Veckodag

Från Wikipedia

Veckodagarna anger dagarnas eller dygnens namn och relativa ordning inom en vecka.

De fem första dagarna (måndag till fredag) räknas normalt som vardagar. Hur man räknar lördag varierar.

Juridiskt sett så finns det vardagar samt sön- och helgdagar. Här är det alltså helt klart att lördagar är vanliga vardagar. Man måste ha detta klart för sig när man ingår avtal.

Svenska banker brukar lösa motsättningarna mellan den juridiska formen och den vardagligt uppfattade formen med att använda termen bankdag. Det är då en helgfri måndag-fredag så vanliga bankärenden kan göras. Har man autogiro så dras räkningsbelopp oftast på en bankdag (helgfri måndag-fredag) och inte en juridisk vardag (helgfri måndag-lördag). Den reella förfallodagen för räkningar påverkas av vilka dagar som är bankdagar.

I Nordeuropa brukar man räkna måndag som veckans första dag (följer ISO-8601). I Nordamerika och i katolska länder räknar man ofta söndagen som veckans första dag, i islamiskt dominerade länder är lördag veckans första dag.

Historik

Den västerländska veckan med sina sju veckodagar började tidigt användas i det gamla Babylonien (Persien) eller Egypten, varifrån den sedan spreds till folken runt östra Medelhavet och även till vissa delar av Asien.

Dagarnas namn är kopplade till de sju himlakroppar som med blotta ögat kan ses röra sig över himlen – solen, månen och de fem planeter som var kända på den tiden. Den ordning i vilken dagarna kopplades till de himlakropparna (och motsvarande gudaväsen) tycks ha bestämts tidigt. De moderna västerländska veckodagarna fastställdes officiellt i ett dekret utfärdat av den romerska kejsaren Konstantin den store år 321, men deras inbördes ordning var då sedan länge etablerad och ursprunget till den redan då något oklar. En vanlig förklaring var att planeterna/gudarna ansågs härska över olika timmar på dygnet och utgående från detta även en viss dag (se nedan), men även andra förklaringar såsom hänvisning till ”sfärernas musik” finns. Romarna använde egentligen en åttadagarsvecka, troligen av etruskiskt ursprung, men övergick gradvis under 100/200-talet till sjudagarsveckan och slutligen i samband med Konstantins dekret 321.

Antikens geocentriska världsbild
Veckodagarna som heptagram med deras planettecken.

Enligt den geocentriska världsbild som var förhärskande under antiken rörde sig himlakropparna i cirklar eller sfärer runt jorden. Den ordning man tidigt kom fram till kan ses i bilden till höger. Saturnus som ligger längst från jorden troddes röra sig i den yttersta cirkeln, medan månen som är närmast rörde sig i den innersta.

Man föreställde sig att var och en av dessa himlakroppar härskade över olika timmar på dygnet i samma ordning som deras banor. Saturnus, vars bana låg längst ut, ansågs härska över den första timmen den första dagen och därefter kom de andra himlakropparna i tur och ordning. Efter sju timmar började man om från början så att Saturnus på nytt fick en timme och så vidare. Man fortsatte att dela ut timmar på detta sätt tills man efter sju dygn åter kom tillbaks till samma mönster med Saturnus härskande över den första timmen på dygnet.

Den himlakropp som härskade över den första timmen på dygnet ansågs sedan härska över hela dygnet och fick därmed ge namn åt det.

Timme Saturnus dag Solens dag Månens dag Mars dag Merkurius dag Jupiters dag Venus dag
1 Saturnus Solen Månen Mars Merkurius Jupiter Venus
2 Jupiter Venus Saturnus Solen Månen Mars Merkurius
3 Mars Merkurius Jupiter Venus Saturnus Solen Månen
4 Solen Månen Mars Merkurius Jupiter Venus Saturnus
5 Venus Saturnus Solen Månen Mars Merkurius Jupiter
6 Merkurius Jupiter Venus Saturnus Solen Månen Mars
7 Månen Mars Merkurius Jupiter Venus Saturnus Solen
8 Saturnus Solen Månen Mars Merkurius Jupiter Venus
9 Jupiter Venus Saturnus Solen Månen Mars Merkurius
10 Mars Merkurius Jupiter Venus Saturnus Solen Månen
11 Solen Månen Mars Merkurius Jupiter Venus Saturnus
12 Venus Saturnus Solen Månen Mars Merkurius Jupiter
13 Merkurius Jupiter Venus Saturnus Solen Månen Mars
14 Månen Mars Merkurius Jupiter Venus Saturnus Solen
15 Saturnus Solen Månen Mars Merkurius Jupiter Venus
16 Jupiter Venus Saturnus Solen Månen Mars Merkurius
17 Mars Merkurius Jupiter Venus Saturnus Solen Månen
18 Solen Månen Mars Merkurius Jupiter Venus Saturnus
19 Venus Saturnus Solen Månen Mars Merkurius Jupiter
20 Merkurius Jupiter Venus Saturnus Solen Månen Mars
21 Månen Mars Merkurius Jupiter Venus Saturnus Solen
22 Saturnus Solen Månen Mars Merkurius Jupiter Venus
23 Jupiter Venus Saturnus Solen Månen Mars Merkurius
24 Mars Merkurius Jupiter Venus Saturnus Solen Månen

Veckodagarna på olika språk

I många språk är en del av veckodagsnamnen härledda från räkneord. På vilken dag startpunkten ligger varierar. På swahili är lördag nummer ett, på portugisiska söndag, och på kinesiska måndag. Även ryskan kan sägas starta med måndag, även om det kommer till uttryck bara i namnen på tisdag, torsdag och fredag.

Veckodagsnamnen i europeiska språk har präglats av de tidigare romerska planet- och gudanamnen. I germanska språk byttes gudanamnen i de flesta fall ut mot närmast motsvarande germanska gudaväsen – Mars blev Tyr, Merkurius blev Oden (Woden), Jupiter blev Tor och Venus blev Frigg eller Freja. De andra dagarna uppkallades efter solen, månen och badet.

I början av medeltiden beslutade kyrkan att byta alla latinska veckodagar: Söndag var "första dagen". Måndag-fredag blev andra-sjätte dagen och lördag blev Sabbatsdagen och Guds dag. I de flesta romanska språk behöll man i dagligt tal romersk måndag-fredag och behöll den kristna lördag/söndag. I Norden och på Brittiska öarna behölls alla veckodagarna medan tyskan har spår av det tidigare systemet.

Veckodagarna i Fjärran östern har relaterats till planeter enligt samma system som i Rom. De har fått namn efter de egenskaper och namn himlakropparna hade i de asiatiska kulturerna, vilka inte direkt motsvarade Västerlandets gudaväsens.

Veckodagarna i olika religioner

I islam har veckodagarna namn efter de sju första dagarna, då Allah skapade världen. Inom bahá'i har veckodagarna namn efter Guds egenskaper (fullkomlighet, nåd, rättvisa, majestät, oberoende, härlighet och skönhet).

Externa länkar