Vårtkråkor
| Vårtkråkor | |
 Huja (Heteralocha acutirostris) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Vårtkråkor Callaeidae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Callaeidae | |
| Auktor | Sundevall, 1836 |
| Synonymer | |
| Callaeatidae felaktig stavning | |
Vårtkråkor (Callaeidae) är en liten familj fåglar endemisk för Nya Zeeland.
Släkten och arter[redigera | redigera wikitext]
Familjen innehåller tre monotypiska släkten med sammanlagt fem arter, varav en är utdöd och ytterligare en kategoriseras som akut hotad:
- Släkte Callaeas
- Nordökokako (Callaeas wilsoni)
- Sydökokako (Callaeas cinereus) – akut hotad, möjligen utdöd
- Släkte Philesturnus
- Nordövårtkråka (Philesturnus rufusater)
- Nordökokako (Philesturnus carunculatus)
- Släkte Heteralocha
- Huia (Heteralocha acutirostris) – utdöd
Släktskap[redigera | redigera wikitext]
Familjen verkar vara en kvarleva av en tidig expansion av tättingar till Nya Zeeland. Arterna har inga nära släktingar och deras mer avlägsna släktskaper är fortfarande okända.[1]
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
De tre till fyra nu levande arterna är marklevande sångfåglar, 26–38 cm långa. De bor i täta skogar, där de livnär sig på insekter. De har starka ben och fjäderlösa skinnflikar under näbben. Vingarna är rundade och vanligen svaga, vilket ger dem mycket begränsad flygförmåga. De är monogama och håller permanenta revir.[2]
-
Huja (Heteralocha acuitirostris) – utdöd -
Nordökokako (Callaeas wilsoni) -
Nordövårtkråka (Philesturnus rufusater)
Hot[redigera | redigera wikitext]
Arterna i familjen hotas främst av predation från introducerade däggdjursarter som råttor, mårddjur och klätterpungdjur.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Callaeidae, tidigare version.
- ^ Ewen, John G.; Flux, Ian; Ericson, Per G. P. et al. (2006). ”Systematic affinities of two enigmatic New Zealand passerines of high conservation priority, the hihi or stitchbird Notiomystis cincta and the kokako Callaeas cinerea”. Molecular Phylogenetics and Evolution 40 (1): sid. 281–284. doi:. PMID 16527495.
- ^ Lindsey, Terence (1991). Encyclopaedia of Animals: Birds. London: Merehurst Press. sid. 225. ISBN 1-85391-186-0