Vörå

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vörå
Vöyri (finska)
Kommun
Vöyri-Maksamaa.vaakuna.svg
Vörå kommuns vapen
Land  Finland
Landskap Österbotten
Admin. centrum Vörå
Area 1 499,9 km² (2016-01-01)[1]
 - land 781,85 km²
 - vatten 718,05 km²
Folkmängd 6 712 (2015-10-31)[2]
 - män 3 436 (2015-10-31)[2]
 - kvinnor 3 276 (2015-10-31)[2]
Befolkningstäthet 8,58 invånare/km²[2][1]
Politik  
 - Kommundir. Mikko Ollikainen
Kommunkod 944
GeoNames 631254
Läge 63°07′55″N 22°15′10″Ö / 63.13194°N 22.25278°Ö / 63.13194; 22.25278
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:
 


Admin. data  
-Landskapsförb. Österbotten
-Regioncentrum Vasaregionen
-Härad Korsholm
-Magistrat Vasa
-Skattebyrå Västra Finland
-Sjukvårdsdistrikt Vasa
-Försäkringskrets Västra Finland
-Nödcentral Österbotten
-Räddningsverk Österbotten
-EU-målområde övergångsperiod
Vörå kommuns läge
Vörå kommuns läge
Webbplats: www.vora.fi

Vörå (finska Vöyri) är en kommun i Svenska Österbotten i landskapet Österbotten i före detta Västra Finlands län, 36 km nordost om Vasa. En del av kommunen var fram till 2007 en självständig kommun med samma namn.

Den nya kommunen bildades 2011 efter sammanslagning av Vörå-Maxmo och Oravais.

Vörå kommun (tidigare)[redigera | redigera wikitext]

Vörå hade 3513 invånare (2005-12-31)[3] och hade en yta på 427,50 km², varav 2,38 km² utgjordes av vattenområden. Vörå har fostrat många internationellt framgångsrika idrottare inom idrottsföreningen Vörå If r.f. Från Vörå kommer fotbollslaget Norrvalla FF. Vörå brukar kallas Rågens rike.

Kommunfullmäktigena i Vörå och Maxmo fattade den 23 februari 2006 ett beslut om sammanslagning. Den 1 januari 2007 sammanslogs kommunerna till den nya kommunen Vörå-Maxmo (fi. Vöyri-Maksamaa).

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Vörå var en tvåspråkig kommun med svenska (cirka 85 %) som majoritetsspråk och finska som minoritetsspråk (cirka 14 procent).

Befolkningen i Vörå är huvudsakligen koncentrerad till byarna Koskeby, Mäkipää och Rökiö, som ligger i centrala Vörå, cirka 15 km vid sidan av riksåttan. I norra Vörå ligger bland andra byarna Hällnäs, Kaitsor, Karvsor, Kovik och Tuckor. Här genomkorsas kommunen av riksåttan. I södra Vörå finns byarna Bergby, Lomby, Jörala och Rejpelt. I östra delen av kommunen finns Pettersbacka, där huvuddelen av de finsktalande invånarna bor.

Fritid[redigera | redigera wikitext]

Fritiden i Vörå är aktiv. Vintertid erbjuder skidcentret spår och backar av olika längd och höjd. Sommartid erbjuder skidcentret spånbanor med motionsredskap och från den stora hoppbackens topp får du en fantastisk vy över Rågens Rike. Simning, ridning, bowling och vandringsleder är andra fritidsaktiviteter för den sportintresserade. Eller varför inte spela minigolf på den nya banan vid Norrvalla. En golfbana har också byggts vid skidcentret. Litet norr om centrum finns idrottsplan med möjligheter till friidrott och fotboll.

Fornfynd[redigera | redigera wikitext]

Vörå är rikt på fornfynd. Till de äldsta fornlämningarna i Vörå hör ett par (ca 5000 år gamla) jättekyrkor, eller sälfångstläger från stenåldern i kommunens östligaste del. Under bronsåldern, för ca 3500 år sedan bodde man vid Vitmossen. Här har man funnit röjda husterrasser och gravrösen. Vörås forntida "storhetstid" infaller under mellersta järnålder, för ca 1500 år sedan. En tät bygd skapades runt den dåvarande Vöråviken. Den rikaste och mest kända platsen är Gulldynt som är en av Finlands främsta fyndplatser från 500 och 600-talet. Vöråbon Jacob Tegengren utförde omfattande utgrävningar på 1930-talet, han undersökte bl.a. gravfältet på Lågpeltkangas, som än i dag framstår som det mest komplett undersökta gravfältet i österbotten. Han har också gett namn åt Vörå högstadium, Tegengrenskolan. Under 1990-talet har boplatsundersökningar utförts på Pörnullbacken i Rejpelt. Undersökningarna visade att samma gårdstomt varit bebodd från Kristi födelse till vikingatidens början, eller ca 800 år.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det äldsta daterade dokumentet där ortsnamn i Vörå nämns är från 1440. "Biorn i Tokkur", det vill säga Björn från Tuckor, var syneman då man fastställde rågången mellan Kvevlax och Veikars byar i dåvarande Mustasaari socken.[4] Under tinget år 1443 behandlades sedan en tvist om ön "Ulfsöö", som Nils Ohlsson i Kaitsor, vilket nämns både som "Kaitelun" och "Kaitesur", och Anders Jonson i Karvat, vilket stavas "Karfwets", tvistade om.[5] Namnet Vörå är känt från 1478, då med stavningen "Wöro".[6]

