Viktigt meddelande till allmänheten (Sverige)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För varningssystem i andra länder än Sverige, se Viktigt meddelande till allmänheten.
Svensk tyfon för VMA
Svensk starktonssiren för VMA
Schema för beredskapslarm, flyglarm ur broschyren Om kriget kommer från 1961.

Viktigt meddelande till allmänheten, VMA, (populärt kallad Hesa Fredrik), är det varnings- och informationssystem, som dels utgörs av utomhuslarm, dels av meddelande i radio och TV. Signalen kan avgränsas geografiskt till just det område där faran finns. Signalen kan användas för att varna för akuta hotsituationer som krig, allvarliga bränder, gasutsläpp, akuta hot mot vattenförsörjning, med mera. Vanligen används larmanordningarna i både krig och fred. Förutom varningsmeddelandet kan det även gå ut ett informationsmeddelande i förebyggande syfte.[1]

När larmet går hänvisas allmänhet till Sveriges Radio P4, krisinformation.se och informationsnumret 113 13 för information.

Lagstiftning[redigera | redigera wikitext]

Inom EU måste det finnas system för att varna allmänheten enligt EU-direktiv 82/501/EEG, som utfärdades efter Sevesokatastrofen.

"Hesa Fredrik"[redigera | redigera wikitext]

Namnet Hesa Fredrik sägs ha myntats när larmet testades för första gången 1931 av Dagens Nyheters krönikör Oscar Fredrik Rydqvist. Bakgrunden sägs vara att han själv var lika hes som larmets ljud var vid testtillfället.[2]

Om VMA[redigera | redigera wikitext]

Om man hör varningssignalen vid någon annan tidpunkt än de nedan angivna provtillfällena skall man bege sig inomhus, stänga dörrar, fönster och ventilation och lyssna på Sveriges Radio P4 för mer information. När faran upphört ska signalen faran över sändas, en 30 sekunder lång, sammanhängande signal.

De flesta larmanordningarna är tyfoner som drivs med tryckluft, till skillnad från de flesta andra länder som huvudsakligen har motorsirener. Man valde tyfoner för att de även skall fungera vid strömavbrott.[3]

Sedan 2002 ingår dessutom en stor del av de privata lokalradiofrekvenserna (allmänt kallat "reklamradion") i VMA-systemet. Sveriges Radio har fått mandat av Radioutgivareföreningen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att sköta systemet, vilket innebär att de privata frekvensernas program bryts automatiskt när Sveriges Radios nationella trafikredaktion går ut med ett VMA-meddelande. Systemet testades första gången den 2 december 2002, och är menat att testas en gång per kvartal.

Tekniskt sett fungerar systemet genom att en särskild utrustning står vid respektive privatsändare, med lokal frekvens för Sveriges Radios P4 inprogrammerat. När larmet går kopplas ordinarie program från och SR P4 går in. När varningsmeddelandet har sänts, kopplar systemet tillbaka till ordinarie program.

För information om aktuella meddelanden hänvisar MSB till http://www.krisinformation.se.

Begäran om Viktigt Meddelande[redigera | redigera wikitext]

Behöriga att begära att ett varningsmeddelande ska sändas är[4] :

  • Räddningsledare för kommunal räddningstjänst.
  • Räddningsledare för statlig räddningstjänst.
  • Polismyndighet.
  • Smittskyddsläkare.
  • SOS Alarm.
  • Anläggning med farlig verksamhet, enligt lagen om skydd mot olyckor.

Provning[redigera | redigera wikitext]

"Viktigt meddelande till allmänheten", tyfon inspelat i Stockholm 2017-03-06.

Signalen Viktigt meddelande testas fyra gånger per år, (första helgfria måndagen i mars, juni, september och december), klockan 15.00. Information ges i Sveriges Radios samtliga radiokanaler strax före detta klockslag och när provet är avslutat.

En sju sekunder lång ton ljuder och följs av en 14 sekunders paus, sedan ny ton, ny paus och så vidare under två minuter. Efter en längre paus (cirka 90 sekunder) hörs sedan den 30 sekunder långa "faran över"-signalen. Provtillfällena initieras från den lokala räddningstjänsten som kan fjärrstyra utrustningen från brandstationen men även från skyddade beredskapsanläggningar.

Tysta test[redigera | redigera wikitext]

Signalen testas även rutinmässigt veckovis av SOS Alarm med så kallade "tysta test" som inte är avsedda att uppfattas av allmänheten.[5]

Typer av signaler[redigera | redigera wikitext]

Beredskapslarm[redigera | redigera wikitext]

Beredskapslarm tillämpas när det är fara för krig och består av ljudsignaler i 30 sekunder med 15 sekunders uppehåll.

När man hör larmet skall man:

  • Lyssna på radio
  • Ordna så att man snabbt kan lämna bostaden
  • Undvika att ringa timmarna efter larmet
  • Ta reda på var det finns skyddsrum och hjälpa till att göra i ordning det.

TV, Text-TV och tidningar ger också information. Den som är krigsplacerad ska snabbt åka till den plats som står i krigsplaceringsordern.

Flyglarm[redigera | redigera wikitext]

Flyglarm tillämpas när myndigheterna bedömer att landet kommer att attackeras från luften, till exempel av flygplan. Flyglarmet består av korta tonstötar under en minut. När man hör larmet skall man genast uppsöka skyddsrum.

Viktigt Meddelande till Allmänheten, VMA[redigera | redigera wikitext]

VMA-signalen tillämpas vid faror som gasutsläpp, giftig brandrök et cetera. Den består av sju sekunder långa signaler med fjorton sekunders tystnad emellan. Det är också den signal som testas en gång i kvartalet, följd av "faran över". När man hör den någon annan gång än vid testtillfällena ska man gå inomhus, stänga dörrar, fönster och ventilation, och lyssna på SR P4 för information om vad som har inträffat.

Faran över[redigera | redigera wikitext]

För alla signaler gäller att när faran upphört ska signalen faran över sändas, en 30 sekunder lång, sammanhängande signal.

Varningsmottagare[redigera | redigera wikitext]

Inom en radie på 12–15 km runt kärnenergianläggningar, av Statens Strålskyddsinstitut hotklassat nivå I och II, distribueras av MSB-radioapparater med RDS-stöd för mottagande av VMA på Sveriges Radio P4 liknande tekniken ovan. Dessa mottagare ersatte den gamla telefonvarningen som gick ut inom kärnkraftsanläggningens närområde, eftersom Telia bytte ut sin teleinfrastruktur till AXE-växlar. Mottagarna tillverkas av det tyska företaget 2WCom.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Begära sändning av VMA”. MSB. 16 november 2009. https://www.msb.se/sv/Insats--beredskap/Hantera-olyckor--kriser/VMA/Begara-sandning/. Läst 4 augusti 2014. 
  2. ^ TT (22 september 2009). ”Hesa Fredrik varnar även i fredstid”. GöteborgsPosten. http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.188333-hesa-fredrik-varnar-aven-i-fredstid. Läst 3 april 2011. 
  3. ^ ”Mer historik om "Hesa Fredrik"”. grimsta.fro.se. http://grimsta.fro.se/node/5526. Läst 22 augusti 2012. 
  4. ^ ”VMA: Så varnas allmänheten”. Krisinformation.se. 10 november 2014. https://www.krisinformation.se/detta-gor-samhallet/vad-ar-en-kris/vma-sa-varnas-allmanheten. Läst 1 december 2015. 
  5. ^ "Vad hände med Hesa Fredrik?", sverigesradio.se, 10 juli 2017. Åtkomst den 10 juli 2017.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]