Veganism

Från Wikipedia
Version från den 9 januari 2018 kl. 16.50 av Ternarius (Diskussion | Bidrag) (Gjorde redigering 42319230 av 194.103.240.26 (diskussion) ogjord – vi tar inte ställning)
Exempel på vegankost: tofurätt.

Veganism är ett levnadssätt där en person avstår från djurprodukter i den mån det är möjligt och praktiskt genomförbart, samt en sammankopplad filosofi som förkastar synen att djur går att äga. En vegan avstår från alla animaliska produkter såsom kött, fisk, fågel, mjölkprodukter, ägg, honungs- och vaxprodukter, och olika tillsatser av animaliskt ursprung[1].

Veganer avstår även från att använda andra produkter utöver mat som är av animaliskt ursprung, till exempel skinnkläder, pälsprodukter, yllekläder och dunkuddar[1]. Även produkter som tagits fram med hjälp av djurförsök avstår de flesta veganer ifrån i största möjliga mån[1]. Likaså finns det veganer som avstår från konsumtion av tjänster där djur utnyttjas, till exempel besök på djurparker, cirkus som handhar djur, rodeos och tjurfäktning[1].

Bortsett från etiska veganer finns det andra som enbart håller en vegansk, helvegetarisk, kost. Skillnaden från det vardagliga ordet "vegetarian" här är då att de med vegansk kost väljer bort alla animaliska födoämnen och äter en helt vegetarisk kost, medan ordet "vegetarian" i Sverige oftast åsyftar lakto-ovo-vegetarianer.

Historik

Engelsmannen Donald Watson grundade 1944 Vegan Society och myntade begreppet "vegan" i samband med detta. Till en början löd deras definition "mjölkfri vegetarian", senare ändrades den till "doktrinen att inte exploatera djur". Svenska Veganföreningen bildades 1976 av Dee North, Ulla Troeng och Stefan Troeng. Intresset för veganism har gradvis ökat sedan dess. Ordet fanns dock på svenska innan; Svenska Dagbladet skrev till exempel redan 1963 om veganer.[2]

I Sverige ökade på 1990-talet intresset och det skrevs mycket i media om djurrättsaktioner. Under 2010-talet har flera veganska butiker öppnat och utbudet i matbutiker och på restauranger har ökat. Miljöaspekternas för och nackdelar med vegansk kost debatteras flitigt i media.

Kost och Hälsa

Animalierna i mat ersätts framförallt med baljväxter, spannmål, och nötter och frön i obehandlade och förädlade former samt i vissa fall kosttillskott för att inte drabbas av bristsjukdomar. Alger är också en bra källa för vissa mineraler samt omega 3-fettsyror i form av algolja. Substitut för köttprodukter finns i många olika former t.ex tempeh, tzay, seitan och tofu. Det finns även ersättning för mejeriprodukter såsom mjölk, yoghurt och ost.

År 2003 kom rapporten från The American Dietetic Association och Dietitians of Canada som hävdar att välplanerad vegansk kost kan vara näringsmässigt tillräcklig för livets alla skeden, inklusive graviditet och amning.[3] Den förutsatte även hälsofördelar vid behandling och förebyggande av vissa sjukdomar. Samtidigt visar studier att veganer som utesluter animalier ur kosten utan att ersätta dem på rätt sätt kan på sikt få brist på viktiga näringsämnen som B12.[3] Vissa produkter såsom sojamjölk, havremjölk, frukostflingor m.fl finns med tillskott av B12, D-vitamin och kalcium, men extra tillskott kan i viss mån behövas.

Veganism i samhälle

Demoskop gjorde en undersökning under februari och mars 2014 på uppdrag av Djurens Rätt, som rapporterade att fyra procent av Sveriges befolkning är veganer. Detta är en fördubbling mot med de två procent som Demoskop rapporterade om i en undersökning 2009.[4] Organisationen Vegetarian Resource Group gjorde 2009 en undersökning och rapporterade att en procent av amerikanerna identifierar sig som veganer[5] År 2007 kom en rapport från brittisk regering som visar att det fanns cirka två procent av självidentifierade veganer i Storbritannien[6]. År 2005 beräknade "The Times" att det fanns 250.000 veganer i Storbritannien, medan siffran från "The Independent" beräkningen (år 2006) var 600.000[7].

Se även

Referenser

Notförteckning

  1. ^ [a b c d] ”Definition of veganism”. https://www.vegansociety.com/try-vegan/definition-veganism. Läst 24 februari 2014. 
  2. ^ Eliza (10 februari 1963). ”Vegetarian äter inte upp gräset för kon”. Svenska Dagbladet: s. 22. http://www.svd.se/arkiv/1963-02-10/22. ”Är grönsaksätaren aldrig rädd för att bli undernärd? Theresia Ek tror inte att det är någon fara. Hon är för övrigt inte någon fantast, inte ens vegan. Veganerna finns företrädsvis i Tyskland och England. De avvisar konsekvent allt, som kommer från djurriket.” 
  3. ^ [a b] "Position of the American Dietetic Association and Dietitians of Canada: vegetarian diets", Canadian Journal of Dietetic Practice and Research. Summer 2003, 64(2):62-81; also available here, accessed January 31, 2011.
    • For the view of the Irish Nutrition and Dietetic Institute, see "A guide to vegetarian eating", Irish Nutrition and Dietetic Institute, accessed September 30, 2009.
  4. ^ ”Rapport allmänheten om vegetariskt mat maj 2014 vego”. http://www.djurensratt.se/sites/default/files/rapport_allmanheten_om_vegetarisk_mat_maj_2014_vego.ppt. 
  5. ^ Duda, M.D. and Young, K.C. "Americans' attitudes toward animal rights, animal welfare, and the use of animals," Responsible Management, 1997, cited in McDonald, Barbara. "Once You Know Something, You Can't Not Know It: An Empirical Look at Becoming Vegan" Arkiverad 27 juli 2011 hämtat från the Wayback Machine., Animals and Society, 8:1, 2000, p. 3.
  6. ^ "Data tables" Arkiverad 11 november 2014 hämtat från the Wayback Machine., Department for Environment, Food and Rural Affairs, table 210, question F7, accessed February 1, 2011.
  7. ^ "Donald Watson", The Times, December 8, 2005.

Vidare läsning