Vasa Bryggeri

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En kork från en flaska Loranga, som visar bryggeriets logotyp.
Tre flaskor läskedryck från Vasa Bryggeri, januari 2017

Vasa Bryggeri, fullständigt namn Dryckesbolaget Gustav Vasa AB, är ett mindre bryggeri i Sundsvall grundat 1997 och vars företagsidé är att återinföra lokala varumärken inom öl, läsk och vatten. Bolaget är mer inriktat på läsk än öl. En av bolagets grundare var längdskidåkaren Vladimir Smirnov. VD är Niclas Nilsson.

Märken[redigera | redigera wikitext]

Läsk[redigera | redigera wikitext]

  • Bordsdricka - Smak liknas vid en blandning av must och Portello
  • Cherry Special
  • Citronil
  • Coco Bahia - smak av kokos och ananas
  • Cuba Cola - Sveriges första cola, sedan 1953. Bryggs av flera bryggerier. Namnvalet är enligt bryggeriet själv ett resultat av femtiotalets politiska strömningar.
  • Drink 21 - ursprung i södra Norrland, populär under 50-, 60- och 70-talet. Smak liknas vid en blandning av must och cola.
  • Festbrus - ursprung i Norge
  • Fruktsoda - Populär i början på 70-talet.
  • Guldus - äppelsmak, bryggdes en gång i tiden av uppemot 400 olika bryggerier
  • Haiwa - ananassmak
  • Halka Banalka - banansmak, lanserad under 80-talet
  • Halla Ballou - hallonsmak, lanserad 1984.
  • Julmust (olika märken/variationer)
  • Kiviga Kruse - kiwi- och krusbärsmak, lanserad i mitten av 80-talet
  • Loranga - apelsinsmak
  • Pomril
  • Portello - Karamellaktig smak
  • Portello Light - Portello utan tillsatt socker
  • Påskmust (olika namn/variationer)
  • Rally Cola - enligt bryggeriet en "storfavorit i Finland"
  • Rio - blodapelsinsmak, från 60-talet.
  • Siddni - passionsfruktsmak
  • Sockerdricka
  • Solo - apelsinsmak, ursprung i Spanien, lanserades först år 1934.
  • SYD Black Orange - blandning av cola och apelsin, populär under 80-talet.
  • Trocadero - Ursprung år 1956, bryggs av flera bryggerier. Smak av äpple och apelsin.
  • Trocadero Light - Trocadero utan tillsatt socker.
  • Vira Blåtira - skumbanansmak, lanserad och mycket populär under tidigt 80-tal.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]