Det var väldigt kallt och det hade snöat under natten.
Mormor var på väg ut efter ved, och det var då hon fick se en förskräckligt mager katt,
som satt på härbresbron. Det var den hon kallade ”stackare”.
Katten tittade på gumman som kom gående över gården. Den tänkte: ”Är hon farlig tro?”
Det är nog bäst att passa sig!” Mormor ställde från sig vedkorgen och började tala med Misse:
”Ska du inte komma hit så att jag får klia dig? Usch så kallt det är! Fryser du inte? Är du hungrig tro?”

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stig Björklund (1994). ”Dalmålsstudier”. Svenska landsmål och svenskt folkliv: sid. 184-187. http://www.sprakochfolkminnen.se/download/18.4b198db5156fe34c1282381/1474024559033/Dalmålsstudier.pdf. 
  2. ^ Stig Björklund (1994). ”Dalmålsstudier”. Svenska landsmål och svenskt folkliv: sid. 192. http://www.sprakochfolkminnen.se/download/18.4b198db5156fe34c1282381/1474024559033/Dalmålsstudier.pdf. 
  3. ^ [a b c d] ”Våmhusmålet”. http://www.b-vis.se/vsock/vdialog.html. 
  4. ^ ”Våmhus”. Dalmålsakademien. http://www.dalmalsakademin.se/dalmal/socknar/ovansiljansmal/vamhus/. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]