Viktor Åström
Gustaf Viktor Åström, född 30 april 1863 i Skellefteå, död 13 december 1927 i Piteå,[1] var en svensk arkitekt.[2] Åström ritade bland annat många hotell och skolor i anglosaxisk stil, jugend och klassicistisk stil i övre Norrland och betydde mycket för stadsbilden i Piteå, Umeå och Skellefteå.[2]
Åström växte upp i Sävenäs i Skellefteå som fjärde barnet till sågverksarbetaren och inhysingen Nils Johan Åström och bonddottern Brita Carolina Larsdotter. Fadern avancerade först till klampare och sedermera till faktor. Kanske var det därför sonen Viktor 1875 kunde börja vid Skellefteå lägre elementarläroverk i dåvarande stadshuset. Som 15-åring flyttade han till Umeå och högre allmänna läroverket. Genom en klasskamrat träffade han sin blivande hustru, Alma Theodora Törnsten (född 1860). Våren 1882 avlade han studentexamen och började på Tekniska Högskolan i Stockholm och dess arkitektutbildning. Han gick inte den ordinarie utbildningen, som var dyrare, utan skrevs in som extra elev 1884. Han var studiekamrat med bland andra Erik Lallerstedt, Ragnar Östberg och Carl Westman.[2]
Fredrik Olaus Lindström, stadsarkitekt i Umeå, hade gott om arbete efter Stadsbranden i Umeå 1888, och tog emot praktikanter söderifrån, troligen även Viktor Åström. Viktor Åströms tidigaste kända egna verk i Umeå är Elementarläroverket för flickor från 1891. Viktor Åström blev populär hos umeborgarna och ritade ett flertal villor - en del i amerikansk spånbyggnadsstil, andra med inslag av jugend. Av Viktor Åströms hus i Umeå finns idag bara Stora hotellet och kapten Huss villa på Västra Norrlandsgatan kvar.[3] År 1901 flyttade Viktor och Alma Åström till Piteå och han fortsatte sin verksamhet. Dessutom hade han en rad andra uppdrag bland annat som stadsingenjör, ledamot av byggnadsnämnden och stadsfullmäktige, föreståndare för Piteå Tekniska aftonskola, teckningslärare, vd i Piteå Tryckeri AB och redaktör för Norrbottens Allehanda.
Verk i urval[redigera | redigera wikitext]
- Elementarläroverket för flickor, Umeå 1891
- Stora hotellet, Umeå 1893
- Folkskolan i Skellefteå (kv Oden), Skellefteå 1900
- Kyrkoherdebostaden i Piteå, 1900–1903
- Åkerblomska huset (kv Thor), Umeå 1902
- Polis- och brandstation (kv Hjorten), Skellefteå 1902–1904
- Småskoleseminarium (Gamla seminariet), Skellefteå 1902–1907
- Isbod för lasarettet, Piteå 1908
- Piteå stadshotell, Piteå 1910–1912
- Skellefteå sparbank (idag Ramus musik), 1912–1914
- Gravkapellet på Sunnanå kyrkogård, Skellefteå 1915[4]
- Strömbacka herrgård, Piteå 1917
- Grahnska handelsgården, Umeå
- Lysoljebolagets hus, Umeå
- Stadshäktet, Piteå 1920–1922
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sveriges dödbok 1830–2020, Version 8.01, Sveriges Släktforskarförbund: Åström, Gustaf Viktor
- ^ [a b c] Grahn, A. (1999) Viktor Åström - arkitekt i Övre Norrland. C-uppsats vid Institutionen för konstvetenskap, Umeå universitet
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100824215624/http://www.vbm.se/avdelningar/byggnadsvard1/arkitektur-i-umea/husritare/viktor-astrem.html. Läst 28 maj 2010. - Västerbottens museum om Viktor Åström
- ^ ”Gravkapell”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/skelleftea/gravkapell. Läst 26 december 2022.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Viktor Åström.
