Vetenskapsåret 1839

Vetenskapsåret 1839
1838 · 1839 · 1840
Humaniora och kultur
Konst, litteratur, musik och teater
Samhällsvetenskap och samhälle
Krig
Teknik och vetenskap
Vetenskap

Händelser

• 9 januari - Franska vetenskapsakademin presenterar Daguerreotypin, en tidig form av fotografi.
• Theodor Schwann menar att allt levande byggs upp av celler.
• Carl Gustaf Mosander upptäcker grundämnet lantan.
• James Clark Ross påbörjar en expedition till Antarktis.
• Roderick Murchison ger namn åt den geologiska tidsperioden Silur.
• Kirkpatrick Macmillan uppfinner velocipeden.
• William Grove uppfinner bränslecellen.
• Charles Goodyear uppfinner vulkaniseringsprocessen.
• Isaac Babbitt utvecklar legeringen babbitt.
• Brittiska mönsterskyddsregistret (Designs Registry) grundas. Det överförs 1876 till patentverket.

Astronomi

• Januari - Den första parallaxmätningen av avståndet till Alfa Centauri publiceras av Thomas Henderson.

Teknik

• Okänt datum - Michael Faraday publicerar Experimental Researches in Electricity och klargör elektricitetens sanna natur.
• William Grove uppfinner Groveceller.
• Påstådd uppfinning av bakhjulsdriven cykel av Kirkpatrick Macmillan i Skottland.

Pristagare

• Copleymedaljen: Robert Brown, brittisk botaniker
• Wollastonmedaljen: Christian Gottfried Ehrenberg, tysk naturforskare

Födda

• 11 februari - Josiah Willard Gibbs (död 1903), amerikansk teoretisk fysiker, kemist.
• 12 april - Nikolai Przjevalskij (död 1888), rysk geograf och forskningsresande.

Avlidna

• 8 april - Pierre Prévost (född 1751), schweizisk fysiker.
• 27 juni - Allan Cunningham (född 1791), brittisk botaniker och forskningsresande.
• 28 augusti - William Smith (född 1769), brittisk geolog.
• 29 september - Friedrich Mohs (född 1773), tysk mineralog.
• 15 november - William Murdoch (född 1754), skotsk uppfinnare och tekniker.

Källor