Vent-du-Soir ou l'Horrible Festin
Vent-du-Soir ou l'Horrible Festin är en operett i en akt med musik av Jacques Offenbach och libretto av Philippe Gille. Den spelades första gången den 16 maj 1857 på Théâtre des Bouffes-Parisiens i Paris.[1]
Historia[redigera | redigera wikitext]
Operetten var det första samarbetet mellan Philippe Gille och Offenbach, och starten på en vänskap dem emellan som skulle vara till den senares död.[2] Det var också första gången som sångaren och skådespelaren Désiré framträdde i en Offenbachoperett, vilket han skulle komma att göra i åtskilliga verk framöver.[3]
Vent-du-Soir blev en succé och sattes även upp i Bryssel och Wien. 2003 satte Teater Travers i Stockholm upp operetten[4]
Personer[redigera | redigera wikitext]
| Roller | Röststämma | Premiärbesättning 16 maj 1857[3] (Dirigent: Jacques Offenbach) |
|---|---|---|
| Vent-du-Soir, kung av Gros-Loulous | baryton | Désiré |
| Lapin-Courageux, kung av Papas-Toutous | tenor | Léonce |
| Arthur, son till Lapin-Courageux | tenor | Henri Tayau |
| Atala, dotter till Vent-du-Soir | sopran | Garnier |
| Pas-Peigné-du-Tout, kock | stum roll |
Handling[redigera | redigera wikitext]
På en oceanö får kungen Vent-du-Soir besök av grannkungen Lapin-Courageux. Båda trivs bra med varandra, då de redan har ätit upp varandras fruar. Vent-du-Soir ställer till en fest för sin gäst.
Atala, dotter till Vent-du-Soir har under tiden förälskat sig i den skeppsbrutne Arthur, en hårfrisör från rue Vivienne.
Då dagens jakt inte gav något bestämmer Vent-du-Soir att han ska offra Arthur, men när de sitter vid bordet inser Lapin-Courageux att de har ätit hans försvunne son, då han i sin mage kan höra musik från del speldosa han gav sonen.
Som tur är avslöjas det att de i själva verket har ätit en björn, i vars skinn Arthur hade gömt sig. Allt slutar lyckligt och Atala och Arthur gifter sig.
Musiknummer[redigera | redigera wikitext]
- Ouvertyr (imiterande en storm)
- Couplets (Atala) "Petit bébé"
- Couplets och duetto (Arthur, Atala) "Mon front n'a pas"
- Trio (Atala, Arthur, Vent-du-Soir) "Grands dieux!"
- Trio (Atala, Lapin-Courageux, Vent-du-Soir) "Gloire aux Papas-Toutous"
- Trio (Atala, Lapin-courageux, Vent-du-Soir) och chanson nègre (Lapin-Courageux) "Ô fête incomplète"
- Duo, trio och kvartett (Vent-du-Soir, Lapin-Courageux; Atala, Arthur) "Ciel! Ciel! Ciel!"
- Final (alla) "Que mon sort est doux"
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Vent-du-Soir ou l'Horrible Festin (1857).
- ^ Louis Schneider, Offenbach, Paris, Perrin, 1923, 279.
- ^ [a b] Yon, Jean-Claude. Jacques Offenbach. Éditions Gallimard, Paris, 2000, p. 191.
- ^ "Vådan av att bli kär i sin middag – Köttets lusta", Svenska Dagbladet, 14 November 2003.