Vemo
Vemo | ||
Vehmaa (finska) | ||
Kommun | ||
|
||
Land | ![]() | |
---|---|---|
Landskap | Egentliga Finland | |
Admin. centrum | Vinkkilä | |
Area | 202,09 km² (2016-01-01)[1] | |
- land | 188,78 km² | |
- vatten | 13,31 km² | |
Folkmängd | 2 292 (2020-12-31)[2] | |
- män | 1 168 (2019-12-31)[2] | |
- kvinnor | 1 124 (2020-12-31)[2] | |
Befolkningstäthet | 12,14 invånare/km²[2][1] | |
Geonames | 632063 | |
Läge | 60°41′10″N 21°42′50″Ö / 60.68611°N 21.71389°Ö | |
Språk - Finska: - Svenska: - Övriga: |
98,5 % 0,6 % 0,9 % | |
Vemo kommuns läge
| ||
Webbplats: www.vehmaa.fi | ||
Vemo (finska Vehmaa) är en kommun i landskapet Egentliga Finland. Vemo har cirka 2 292 invånare och har en yta på 202,09 km².
Vemo är enspråkigt finskt.
Vinkkilä med 1 095 invånare är kommunens huvudort. Gunnila och Korsnäs[3] (fi. Ristinkylä) är ytterligare byar i kommunen.
Vemo kyrksocken torde ha tillkommit under 1200-talets andra kvartal. Socknen omnämns första gången år 1345. En kapellförsamling, Lokalax, bröts ut år 1490. [4] Den medeltida gråstenskyrkan tillkom på 1400-talet och har en tornliknande byggnad jämte långhus, sakristia och vapenhus. Vid renoveringar har medeltida kalkmålningar påträffats och det finns ett flertal medeltida inventarier bevarade. Klockstapeln är från 1858.
Vattendraget Puttanjoki flyter igenom kommunen.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
- ^ [a b c d] ”11s7 – Befolkning i tätorts‐ och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2020”. Befolkningsregistercentralen. https://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11s7.px/. Läst 18 februari 2022.
- ^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=abc&b=K&pos=300. Läst 31 januari 2018.
- ^ Palola, A.-P: Yleiskatsaus Suomen keskiaikaisten seurakuntien perustamisajankohdista (Översikt över grundläggandet av de medeltida församlingarna i Finland), Faravid 18-19 (1994/1995), s. 78, 80, Åbo domkyrkas svartbok, Helsingfors 1890, nr 109
- Hiekkanen, Markus (2020). Finlands medeltida stenkyrkor. Stockholm: Kungl. Vitterhets historie och antikvitetsakademien. sid. 233-238. Libris n0bnsbs4l2bcgvwv. ISBN 9789188763112
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
|