Ventrombos
| Ventrombos | |
 En djup ventrombos i höger ben. Lägg märke till svullnaden och hudrodnaden. | |
| Klassifikation och externa resurser | |
|---|---|
| ICD-10 | I80-I82 |
| ICD-9 | 453 |
| MeSH | svensk engelsk |
Ventrombos eller blodpropp i vensystemet, är vanligast belägen i de djupa venerna i benen (djup ventrombos). Risken för djup ventrombos (DVT) ökar om man haft det tidigare, vid operation, övervikt, östrogen/p-piller, långa flygresor och rökning. Stillasittande under en långresa ökar risken för att få en blodpropp med upp till tre gånger visar en studie 2009 som granskat drygt 4000 drabbade resenärer.[1]
DVT kan ge symtom som svullnad med ökat vadomfång, måttlig smärta/ömhet och värmeökning. Faran med DVT är risken för att en del av proppen ska lossna och fastna någon annanstans i kroppen som en sekundär propp. Detta kan exempelvis leda till lungemboli om en propp fastnar i lungans kapillärer.
Diagnostik
Inledningsvis tas oftast ett D-dimer blodprov för att hjälpa till med diagnostiken, ett negativt resultat utesluter i praktiken ventrombos medan ett positivt kan (men behöver inte nödvändigtvis) indikera ventrombos.
För att diagnostisera ventrombos används idag vanligen sonografi som är en icke-invasiv ultraljudsteknik. Med denna undersökningsteknik undersöks om det finns något flöde i venerna och hur denna flödesprofil ser ut, man undersöker även om venerna är komprimerbara. Flöde undersöks genom att venerna komprimeras distalt om ultraljudsgivaren, det vill säga blodet pressas upp mot hjärtat. Finns det ett flödeshinder mellan komprimeringsstället och ultraljudsgivaren kommer blodflödet utebli alternativt vara förändrat om det finns en ventrombos som totalt respektive delvis blockerar kärlet. Vid kompression av kärlet kommer venerna att pressas samman med hjälp av ultraljudsgivaren, skulle det finnas en ventrombos kommer kärlet inte gå att komprimera.
Förr var flebografi, som är en röntgenologisk metod, vanligare men allteftersom ultraljudstekniken blir mera tillgänglig har denna metod gått tillbaka. Metoden går ut på att kontrastmedel sprutas in i ett kärl på foten, för att sedan följas genom venerna. Skulle det finnas en ventrombos i något av kärlen kommer det visa sig som en utebliven fyllnad alternativt försämrad fyllnad.
Wells sannolikhetsskala tillsammans med ultraljud utgör grunden för diagnostik.
Behandling
Komplikationerna till en djup ventrombos kan i de fall en bit av trombosen emboliserar till lungorna bli omfattande, medan betydligt fler drabbade kommer undan med ett ömt ben eller annan övergående krämpa. Behandling av DVT och lungemboli sker på ungefär samma sätt men för lungemboli varierar den med hur stor del av lungan som skadats men omfattar ofta medicinsk stödstrumpa (som bärs i minst ett år på det drabbade benet), antikoagulationsmedel typ lågmolekylärt heparin samt antikoagulatorisk vitamin K antagonist Warfarin eller med nya orala antikoagulantia (NOAK) .
Noter och referenser
- ^ Divay Chandra et al; Travel Increases Risk Of Deep Vein Thrombosis, Studie i 4 augusti 2009 utgåvan av Annals of Internal Medicine.
- ^ Docent Henry Eriksson, Med dr, överläkare Fariba Baghaei, Specialistläkare Valerie Bockisch, Professor emerita Margareta Hellgren, Docent Leif Lapidus, Överläkare Per-Åke Moström, Med dr, Överläkare Vladimir Radulovic, Överläkare Lennart Stigendal.. ”Djup ventrombos, DVT”. Internetmedicin. http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1206.