Vice statsminister

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För Vice statsminister och Statsministerns ställföreträdande i Sverige, se Statsministerns ställföreträdare (Sverige)

Vice statsminister är titeln på en minister som vanligtvis är statsministers ställföreträdare i de länder där statsminister är titeln på regeringschefen. Vice statsminister är inte sällan en partiledare för det näststörsta partiet i en koalitionsregering.

Sveriges första vice statsminister var folkpartisten Per Ahlmark som tillträdde 1976. Vanligtvis har vice statsministern i Sverige även varit statsministerns ställföreträdare, men i regeringen Löfven I var Åsa Romson och senare Isabella Lövin vice statsminister utan att också vara statsministerns ställföreträdare.[1]

Norges utrikesminister är automatiskt statsministerns ställföreträdare om inget annat anges. Tre gånger i Norges historia har det funnits en särskild vice statsminister: Kjell Magne Bondevik mellan 1985 och 1986 i regeringen Willoch II, mellan 1997 och 1999 Anne Enger Lahnstein samt mellan 1999 och 2000 Odd Roger Enoksen, de båda sistnämnda i regeringen Bondevik I.[2]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ DN 2015-07-18
  2. ^ Stedfortreder for Norges statsminister 1985-2000. Regjeringen.no

Se även[redigera | redigera wikitext]