Vasateatern

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°20′02″N 18°03′21″Ö / 59.33389°N 18.05583°Ö / 59.33389; 18.05583

Vasateatern
Vasateatern 2009a.jpg
Vasateatern, januari 2009
Placering Vasagatan 19–21 på Norrmalm i Stockholm.
Närmaste hållplats T-Centralen
Typ Teaterscen
Arkitekt Fredrik Ekberg
Invigd 30 oktober 1886

Vasateatern, Vasan, är en privatteater i centrala Stockholm i det Lundbergska huset på adressen Vasagatan 19–21. Teatern startade sin verksamhet 1886. Verksamheten i lokalerna har legat nere sedan 2009 men förbereds för nyöppnande sannolikt 2016.

Vasans historia[redigera | redigera wikitext]

Vasateaterns foajé, 2009.

Teatern ritades av Fredrik Ekberg och invigdes 30 oktober 1886. Teaterkungen Albert Ranft drev teatern åren 1895–1928. Åren 1931–35 drevs den av Gösta Ekman d.ä. och Per Lindberg. 1936 tog Martha Lundholm över och drev teatern fram till 1952. Per Gerhard och Karl Gerhard var teaterdirektörer från 1952. Efter Karl Gerhards död 1964 fortsatte Per att driva Vasan på egen hand fram till 1984, då Göran Lindgren och Sandrews övertog teatern.

Under Per Gerhards och Karl Gerhards tid nådde Vasan sina allra största framgångar, dramatiska pjäser varvades med farser och komedier. Bland de många publiksuccéer som spelats på Vasateatern kan nämnas till exempel Vad vet mamma om kärlek, Katt på hett plåttak, Mary Mary, Kaktusblomman, Charleys Tant och Spanska flugan.

Många stora skådespelare har framträtt på Vasans scen, Maj-Britt Nilsson, Börje Ahlstedt, Jarl Kulle, Inga Tidblad, Edvin Adolphson, Carl-Gustaf Lindstedt, Inga Gill, Hjördis Petterson, Gunnar Björnstrand, Per Aabel, Siv Ericks och Stig Järrel för att nämna några. Gösta Ekman d. ä. sägs spöka på Vasan.

Kungliga Operan som hade behov av en annexscen för opera- och balettföreställningar övertog teatern från Sandrews 1998. År 2004 såldes Vasan till en entreprenör som drev teatern genom bolaget Vasan AB.

Byggnadsförändringar och ovissa framtidsplaner[redigera | redigera wikitext]

Teatern stängdes i samband med en omfattande renovering i kvarteret som byggdes om till hotell i Scandics regi, hotell Scandic Grand Central. Stora delar av inredningen i teatern plockades ner samtidigt som salongen användes som upplag under byggnadstiden. Delar av teaterns tidigare lokaler har tagits i anspråk av hotellverksamheten. Exempelvis har teatercaféet integrerats med hotellet och byggts om till bistro. Efter att fastigheten sålts av byggherren Diligentia till norska KLP Eiendom är planerna för teatersalongen oklara varför teaterverksamheten är fortsatt vilande. På grund av byggnadsminnesskydd måste lokalen bevaras och får inte göras om hur som helst.[1] Den vackra teatersalongen är bevarad, men för närvarande (2012) bedrivs ingen teaterverksamhet där. Dock förbereds ett nyöppnande möjligen hösten 2016 som teater sammanhängande med Scandics hotell.[2]

Uppsättningar[redigera | redigera wikitext]

Vasateaterns salong 1889.
Teckning av Vicke Andrén

Vasans repertoar 1886-1895, urval[redigera | redigera wikitext]

Vasans repertoar 1895-1926 (Albert Ranft)[redigera | redigera wikitext]

Scen ur lustspelet Alarmklockan på 1925. från vänster: Constance Byström, Inga Tidblad, Ragnar Billberg och Artur Cederborgh.

