Vasapapegojor

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vasapapegojor
Större vasapapegoja (M. vasa)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Papegojfåglar
Psittaciformes
Familj Papegojor
Psittacidae
Släkte Vasapapegojor
Mascarinus
Wagler, 1832
Synonymer
Coracopsis
Réunionpapegoja (M. mascarin)
Réunionpapegoja (M. mascarin)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Vasapapegojor (Mascarinus) är ett släkte papegojor som förekommer vilt uteslutande på Madagaskar och mindre öar i västra Indiska oceanen, i savann- och skogsbiotoper.[1]

Taxonomi[redigera | redigera wikitext]

Tidigare fördes vasapapegojorna till släktet Coracopsis. Efter att DNA-studier[2] visat att den utdöda réunionpapegojan (Mascarinus mascarin) är en del av vasapapegojorna förs de numera ofta till Mascarinus som har prioritet före Coracopsis.[3] Vissa auktoriteter behåller dock vasapapegojorna i Coracopsis och réunionpapegoja i Mascarinus.[4]

Vasapapegojorna delas numera upp i fyra eller fem arter:

Deras inbördes släktskap kan illustreras enligt följande (efter Joseph et al 2012 där dock taxonet M. v. comorensis ej inkluderats):[3]

E


M. v. drouhardii (västra Madagaskar)



M. v. vasa (östra Madagaskar)





M. barklyi (Praslin, Seychellerna)




M. mascarin (La Réunion, utdöd)




M. n. sibilans (Komorerna)




M. n. nigra (östra Madagaskar)



M. n. libs (västra Madagaskar)








Utseende[redigera | redigera wikitext]

Till färgen är de gråbruna och skiljer sig bara i storlek (25–50 cm). De utmärker sig genom sitt underliga utseende, med förkortade kroppar och långa nackar, svarta fjädrar och en skär näbb. Både hanens och honans hud blir gul under parningstiden och förlorar ofta fjädrar: honan kan till och med bli helt skallig på huvudet.

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Hanarnas kloak kan vändas ut och in till en hemipenis vid parning, något som är unikt för släktet. Honorna lägger 2-3 ägg som ruvas i 20 dagar, en betydligt kortare tid än hos andra likstora papegojfåglar, där ruvningstiden kan vara 30 dagar.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  2. ^ Kundu, S.; Jones, C. G.; Prys-Jones, R. P.; Groombridge, J. J. (2011). "The evolution of the Indian Ocean parrots (Psittaciformes): Extinction, adaptive radiation and eustacy". Molecular Phylogenetics and Evolution 62 (1): 296–305. doi:10.1016/j.ympev.2011.09.025.
  3. ^ [a b] Joseph, L.; Toon, A.; Schirtzinger, E. E.; Wright, T. F.; Schodde, R. (2012). "A revised nomenclature and classification for family-group taxa of parrots (Psittaciformes)". Zootaxa. 3205: 26–40.
  4. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.2). doi :  10.14344/IOC.ML.5.2.
  5. ^ Birdlife International 2014 Coracopsis sibilans Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 2015-02-01.