Vårt land
- För andra betydelser, se Vårt land (olika betydelser).
 Texten till Vårt land finns återgiven på sockeln till Johan Ludvig Runebergs staty i Esplanadparken i Helsingfors. | |
| nationalsång i |  Finland |
|---|---|
| Också känd som | Maamme |
| Text | Johan Ludvig Runeberg, 1846 |
| Musik | Fredrik Pacius, 1848 |
Vårt land (finska: Maamme) är Finlands nationalsång. Texten utgörs av första och sista versen ur dikten med samma namn i Johan Ludvig Runebergs diktepos Fänrik Ståls sägner. Runeberg skrev dikten på svenska 1846 och den tonsattes 1848 av Fredrik Pacius. Den finska översättningen, som används vid sidan av den svenska texten, tillkom 1867. Sången blev en central symbol i den finländska nationella väckelsen under 1800-talet.
Till skillnad från flaggan och riksvapnet har Vårt land ingen fastställd formell ställning, men har under åren intagit en de facto ställning som landets nationalsång. Pacius melodi används även för Estlands nationalsång.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Runeberg skrev dikten Vårt land under sommaren 1846, redan från början med avsikten att den skulle bli nationalsång. Bakgrunden till dikten var delvis personlig och kopplad till det akademiska livet vid Kejserliga Alexanders Universitetet i Finland. I maj 1846 hade studenterna vid universitetet ordnat en större fest till Runebergs ära (han var redan då en uppburen skald), och som tack för, och inspirerad av, denna fest anses Runeberg ha skrivit Vårt land.[1]
Utöver denna omedelbara bakgrund till dikten så fanns det också en politiska dimension bakom Runebergs beslut att skriva Vårt land, som sammanhängde med studenternas sångkultur. Studenterna i Helsingfors hade vid mitten av 1840-talet för vana att i samband med dryckeslag och fester sjunga den franska Marseljäsen och andra revolutionära sånger, i enlighet med den radikala och nationalistiska tidsandan i Europa åren innan 1848. Zacharias Topelius, som vid den här tiden var en radikal finskhetsivrare, skrev 1844 till och med en egen version av Marseljäsen på svenska, vars tonfall och ordval var avgjort nationellt-revolutionära.[2]
De ryska myndigheterna i storfurstendömet Finland såg inte med blida ögon på studenternas förkärlek för radikala sånger, och i november 1844 ledde detta till att universitetet varnade studentkåren, eftersom det sjungits på Helsingfors gator. Universitetets rektor Wilhelm Gabriel Lagus var också i kontakt med Kommittén för finska ärenden i Sankt Petersburg för att diskutera hur Marseljässjungandet kunde motverkas.[3]
Enligt Matti Klinge måste Runebergs Vårt land förstås mot bakgrund av denna politiska situation. I enlighet med sin konservativa övertygelse och lojala hållning mot Ryssland ville Runeberg skriva en nationalsång som var en motpol till både Marseljäsen och de nya och radikala idéer som bland andra Topelius och Snellman förespråkade:
| ” | Dikten kunde bli finnarnas marseljäs i farans stund, såvida man med ordet marseljäs menar en signatur- eller nationalsång i största allmänhet. Men en marseljäs i ordets revolutionära betydelse, och i den bemärkelse som Topelius farliga ord klingat till dessa toner, det kunde Vårt land säkerligen aldrig bli. Sångens fosterlandsbudskap är överhuvudtaget inte revolutionärt, lika litet som det är kämpande, utan uttryckligen klassiskt harmoniskt och lugnt. Sången idealiserar det som är, inte det kommande. | „ |
| – Matti Klinge, Från lojalism till rysshat (Söderströms, 1988), "Marseljäsen och Vårt land" | ||
Innan Fredrik Pacius tonsatte Vårt land 1848, vilket därefter blev den etablerade musiken till dikten, gjordes andra komponeringsförsök. Den första tonsättningen gjordes 1846 av August Engelberg, och samma år gjorde Runeberg själv, tillsammans med musikläraren i Borgå C.F. Blom, en enstämmig version för manskör. Ytterligare en komposition från 1846 gjordes av Fredrik August Ehrström, som Runeberg ursprungligen hade hoppats och bett att skulle skriva musiken till hans text. Ehrströms tonsättning ansågs dock vara alltför marschliknande, och liksom de två ovan nämnda versionerna föll den i glömska.[4]
Text och musik
[redigera | redigera wikitext]Sången uruppfördes av Akademiska Sångföreningen på originalspråket svenska den 13 maj 1848, på Floradagen på Gumtäkts äng, som sedan 1906 är en del av Helsingfors.[5][6] Runeberg fick själv första gången lyssna på Pacius tonsättning av dikten Vårt land den 29 maj 1848 i sin hemstad Borgå, framförd av musikern herr Wohllebe och ackompanjerad av ”Herrar amatörer i Hr Astenii lokal”. Astenius var en värdshusvärd och sockerbagare i Borgå.[7][8]
Vers 1 och 11 (första och sista versen):
Vårt land, vårt land, vårt fosterland,
Ljud högt, o dyra ord!
