Victor/Victoria

Från Wikipedia
Victor/Victoria
(Victor Victoria)
Genreromantisk komedi
musikalfilm[1][2][3]
HBTQ-film
RegissörBlake Edwards[1][2][4]
ProducentBlake Edwards
Tony Adams
ManusförfattareBlake Edwards
I större rollerJulie Andrews
James Garner
Robert Preston
Lesley Ann Warren
Alex Karras
John Rhys-Davies
Graham Stark
Peter Arne
David Gant
Matyelok Gibbs
Simon Chandler
Maria Charles
Norman Alden
Jay Benedict
KompositörHenry Mancini
FotografDick Bush
KlippareRalph E. Winters
Teknisk information
ProduktionsbolagMetro-Goldwyn-Mayer
DistributionMetro-Goldwyn-Mayer
Netflix
Premiär
1982
7 januari 1983(Tyskland)[5]
Speltid132 minuter
133 minuter[6]
LandStorbritannien[6]
USA
Språkengelska
Mer information
IMDb SFDb Elonet

Redigera Wikidata

Victor/Victoria, är en brittisk-amerikansk musikalfilm från 1982 i regi av Blake Edwards, med bland annat Julie Andrews och Robert Preston i huvudrollerna. Filmen är baserad på den tyska filmen Viktor och Viktoria från 1933.

Om filmen[redigera | redigera wikitext]

Filmen vann en Oscar för bästa originalmusik, Henry Mancini och Leslie Bricusse fick dela på priset. Den blev även oscarsnominerad i ytterligare sex kategorier (bästa kvinnliga skådespelare, bästa kvinnliga biroll, bästa manliga biroll, bästa scenografi, bästa kostymdesign, och bästa manus baserat på förlaga).

I Stockholm hade filmen premiär den 16 juli 1982 på biograf Look vid Drottninggatan.[7]

Julie Andrews fick även medverka i den broadwayversion av filmen som senare kom att sättas upp.

Rollista i urval[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] läs online, Internet Movie Database , läst: 13 april 2016.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] läs online, stopklatka.pl , läst: 13 april 2016.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.filmaffinity.com , läst: 13 april 2016.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.allocine.fr , läst: 13 april 2016.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.zweitausendeins.de .[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] victor-victoria.[källa från Wikidata]
  7. ^ Dagens Nyheter, 16 juli 1982, sid. 27

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]