Vaxholm

Version från den 16 maj 2017 kl. 18.52 av Lindansaren (Diskussion | Bidrag) (Gjorde redigering 39856662 av 81.226.54.200 (diskussion) ogjord Källöst påstående med oklar relevans)
Vaxholm
Tätort
Centralort
Vaxholm 2013
Vaxholm 2013
Land Sverige Sverige
Landskap Uppland
Län Stockholms län
Kommun Vaxholms kommun
Koordinater 59°24′15″N 18°19′53″Ö / 59.40417°N 18.33139°Ö / 59.40417; 18.33139
Area 163,97 hektar
Folkmängd 4 857 (2010)[1]
Befolkningstäthet 29,62 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Vaxholm
Postnummer 185 XX
Riktnummer 08
Tätortskod 0392
Geonames 2663540
Vaxholms läge i Stockholms län
Vaxholms läge i Stockholms län
Vaxholms läge i Stockholms län
Wikimedia Commons: Vaxholm

Vaxholm är en tätort i Uppland och centralort i Vaxholms kommun, Stockholms län, belägen på Vaxön.

Historia

Vaxholms stad och omgivningar.
Teckning av Carl Svante Hallbeck 1870

Namnet är troligen taget från öns namn, Vaxön som skrevs Vaxö 1335. Förleden har oklar tolkning och kan vara vax, '(god) växtlighet' eller '(frodigt) växande'.[2]

Ända fram till Gustav Vasas tid som kung (1523-1560) hörde Vaxön med de två gårdarna, Norra och Södra Vaxö, till Rydboholms gods i Östra Ryds socken. År 1558, efter att Vaxholmen befästs, inlöstes nämnda gårdar på Vaxön till kronan, och en köping grundades, med den huvudsakliga uppgiften att svara för vakthållning mot främmande angrepp från sjösidan och som lotsstation. Enligt tidens metoder användes till viss del även tvingande inflyttning för att öka Vaxholms befolkning den första tiden som köping.

I avseende på lagskipning lydde Vaxholm, jämte fästningen på Vaxholmen under Amiralitetskollegiet, och rätten skipades av en kommendant med militära bisittare och rådmän från orten. Sedan fästningen år 1653 organisatoriskt hamnat under krigskollegiet, skipades rätt i staden 2 gånger om året av domare som förordnades av landshövdingen.

Vaxholm fick stadsprivilegier 1652. År 1684 beslutade Karl XI att befria borgarna från så kallade bevillningar vilket avser temporära extra skatteuttag, på de tjänster de svarade för i form av vakthållning och lotsning. 1690 fastställdes stadens sigill, en fästning. Under Karl XII:s tid ansökte Vaxholm om förnyelse av sina stadsprivilegier som hade förkommit och 1734 benämns Vaxholm köping. Från 1844 har Vaxholm utnyttjat rättigheten att välja ombud till riksdagen.

Vaxholms hamn.

Administrativa tillhörigheter

Vaxholms stad, som utbrutits 1652 ur Östra Ryds socken, ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. Kringliggande öar införlivades i stadskommunen 1913 och 1950. 1971 uppgick Vaxholms stad i Vaxholms kommun med Vaxholm som centralort. Mellan 1974 och 1983 var kommunområdet en del av Österåkers kommun.[3]

I kyrkligt hänseende har orten sedan 1652 hört till Vaxholms församling, Östra Ryds församling dessförinnan.[4]

Orten ingick till 1948 i domkretsen för Vaxholms rådhusrätt och ingick därefter till 1971 i Södra Roslags domsagas tingslag. Från 1971 till 2007 ingick orten i Södra Roslags domsaga och Vaxholm ingår sedan 2009 i Attunda domsaga.[5]

Befolkningsutveckling

Om stadens folkmängd och allmänna tillstånd under olika tider finns det väldigt lite dokumenterat. Pesten skördade många offer i början av 1700-talet liksom i Stockholm och många andra delar av landet. År 1762 fanns cirka 600 invånare och fram mot 1850 upptar mantalslängderna 1 307 personer. Vid sekelskiftet 1900 hade Vaxholm 1 702 invånare och 1950 3 654.[6]

Befolkningsutvecklingen i Vaxholm 1960–2010[7]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
2 648
1965
  
3 413
1970
  
3 829
1975
  
3 744
1980
  
3 711
1990
  
4 063 158
1995
  
4 733 160
2000
  
4 887 160
2005
  
4 817 160
2010
  
4 857 164

Byggnader

Kastellet

Vaxholms fästning på ön Vaxholmen. Vy från sydväst, september 2006.
Huvudartikel: Vaxholms fästning

Det första fästningsverket på Vaxholmen anlades 1510 av riksföreståndaren Svante Nilsson Sture. 1548 byggdes ett enkelt blockhus i trä som under Johan III:s tid ersattes med ett runt stentorn, det så kallade Vasatornet. 1604 tillkom ytterligare förstärkningar och 1612 förstärktes "Vaxholms hus" med vallar och en del andra försvarsverk runt tornet. Under de två följande seklen påbörjades ett antal förstärkningar och utbyggnader varav många aldrig slutfördes. 1833 påbörjades en total ombyggnad som kom att ge fästningen dess nuvarande utseende. Denna ombyggnad var helt genomförd 1863 men under tiden hade de tekniska landvinningarna inom artilleriet gjort fästningen föråldrad, 1872 gjordes ett prov där pansarbåten Hildur med sina moderna kanoner sköt igenom en av murarna. Vaxholms fästning tappade därefter gradvis sin militärstrategiska betydelse.