Vasans repertoar 1926-1928 (Operettaktiebolaget)[redigera | redigera wikitext]

Vasans repertoar 1929-1930 (Franz Engelke)[redigera | redigera wikitext]

Vasans repertoar 1931-35 (Gösta Ekman)[redigera | redigera wikitext]

Vasans repertoar 1935-1936 (Per Lindberg och Harry Roeck Hansen)[redigera | redigera wikitext]

Vasans repertoar 1936-1952 (Martha Lundholm)[redigera | redigera wikitext]

Vasans repertoar 1952-84 (Per Gerhard)[redigera | redigera wikitext]

Vasans repertoar 1984-1998, urval (Sandrews)[redigera | redigera wikitext]

Vasans repertoar 1998-2003, urval (Kungliga Operan)[redigera | redigera wikitext]

Vasans repertoar 2003-2004, urval (Ulf Larsson & Åke Malmros)[redigera | redigera wikitext]

Vasans repertoar 2004-2010, urval (Egerbladh & Villman)[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenska Dagbladet 24 augusti 2011: Mörk framtid för Vasan
  2. ^ Scandics hotell, "Ridån upp för Vasan"
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag] ”Vasateatern”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Overview.aspx?src=CalmView.Performance. Läst 1 juli 2015. 
  4. ^ Frans J. Huss, red (1887). ”Från in och utlandet”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) "7" (12): sid. 96. http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1887_no_12.pdf. Läst 2 juli 2015. 
  5. ^ Idun – Praktisk veckotidning för kvinnan och hemmet 1895 s. 327
  6. ^ [a b c d e f g h i j k l] Ord och Bild 1895 s. 7
  7. ^ Teater i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1896) sid. 655
  8. ^ [a b c] Ord och Bild 1895 Dagboken nr 2, februari s. 5
  9. ^ Idun – Praktiskt veckotidning för kvinnan och hemmet] s. 167
  10. ^ [a b] Ord och Bild 1906 s. 166
  11. ^ Ord och Bild 1906 s. 167
  12. ^ [a b] Ord och Bild 1908 s. 125
  13. ^ Ariel (10 november 1912). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 749. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1912/pdf/1912_45.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  14. ^ [a b c d] Teater i Stockholm 1910-1970 s. 352
  15. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1923 s. 88
  16. ^ [a b c d e] Svenska Dagbladets årsbok 1923 s. 89
  17. ^ [a b c d e f g] Svenska Dagbladets årsbok 1924 s. 86
  18. ^ [a b c d e f g h i j k l m n] Svenska Dagbladets årsbok 1925 s. 96
  19. ^ [a b c d] Svenska Dagbladets årsbok 1925 s. 97
  20. ^ [a b c d e f g] Svenska Dagbladets årsbok 1926, s.122
  21. ^ Teater i Stockholm 1910-1970 s. 354
  22. ^ [a b c d] Svenska Dagbladets årsbok 1927 s. 112
  23. ^ [a b c d e f] Svenska Dagbladets årsbok 1928 s. 145
  24. ^ [a b] Svenska Dagbladets årsbok 1928 s. 146
  25. ^ [a b] Svenska Daglbadets årsbok 1929 s. 124
  26. ^ [a b c d] Svenska Daglbadets årsbok 1929 s. 125
  27. ^ [a b c d e] Svenska Dagbladets årsbok 1930 s. 152
  28. ^ [a b c] Svenska Dagbladets årsbok 1931 s. 170
  29. ^ [a b c] Svenska Dagbladets årsbok 1932 s. 161
  30. ^ [a b c d e f g] Svenska Dagbladets årsbok 1932 s. 162
  31. ^ Enligt Teater i Stockholm 1910-1970 s. 356. Svenska dagbladets årsbok 1932 s. 161 ger istället Avery Hopwood som författare
  32. ^ [a b c d e f g h] Svenska Dagbladets årsbok 1933 s. 181
  33. ^ [a b] Teater i Stockholm 1910-1970 s. 356
  34. ^ [a b c d e f g] Svenska Dagsbladets årsbok 1934 s. 184