|| Ej lyfts en höjd mot himlens rand,
Ej sänks en dal, ej sköljs en strand,
Mer älskad än vår bygd i nord,
Än våra fäders jord. ||
Din blomning, sluten än i knopp,
Skall mogna ur sitt tvång;
|| Se, ur vår kärlek skall gå opp
Ditt ljus, din glans, din fröjd, ditt hopp.
Och högre klinga skall en gång
Vår fosterländska sång.||
De fyra sista raderna i varje vers (strof) sjungs två gånger när nationalsången sjungs. I tvåspråkiga sammanhang sjungs vanligen första versen på finska, första versen på svenska och sista versen på finska.[källa behövs]
Ställning som nationalsång
[redigera | redigera wikitext]Efter finska inbördeskriget anammades Vårt land mer eller mindre som en självklarhet av den segrande vita sidan som Finlands nationalsång.[9] Emellertid har ingen lag någonsin fastställt Vårt land som Finlands officiella nationalsång; ställningen har istället uppstått organiskt genom praxis. Finlandia-hymnen har vid upprepade tillfällen föreslagits som ersättare, men enligt professor Hannu Salmi förknippas Finlandia-texten mer med den fennomanska rörelsen, medan Vårt land till sin natur är det tvåspråkiga Finlands sång.[10] I slutet av 1920-talet ansåg även Akademiska Karelen-Sällskapet att Vårt land, en sång "skriven av en svensk och tonsatt av en tysk", inte längre var lämplig som nationalsång för det självständiga Finland. I praktiken förde ändå inte sällskapet någon intensiv kampanj för att byta ut nationalsången.[11]
Översättning och användning
[redigera | redigera wikitext]
Den finska översättningen av Vårt land som sedermera skulle bli använd som nationalsång gjordes 1867, sannolikt av Julius Krohn.[12] Vidare gjorde diktaren Paavo Cajander 1889 egna versioner av dikten, men det är Krohns arbetsgrupps översättning som används som finsk version av nationalsången. Översättningen är inte ordagrann.[13]
Vers 1 och 11 som sjungs som nationalsång:
Oi maamme, Suomi, synnyinmaa,
soi, sana kultainen!
Ei laaksoa, ei kukkulaa,
ei vettä rantaa rakkaampaa,
kuin kotimaa tää pohjoinen,
maa kallis isien!
Sun kukoistukses kuorestaan
kerrankin puhkeaa,
viel lempemme saa nousemaan
sun toivos, riemus loistossaan,
ja kerran, laulus synnyinmaa
korkeemman kaiun saa.
