Vårgårda kommun

Vårgårda kommun
Kommun
Vårgårda kommunhus
Vårgårda kommunhus
Vapen för Vårgårda kommunvapen tolkat efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Västra Götalands län
Landskap Västergötland
Läge 58°2′N 12°48′Ö / 58.033°N 12.800°Ö / 58.033; 12.800
Centralort Vårgårda
Areal 441,24 km² (2015-01-01)[1]
201:a största (av 290)
 - land 426,58 km²
 - vatten 14,66 km²
Folkmängd 12 384 (2023-12-31)[2]
184:e största (av 290)
Befolkningstäthet 29,03 invånare/km²[2][1]
144:e högsta (av 290)
Geonames 2664938
Kommunkod 1442
Tätortsgrad (%) 54 (2015)[3]
Antal anställda 975 (2014-11)[4]
Webbplats: www.vargarda.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
och 1527&a=0000 Lantmäteriets kommunavgränsning

Vårgårda kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Centralort är Vårgårda som ligger cirka 65 km nordost om Göteborg.

Vårgårda kommun är belägen i de centrala delarna av landskapet Västergötland och gränsar i söder till Borås kommun och Bollebygds kommun och i väster till Alingsås kommun, alla i före detta Älvsborgs län, samt i norr till Essunga kommun och i öster till Herrljunga kommun i före detta Skaraborgs län. Säveån rinner ut från sjön Säven.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Algutstorp, Asklanda, Bergstena, Fullestad, Hol, Horla, Kullings-Skövde, Kvinnestad, Landa, Lena, Ljur, Nårunga, Ornunga, Siene, Skogsbygden, Södra Härene och Tumberg. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock för Landa socken en gemensam med Bråttensby socken, Bråttensby och Landa landskommun.

Vårgårda municipalsamhälle inrättades 24 november 1928 och upplöstes vid utgången av 1963.

Vid kommunreformen 1952 sammanslogs alla landskommunerna, dock enbart delen Landa ur Bråttensby och Landa landskommun, i den då bildade Vårgårda landskommun, som från 1952 till 1955 även omfattade området Bälinge.

Vårgårda kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Vårgårda landskommun.[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Alingsås tingsrätts domsaga.[6]

Kommunvapnet

Blasonering: I fält av guld ett inböjt blått mantelsnitt med en sädeskärve av guld och åtföljt på vardera sidan av ett avslitet gåshuvud med röd näbb.

Vapnet skapades med utgångspunkt från Gäsene och Kullings häradssigill och uttrycker på detta sätt också de båda näringarna jordbruk och boskapsskötsel. Det fastställdes för Vårgårda landskommun av Kungl. Maj:t 1953 och registrerades hos PRV 1974.

Natur

Hol, Vårgårda kommun

Kommunen är tydligt präglad av Säveåns dalgång, vilken ringlar sig fram genom stora delar av kommunen. Grovt sett kan man dela in kommunen i tre områden, skogslandskapet, slättlandskapet och mossarna.

Den södra delen av kommunen består av ett kuperat skogslandskap, vilket utgör den norra kanten på det sydsvenska höglandet. I området finns det en stor mängd sjöar, både stora och små. De tre största sjöarna är Säven, Ornungasjön och Kvinnestadsjön. Säveån tar sin början i den nordligaste delen av sjön Säven, vilket också är den del av sjön som ligger i Vårgårda kommun, resten av sjön ligger i Borås kommun.

Utmed Säveåns dalgång, vilken ringlar sig fram från skogsområdena i söder upp i en krök i utkanten av samhället Vårgårda och sedan i sydvästlig riktning mot Alingsås, återfinns ett bördigt, i stort sett helt uppodlat, slättlandskap. I den allra nordostligaste delen av kommunen, vid Södra Härene rinner Nossan igenom kommunen en liten bit och den delen av kommunen utgör en del av Varaslätten.