  35. ^ [a b c d e f g h] Svenska Dagbladets årsbok 1935 s. 185
  36. ^ [a b c d e f g h] Svenska Dagbladets årsbok 1936 s. 200
  37. ^ [a b c d e f g] Svenska Dagbladets årsbok 1937 s. 197
  38. ^ [a b c d] Svenska Dagbladets årsbok 1938 s. 185
  39. ^ [a b c] Svenska Dagbladets årsbok 1939 s. 182
  40. ^ Teater i Stockholm 1910-1970 s. 359
  41. ^ [a b c d e f g h i] Svenska Dagbladets årsbok 1940 s. 213
  42. ^ Svenska Dagbladets årsbok 1941 s. 203
  43. ^ [a b c d e] Svenska Dagbladets årsbok 1941 s. 204
  44. ^ Lars-Olof Franzén (1 februari 1993). ”En obehaglig överdrift”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/kultur/en-obehaglig-overdrift. Läst 28 juni 2015. 
  45. ^ Lars Linder (13 september 1992). ”Rappt utan hållbar tråd”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/kultur/rappt-utan-hallbar-trad. Läst 28 juni 2015. 
  46. ^ Lars-Olof Franzén (25 september 1994). ”Flera friska fläktar i unken lokal. "Den stora kicken" på Vasateatern träffar tonen i nittiotalets Sverige med kraftfullt utspel”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/kultur/flera-friska-flaktar-i-unken-lokal-den-stora-kicken-pa. Läst 28 juni 2015. 
  47. ^ Pia Huss (17 september 1995). ”Skrattfars för höstrusk”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/kultur/skrattfars-for-hostrusk. Läst 28 juni 2015. 
  48. ^ Leif Zern (27 januari 1997). ”Norén med högt skvallervärde. "Så enkel är kärleken" på Vasateatern är en komedi som tappar bort sin tragiska kärna”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/kultur/noren-med-hogt-skvallervarde-sa-enkel-ar-karleken-pa-vasateatern. Läst 28 juni 2015. 
  49. ^ Calle Pauli (11 september 1998). ”Syndig start på Vasateatern. Ny opera. Ytterligare en dödssynd läggs till Brecht/Weills tidigare sju.”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/kultur/syndig-start-pa-vasateatern-ny-opera-ytterligare-en-dodssynd-laggs. Läst 28 juni 2015. 
  50. ^ Rebecka Gunnarsson (15 januari 1999). ”Hoffman går på PA&Co. 1800-talsoperan i dagens krogkultursurr.”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/stockholm/hoffman-gar-pa-paco-1800talsoperan-i-dagens-krogkultursurr. Läst 28 juni 2015. 
  51. ^ Åsa Mälhammar (5 oktober 1999). ”Sångmässigt bra men tröttsamt lång”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/kultur/9910/05/am.html. Läst 28 juni 2015. 
  52. ^ Thomas Anderberg (5 juni 1999). ”Goda sångare räddar "Profeten". Men välljudet ur struparna förmår inte dölja gnisslet i teatermaskineriet”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/kultur/opera-goda-sangare-raddar-profeten-men-valljudet-ur-struparna-formar. Läst 28 juni 2015. 
  53. ^ Leif Aare (14 november 2000). ”En blek "Spöksonaten". Edith Thallaug triumferar i klent regisserad operauppsättning.”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/kultur/opera-en-blek-spoksonaten-edith-thallaug-triumferar-i-klent-regisserad. Läst 28 juni 2015. 
  54. ^ Andreas Engström (6 mars 2000). ”Barnopera om flyktingpojke. Skickligt spel på alla våra sinnen”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/kultur/barnopera-barnopera-om-flyktingpojke-skickligt-spel-pa-alla-vara-sinnen. Läst 28 juni 2015. 