Fästningen användes under 1700- och 1800-talen som fängelse. Några av de inlåsta var "stortjuven" Jacob Guntlack och generalen Georg Carl von Döbeln. Fästningen har fått agera sjörövarfort i filmatiseringen av Pippi Långstrump.

Fästningen innehåller idag Kastellet Bed & Breakfast med 27 rum Vaxholms fästnings museum med utställningar om bland annat Sveriges kustförsvar under 500 år, livet i fästningen förr, fängelsehålorna och beredskapen i skärgården under Andra världskriget.

Hotellet

Huvudartikel: Waxholms Hotell

Byggnaden uppfördes år 1903. Den är ritad i jugendstil av arkitekten Erik Lallerstedt, glasverandan är ett senare tillägg av Cyrillus Johansson. Hotellet är beläget i hamnen, vid sundet mellan kastellet och staden. Hotellet har idag 42 rum samt restauranger och festvåning. Den 26 april 2016 bröt en eldsvåda ut som brände ner delar av den nyrenoverade byggnaden. Branden kunde släckas natten till 27 april.

Kyrkan

Vaxholms kyrka.
Huvudartikel: Vaxholms kyrka

Vaxholms kyrka (Gustav Adolfs kyrka), är belägen i Vaxholms mer centrala delar. Den ritades av Olof Tempelman och Carl Fredrik Adelcrantz i nyklassicistisk stil för att ersätta den tidigare mindre kyrkan.

Grunden lades på 1760-talet, och byggnadsarbetet blev långvarigt. Invigningen ägde rum först 1803. De insamlade medlen räckte heller inte till att bygga det planerade tornet. Tanken var att senare bygga till detta, och temporärt uppfördes en klockstapel i trä, vilken fortfarande finns att beskåda. Kyrkan uppkallades efter konungen och benämndes Gustav Adolfs kyrka. Gudstjänstrummet är en vitputsad sal, orienterad i öst-västlig riktning med grunda sidoskepp. Kyrkan täcks av ett mansardtak, valmat åt gavelsidorna. Sakristian byggdes till 1896, då södra ingången igensattes och rundbågiga fönster sattes in i korgaveln. 1962 utbyttes takens järnplåt mot kopparplåt. Den välbevarade interiören täcks av ett kassettak.

Villa Akleja

Villa Akleja, fasader mot syd.
Huvudartikel: Villa Akleja

Villa Akleja är en kulturhistoriskt värdefull villa vid Pilgatan 5 i Vaxholm. Huset var konstnärsparet Johan Axel Gustaf och Eva Ackes hem mellan 1901 och 1924. Villan fick huvudsakligen 1901 sin nuvarande form efter en om- och tillbyggnad efter ritningar av arkitekt Ernst Stenhammar i samarbete med Acke själv. I huset finns en av de tidigaste exemplen i Sverige (möjligtvis det allra första) med ett helt öppet rumssammanhang. Byggnaden förklarades i juni 1981 till byggnadsminne.[8] Namnet ”Akleja” är inte bara namnet för blomma utan även en ordlek mellan ”Acke” och hustruns förnamn ”Eja”, som Eva Acke också kallades.

Villa Akleja skulle bli en centralpunkt för dåtidens stora kulturpersonligheter. Här hade Konstnärsförbundet några av sina möten och här hölls middagar och fester med prominenta gäster som Anders Zorn, Karin och Carl Larsson, Verner von Heidenstam, Karl Otto Bonnier, Georg Pauli, Albert Engström, Bruno Liljefors samt Prins Eugen. Allt tog plötsligt slut en septemberdag 1924 då J.A.G. Acke sjönk ihop framför sitt staffli i ateljén, 65 år gammal. Sedan år 2015 finns JAG Ackemuseet i villan som ägs och drivs av konstexperten och konstsamlaren Claes Moser och hans hustru.

Utbildning

Nya Norrbergsskolan är Vaxholms 7-9 skola. För yngre barn finns Söderfjärdsskolan och Vaxö Skola på Vaxön, Resarö skola på Resarö och Rindö skola på Rindö. Det finns även en Montessoriskola som är från förskoleklass till år 6. Det är Vaxholms enda friskola.



Bildgalleri Vaxholm med omnejd

Se även

Noter

Externa länkar