Äldre historiker har brukat datera namnet Vörå ännu tidigare, nämligen till 1367. Sveriges kung Albrekt av Mecklenburg skrev då ett brev med ortangivelsen "portum Vöra", men bokstaven V har strukits över.[7] Brevet har alltså skrivits i en hamn, "portus", och utan bokstaven V blir det Örehamn, det vill säga dagens GrankullavikenÖland. Om man i stället anser att V:et är en del av namnet kan man tolka det som Vörå hamn. De historiker som har gjort den senare tolkningen har kopplat ihop brevet med att Korsholms slott började byggas vid den här tiden, troligen på order av kung Albrekt. Några direkta bevis på att kungen själv skulle ha besökt trakten finns dock inte, förutom det där tvetydiga brevet.

Vörå var delat i flera omgångar under historien. Södra delarna av Vörå var på medeltiden en kapellkyrka under Storkyro, medan norra delen utgjorde en kapellkyrka under Mustasaari kyrksocken. Vörå blev ett självständigt pastorat någon gång mellan 1504 och 1514 samt en självständig administrativ socken 1535. Vörå kyrka är uppförd 1626-27 och den är den äldsta träkyrkan i landet som fortsättningsvis är i användning.[8] På 1600-talet var Vörå i flera omgångar förlänat till inflytelserika män. Kring 1605 förlänades Vörå socken åt Samuel Nilsson, som var ståthållare i Narva. Han dog kort därefter, och hans änka övertog förläningen till och med 1612. Sedan övergick förläningen till kammarrådet Bror Rålamb. År 1651 gav sedan drottning Kristina delar av Vörå som förläning åt generallöjtnant Georg Paijkull. Den här förläningen blev känd under namnet som "Vörå friherrskap", eller som Paijkull själv skrev det: "Wöråborg".[9]

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Vörå har följande vänorter:

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”KOMMUNERNAS INVÅNARANTAL I ALFABETISK ORDNING 31.10.2015”. Befolkningsregistercentralen. http://vrk.fi/default.aspx?docid=8872&site=5&id=0. Läst 6 december 2015. 
  3. ^ Statistikcentralen: Befolkningsdatabas[död länk]
  4. ^ ”Hakutulos/Sökresultat”. extranet.narc.fi. http://extranet.narc.fi/DF/detail.php?id=2347. Läst 16 maj 2016. 
  5. ^ ”Hakutulos/Sökresultat”. extranet.narc.fi. http://extranet.narc.fi/DF/detail.php?id=2534. Läst 13 maj 2016. 
  6. ^ ”Vörå, Vörå - Finlandssvenska bebyggelsenamn”. bebyggelsenamn.sls.fi. http://bebyggelsenamn.sls.fi/bebyggelsenamn/2478/vora-vora/. Läst 13 maj 2016. 
  7. ^ Riksarkivet. ”Riksarkivet - Sök i arkiven”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/sdhk?EndastDigitaliserat=false&SDHK=9110&Innehall=albrekt&TrycktUtgava=true&TrycktRegest=true&Brevtext=true&Extratext=true&Sigill=true&Original=true&MedeltidaAvskrifter=true&MedeltidaRegest=true&EftermedeltidaAvskrifter=true&EftermedeltidaRegest=true&AvanceradSok=False&page=1&postid=sdhk_9110&tab=post#tab. Läst 13 maj 2016. 
  8. ^ ”Svenska - Uppslagsverket Finland”. uppslagsverket.fi. http://uppslagsverket.fi/sv/view-103684-Voeraa. Läst 13 maj 2016. 
  9. ^ Svenska Österbottens historia. "1". Svenska Österbottens landskapsförbund. 1977. Sid. 81-85. ISBN 951-99097-6-1

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]