  55. ^ Mattias Lundell (29 september 2000). ”Två enaktare på samma biljett. Operan lockar med Tsaren och Frankenstein”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/stockholm/tva-enaktare-pa-samma-biljett-operan-lockar-med-tsaren-och. Läst 28 juni 2015. 
  56. ^ Hans Wolf (9 februari 2001). ”"Kejsaren av Atlantis" på Vasan. Musik från nazisternas dödsläger.”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/stockholm/kejsaren-av-atlantis-pa-vasan-musik-fran-nazisternas-dodslager. Läst 28 juni 2015. 
  57. ^ ”Omstörtande karneval i Paris”. 11 april 2001. http://www.dn.se/arkiv/diverse/musik-omstortande-karneval-i-paris. Läst 28 juni 2015. 
  58. ^ Thomas Anderberg (1 oktober 2001). ”Minimalistiskt finsnickeri. "Hummelhonung" fungerar förvånansvärt väl trots sina snäva gränser”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/kultur/opera-minimalistiskt-finsnickeri-hummelhonung-fungerar-forvanansvart-val-trots-sina-snava. Läst 28 juni 2015. 
  59. ^ Bertil Mollberger (11 oktober 2002). ”Sluttramsat. När Bröderna Slut spelar "Findus och Pettson"-musikaler håller man igen på spexandet”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/stockholm/sluttramsat-nar-broderna-slut-spelar-findus-och-pettsonmusikaler-haller-man. Läst 28 juni 2015. 
  60. ^ Leif Aare (6 februari 2003). ”Mer trendig än magisk”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/filmrecensioner/mer-trendig-an-magisk/. Läst 28 juni 2015. 
  61. ^ Linda Hjertén (6 juni 2002). ”Ulf Larsson gör stjärnspäckad busskomedi”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article10283192.ab. Läst 13 juni 2015. 
  62. ^ [a b c d e f g h i j k] ”Teater och Scen”. Villman produktion. http://www.villman.se/teater_%26_scen. Läst 28 juni 2015. 
  63. ^ Karin Helander (17 mars 2006). ”Nostalgisk och rafflande glasskamp”. SvD. http://www.svd.se/nostalgisk-och-rafflande-glasskamp. Läst 28 juni 2015. 
  64. ^ ”I huvudet på Bergquist och Sauk”. sauk.se. http://www.sauk.se/i-huvudet-pa-bergqvist-sauk/. Läst 28 juni 2015. 
  65. ^ Betty Skawonius (7 mars 2007). ”Allsång långt från Skansen”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/musik/allsang-langt-fran-skansen/. Läst 28 juni 2015. 
  66. ^ Karolina Andersson (26 januari 2007). ”Vasateatern hoppas nå ny publik med Brel”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/vasateatern-hoppas-na-ny-publik-med-brel. Läst 28 juni 2015. 
  67. ^ Sven Malm (24 september 2007). ”Tröttsamt mycket skrik och spring”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/trottsamt-mycket-skrik-och-spring. Läst 28 juni 2015. 
  68. ^ Sara Granath (10 oktober 2007). ”Osentimental Diva ger Vasan nöjda kunder”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/artikel_291152. Läst 28 juni 2015. 
  69. ^ Gunilla Brodrej (15 januari 2008). ”Så snurrar hans ord”. Expressen. http://www.expressen.se/kultur/sa-snurrar-hans-ord/. Läst 28 juni 2015. 
  70. ^ Dan Backman (17 mars 2009). ”Lill-Babs - Vasateatern”. http://www.svd.se/energisk-lill-babs-blickar-tillbaka_2586933. Läst 28 juni 2015. 
  71. ^ Rikard Loman (8 oktober 2009). ””Schackspelaren” på Riksteatern, Lunds stadsteater”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/scenrecensioner/schackspelaren-pa-riksteatern-lunds-stadsteater/. Läst 28 juni 2015. 

Källor[redigera | redigera wikitext]