Valin
| Valin | |
  | |
| Systematiskt namn | 2-Amino-3-metylbutansyra |
|---|---|
| Kemisk formel | C4H8NH2COOH |
| Molmassa | 117,1463 g/mol |
| Utseende | Vita kristaller |
| CAS-nummer | 516-06-3 |
| SMILES | CC(C)C(N)C(=O)O |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,23 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 88 g/l |
| Smältpunkt | 298 °C (sönderfaller) |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Valin (förkortas Val eller V) är en av de 20 aminosyrorna som är byggstenar i proteiner. Den tillhör gruppen neutrala, hydrofoba, opolära aminosyror och är en av de essentiella aminosyrorna som kroppen inte själv kan tillverka, utan måste tillföras genom födan.
I den genetiska koden kodas leucin av fyra kodon: GUU, GUC, GUA och GUG.
Mat med rikligt av Valin är: keso, fisk, kyckling, jordnötter, sesamfrön och linser.
Valin är döpt efter växtsläktet Valeriana.
Valin tillhör den kategori aminosyror som kallas grenade aminosyror (BCAA), och förekommer i de många olika proteiner. Tillskott innehållande valin används för att åstadkomma muskeltillväxt och för att reparera vävnader.[1]
Valinnedbrytningen är nedsatt vid följande metaboliska sjukdomar: kombinerad malon- och metylmalonsyrauri (CMAMMA), maple syrup urine disease, metylmalonsyrauri och propionsyrauri.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Pubchem. ”L-valine” (på engelska). pubchem.ncbi.nlm.nih.gov. https://pubchem.ncbi.nlm.nih.gov/compound/L-valine#section=Top. Läst 23 september 2017.
| |||||||||||||||||||