Norr om Vårgårda finns ett område präglat av mossmark. De tre största mossarna heter Lärkemossen, Store Mosse och Holamossen.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling i Vårgårda kommun 1810–2023
År Invånare
1810
  
5 848
1820
  
6 555
1830
  
7 523
1840
  
8 353
1850
  
9 166
1860
  
10 281
1870
  
10 743
1880
  
11 230
1890
  
9 913
1900
  
9 111
1910
  
8 582
1920
  
8 521
1930
  
8 234
1940
  
8 002
1950
  
8 182
1960
  
7 936
1970
  
7 806
1980
  
9 256
1990
  
10 147
2000
  
10 714
2010
  
10 943
2023
  
12 384
Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och DDB UMU.

Indelningar

Distrikt inom Vårgårda kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[7]:

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tre tätorter i Vårgårda kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Vårgårda &&&&&&&&&&&05384.&&&&&05 384
2 Östadkulle &&&&&&&&&&&&0401.&&&&&0401
3 Horla &&&&&&&&&&&&0209.&&&&&0209

Centralorten är i fet stil.

Kommunikationer

Kommunen genomkorsas från väster mot nordöst av E20 medan riksväg 42 sträcker sig från nordväst mot sydöst. Därifrån avtar länsväg 181 och länsväg 182 åt öster.

Västra stambanan har parallel sträckning med europaväg 20 och trafikeras av regiontågen Västtågen med stopp i Vårgårda på väg mellan Göteborg och Skövde. Närmsta station i väster är Alingsås och i öster Herrljunga där även fjärrtågen stannar.

Politik

Mandatfördelning i Vårgårda kommun, valen 1970–2014

ValårVSMPSDNYDÖVRCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970914918
91498
4190,6
39
1973916718
91678
4193,0
356
19761014719
101479
4192,3
3110
19791014629
1014629
4191,6
3011
1982111125210
11125210
4192,0
2912
1985110211728
10211728
4191,1
2912
1988110312627
10312627
4187,7
2516
19919239549
9239549
4188,3
2912
1994112319537
1239537
4186,4
2813
199831029656
31029656
4180,49
2318
2002211111565
21111565
4180,09
2318
20061112111456
11211456
4181,77
2219
2010112327448
12327448
4184,05
2417
2014212247347
212247347
4186,71
2318
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.


Näringsliv

Vårgårda har en tradition av entreprenörer med kända namn som Aron Heyman (Vårgårda kvarn med Vårgårdaris och Doggy hundfoder), Lennart Lindblad (Autoliv) och Johan Petter Johansson (uppfinnare av skiftnyckeln och rörtången).

Framstående företag i Vårgårda

Utbildning

I Vårgårda kommun finns åtta stycken grundskolor. Av dessa är sju låg- och mellanstadieskolor (årskurs 1-6) och en högstadieskola (årskurs 7-9). Av de sju låg- och mellanstadieskolor ligger tre stycken (Vårbergsskolan, Kesbergsskolan och Fridhemsskolan) i centralorten Vårgårda medan övriga fyra ligger i Lena (Lena skola), Hol (Hols skola), Nårunga (Nårunga skola) och Asklanda (Asklanda skola). Högstadieskolan, Gullhögsskolan, ligger även den inne i Vårgårda.

Kommunen har sedan 1997 även en gymnasieskola, Sundlergymnasiet. Innan gymnasieskolan startades gick eleverna på Alströmergymnasiet i grannkommunen Alingsås. Sundlergymnasiet har ett nära samarbete med gymnasieskolan Kunskapskällan i grannkommunen Herrljunga.

Sevärdheter

Brunnlid, anrik skogsgård från mitten av 1500-talet för militärer och ämbetsmän.

Inom kommunen finns flera fornlämningar, såsom Jättakullen och Lundskullen, båda med hällkistor.

I Ljurhalla, c:a 1 mil norr om Vårgårda tätort finns Sveriges enda Missionshistoriska museum med föremål från väckelseperioden på 1800-talet och framåt.

Se även

Noter

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 4, 2023”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-4-2023/. Läst 22 februari 2024. 
  3. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Alingsås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

Externa länkar