Viktigt meddelande till allmänheten

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om varnings- och informationssystem globalt. För systemet i Sverige, se Viktigt meddelande till allmänheten (Sverige).
Svensk tyfon för VMA
Svensk starktonssiren för VMA
"Viktigt meddelande till allmänheten", Tyfoner, inspelat i Stockholm 2012-09-03.

Viktigt meddelande till allmänheten, VMA, (populärt kallad Hesa Fredrik), i Finland kallad nödunderrättelse, är ett varnings- och informationssystem, som dels utgörs av utomhuslarm, dels av meddelande i radio och TV. I en del länder kan man även använda sig av högtalarsystem eller högtalarförsedda fordon för att nå ut med meddelanden till berörda. Signalen kan avgränsas geografiskt till just det område där faran finns. Signalen kan användas för att varna för akuta hotsituationer som krig, allvarliga bränder, gasutsläpp, akuta hot mot vattenförsörjning, med mera. Vanligen används larmanordningarna i både krig och fred.

Olika länder[redigera | redigera wikitext]

Australien[redigera | redigera wikitext]

Siren- och högtalarsystemet i Sydney.

I de centrala delarna av Sydneys affärsdistrikt sattes till 2007 års APEC-konferens ett kombinerat siren- och högtalarsystem upp. I övrigt har landet mindre typer av sirener (Model 5, Model A), vanligen installerade på brandstationer. De används också på badstränder för att varna för hajar. När larmet går måste alla lämna vattnet omgående. Alarm används också vid fängelser för att varna vid rymningar.

EU[redigera | redigera wikitext]

Inom EU måste det finnas system för att varna allmänheten enligt EU-direktiv 82/501/EEG, som utfärdades efter Sevesokatastrofen.

Belgien[redigera | redigera wikitext]

I Belgien testas det nationella varningssystemet den första torsdagen i varje månad.

Danmark[redigera | redigera wikitext]

I Danmark aktiveras VMA av polisen, vanligen på order av Räddningstjänsten, men systemet administreras och underhålls av Beredskabsstyrelsen. Sirenerna är elektroniska och funktionskontrolleras dels varje natt ljudlöst, dels en gång per år, närmare bestämt den första onsdagen i maj kl 12.00 för att säkerställa att befolkningen inte glömmer signalerna och deras betydelse. Fram till 24 november 1993 prövades sirenerna med ljud en gång i veckan, eftersom de ursprungliga sirenerna var mekaniska och inte kunde prövas ljudlöst. Från juni 1951 till april 1967 skedde dessa tester varje onsdag kl. 12.00.[1]

Finland[redigera | redigera wikitext]

I svenskspråkig lagtext i Finland kallas meddelandena för nödunderrättelser, vilka är en underkategori av myndighetsmeddelanden.[2]

Nederländerna[redigera | redigera wikitext]

En nederländsk WAS-station

Nederländernas system för VMA kallas waarschuwings- en alarmeringssysteem, WAS, och består av 4275 sirener,[3] som kan kopplas in tillsammans eller oberoende av varandra. Sirenerna är trådlöst manövrerade från den lokala brandkåren. Varningssystemets testas med ljud den första måndagen i månaden klockan 12.00. Då larmet ljuder skall befolkningen gå inomhus, stänga dörrar och fönster och lyssna till den så kallade katastrofradion, vilken sänder över lokalradions frekvenser. De nederländska myndigheterna undersöker möjligheterna att utvidga larmsändningar med hjälp av SMS eller liknande mobilteknik.

Katastrofradion[redigera | redigera wikitext]

Nedan visas en lista över den nederländska katastrofradion (rampenzender) med stationer, sändarplatser och frekvenser.