Dikten har senare översatts till andra språk.[källa behövs] Sången används också i folkskolans och söndagsskolans sångverksamhet för barn, och finns med som psalm (nr 283, under rubriken "XIV Hem och fosterland") i Svensk söndagsskolsångbok från 1929.[källa behövs]
Utanför Finland
[redigera | redigera wikitext]Estland
[redigera | redigera wikitext]Estlands nationalsång, Mu isamaa, mu õnn ja rõõm, sjungs på samma melodi av Pacius, men med en annan text.[5]
Livland
[redigera | redigera wikitext]De i Lettland boende östersjöfinska livernas nationalsång Min izāmō skrevs av Kōrli Stalte till Pacius melodi.[14] Den liviska texten är ett självständigt arbete, men har vissa tematiska likheter med de svenska, finska och estniska sångerna — till exempel lyder första raden, i svensk översättning, ”Mitt land, mitt födelseland”.
Sverige
[redigera | redigera wikitext]I Sverige sjöngs på 1890-talet Vårt land i en tonsättning för manskör av Jacob Axel Josephson. Den var nära att bli Sveriges nationalsång vid 1900-talets början.[15]
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Björneborgarnas marsch, som är ett annat finländskt nationalverk.
- Finlandia
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Johan Wrede (2017). ”Natur och nation. Om Runebergs republikanska nationalsång.”. Historiska och litteraturhistoriska studier 92. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland. Helsingfors. Wikidata Q113954331. ISBN 978-951-583-403-4. https://hls.journal.fi.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Klinge, Matti (1988). Från lojalism till rysshat. Helsingfors. sid. 70–71
- ↑ Klinge, Matti (1988). Från lojalism till rysshat. Helsingfors. sid. 64–67
- ↑ Klinge, Matti (1988). Från lojalism till rysshat. Helsingfors. sid. 68–69
- ↑ Klinge, Matti (1988). Från lojalism till rysshat. Helsingfors. sid. 96–98
- 1 2 Fabian Dahlström: Nationalsånger i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
- ↑ Om nationalsången ”Vårt land” på Projekt Runeberg / Nationalhymner och soldatsånger under världskriget (svenska) Läst 29 mars 2012.
- ↑ J.L. Runeberg lyssnade första gången på Pacius tonsättning av dikten Vårt land. (pdf-format. Se sidan 19/84) Arkiverad 9 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. (svenska) Läst 29 mars 2012.
- ↑ ”Runebergstårta”. Uppslagsverket Finland. Svenska folkskolans vänner rf. https://uppslagsverket.fi/sv/view-103684-Runebergstaarta. Läst 5 september 2019.
- ↑ Klinge, Matti (1988). Från lojalism till rysshat. Helsingfors. sid. 137–138
- ↑ Sandell, Ellinoora (5 februari 2017). ”Maamme-laulu on kansallishymnien perikuva – luonto on kaunis ja kansa rauhaisa” (på finska). Yle Uutiset. https://yle.fi/a/3-9439870. Läst 7 augusti 2026.
- ↑ Klinge, Matti (1988). Från lojalism till rysshat. Helsingfors. sid. 139–140
- ↑ Om dikten Vårt land på Runeberg.net Arkiverad 22 augusti 2009 hämtat från the Wayback Machine. (svenska) Läst 28 oktober 2017.
- ↑ Lea Laitinen: "Maamme – meidän maa", Virittäjä, 2008, nr 1, s. 84–114 (här s. 95). Kotikielen Seura. (finska)
- ↑ ”The Liv Anthem”. Arkiverad från originalet den 7 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160307003623/http://www.livones.net/simbolika/?raksts=8091. Läst 3 oktober 2016.
- ↑ Jonsson, Leif (1990). Ljusets riddarvakt: 1800-talets studentsång utövad som offentlig samhällskonst = [Guardians of enlightenment] : [19th century student songs as a form of "public art" in Swedish society]. Studia musicologica Upsaliensia, 0081-6744 ; N.S., 11[Studentsången i Norden] ; [1]. Uppsala: Univ. sid. 31
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
- Lyssna på två versioner av nationalsången "Vårt land" på Svenska YLE/Arkivet (svenska) Kontrollerad länk 29 mars 2012.
- Noter från Svenska söndagsskolsångbok på Projekt Runeberg (svenska) Läst 29 mars 2012.