Radiostation Stationsplats Frekvens (MHz)
Omroep Fryslân Inrsum 92,2
RTV Noord Hoogezand 97,5
RTV Drenthe Smilde 90,8
Emmen 99,3
RTV Oost Losser 89,4
Zwollekerspel 99,4
Deventer 97,4
Omroep Gelderland Arnhem 88,9
Ugchelen 103,5
Ruurlo 90,4
Megen 89,1
RTV Utrecht Lopik 93,1
Rhenen 97,9
Omroep Flevoland Lelystad 89,8
RTV Noord-Holland Amsterdam 88,9
Hilversum 88,7
Wieringermeer 93,9
West Rotterdam 89,0
Den Haag 89,3
RTV Rijnmond Rotterdam 93,4
Omroep Zeeland Goes 87,9
Vlissingen 98,4
Omroep Brabant Roosendaal 91,0
Loon op Zand 91,9
Megen 95,8
Mierlo 87,6
L1 Radio Roermond 100,3
Hulsberg 95,3

Sverige[redigera | redigera wikitext]

De flesta larmanordningarna är tyfoner som drivs med tryckluft, till skillnad från de flesta andra länder som huvudsakligen har motorsirener. Man valde tyfoner för att de även skall fungera vid strömavbrott.[4]

Signalen Viktigt meddelande testas fyra gånger per år. Information ges i Sveriges Radios samtliga radiokanaler strax före detta klockslag och när provet är avslutat.

Det finns flera typer av signaler[5]:

  • Beredskapslarm tillämpas när regeringen anser att det är fara för krig. Signalen består av 30 sekunder ton och 15 sekunder tystnad i 5 minuter.
  • Flyglarm tillämpas när regeringen eller Försvarsmakten bedömer att landet kommer att attackeras från luften, med flygplan eller andra typer av vapen. Signalen består av korta signaler i 1 minut.
  • VMA-signalen tillämpas vid faror som gasutsläpp, giftig brandrök etc. Signalen består av 7 sekunder ton och 14 sekunder tystnad i minst 2 minuter.
  • faran över ges efter VMA och samtliga andra signaler när faran är över. Signalen är en 30-40 sekunder lång signal.

Schweiz[redigera | redigera wikitext]

Schweiz har för närvarande cirka 7750 mobila och fasta signalanordningar som täcker ca 99 % av befolkningen.[6] Därutöver finns 750 installationer i närheten av dammanläggningar. Båda systemen testas den första onsdagen i februari varje år. Befolkningen informeras av media innan testerna genomföres.

USA[redigera | redigera wikitext]

En amerikansk signalanordning för VMA

Merparten av amerikanska VMA sänds via varningssystemet Emergency Alert System, EAS. Systemet kan aktiveras av nationella, regionala eller lokala myndigheter som polis, räddningstjänst, meteorologiska eller andra myndigheter. EAS används typiskt vid oförutsedda händelser som en tornado, jordbävningar eller farliga utsläpp. Den absolut största andelen EAS-varningar genomförs av den nationella vädertjänsten, National Weather Service.

Många delstater använder flyglarmssirenerna för att varna för väderfenomen. Den del av befolkningen som bor nära vissa kärnkraftsinstallationer, till exempel Hanford i Washington har dessutom särskilda radiomottagare där de kan ta emot varningsmeddelanden i det fall något inträffar. Vissa meddelanden sänds även som e-post och SMS.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Ofte stillede spørgsmål om sirener og varsling”. Beredskabsstyrelsen. Arkiverad från originalet den 7 juli 2011. http://web.archive.org/web/20110707114518/http://www.brs.dk/varsling/faq.htm.  (danska)
  2. ^ Lag om dataskydd vid elektronisk kommunikation, 16.6.2004/516
  3. ^ ”WAS (Waarschuwingsstelsel)”. Landelijke Faciliteit Rampenbestrijding. Arkiverad från originalet den 15 februari 2009. http://web.archive.org/web/20090215012005/http://www.lfr.nl/activiteiten/was.  (nederländska)
  4. ^ ”Mer historik om "Hesa Fredrik"”. grimsta.fro.se. http://www.grimsta.fro.se/node/5526. Läst 3 juni 2013. 
  5. ^ http://www.lansstyrelsen.se/uppsala/Sv/manniska-och-samhalle/krisberedskap/vma-vad-ar-det/signaler-for-utomhuslarm/Pages/default.aspx
  6. ^ ”Alerting the population in the event of a disaster”. The Swiss Portal of the federal government, the cantons and the communes. http://www.ch.ch/private/00108/00111/00320/00387/index.html?lang=en.  (engelska)

Översättningar[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från nederländska Wikipedia

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]