Viktor Hambardzumjan

Från Wikipedia
Viktor Hambardzumjan
Född5 september 1908 (g.s.)[1][2][3]
Tbilisi[2][3]
Död12 augusti 1996[1][4][5] (87 år)
Bjurakan[6][3], Armenien
BegravdBjurakan[3]
kartor
Medborgare iKejsardömet Ryssland, Sovjetunionen[7] och Armenien[8][9]
Utbildad vidRyska statliga pedagogiska universitetet Herzen, [10]
fakulteten för fysik och matematik vid Sankt Petersburgs universitet, [10]
Pulkovo-observatoriet, [10]
SysselsättningAstrofysiker[2][3], politiker, astronom[11]
Befattning
Direktör (1946–)[2]
Ordförande, Armeniens vetenskapsakademi (1947–1993)[10][2]
Medlem av Sovjetunionens högsta sovjet (1950–1990)[12]
Ordförande, Internationella astronomiska unionen (1961–1964)[10][3]
Ordförande, International Council for Science (1968–1972)[13][3]
ArbetsgivareSankt Petersburgs universitet (1931–1941)[10]
Yelabuga gren af Kazan Føderale Universitet (1941–1943)[10]
Jerevans statliga universitet (1943–1946)[10][2]
Bjurakanobservatoriet (1946–1988)[10][2][3]
Politiskt parti
Sovjetunionens kommunistiska parti (–)[2]
Barn4
FöräldrarHamazasp Hambartsumjan
Utmärkelser
Se lista
Webbplatsambartsumian.ru/
Redigera Wikidata

Viktor Hamazaspi Hambardzumjan (armeniska: Վիկտոր Համազասպի Համբարձումյան, även ryska: Виктор Амазаспович Амбарцумян: Viktor Amazaspovitj Ambartsumjan), född 18 september 1908, död 12 augusti 1966, var en sovjetisk (armenisk) astrofysiker.

Hambardzumjan blev 1947 professor vid universitetet i Jerevan. Han utförde ett stort antal teoretiska undersökningar, särskilt rörande unga stjärnor och deras uppkomst. Bland annat visade Hambardzumjan att stjärnor ofta bildas som gles, expanderade grupper, så kallade associationer. Han påpekade tidigt att det i många galaxer måste finnas en enorm energiproduktion. Dessa aktiva galaxkärnor blev senare ett mycket aktuellt forskningsområde.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h] Viktor Hambardzumjan & Konstantin Khudaverdyan (red.), Den armeniska sovjetiska encyklopedin, Armenian Encyclopedia Publishing House, 1974 och 1987.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g h] Armenian Concise Encyclopedia, Armenian Encyclopedia Publishing House, 1990, 1996, 1999 och 2003, licens: Creative Commons Erkännande-Dela lika 3.0.[källa från Wikidata]
  4. ^ Viktor Amazaspovich Ambartsumian, Encyclopædia Britannica (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ A life in astrophycis. Selected papers of Viktor A. Ambartsumian, vol. 41, 4, Astrophysics, oktober 1998, s. 328-330, 10.1007/BF02894658, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ The Modern Physics of Compact Stars (på engelska), VolkswagenStiftung, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Some optimal and inverse problems for orthotropic noncircular cylindrical shells, vol. 42, 2, Journal of Optimization Theory and Applications, februari 1984, s. 229-246, 10.1007/BF00934298, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Armenia famous native sons and daughters, WorldAtlas (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Halton C. Arp, Astronomer Who Challenged Big Bang Theory, Dies at 86 (på engelska), The New York Times, 7 januari 2014, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b c d e f g h i] MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
  11. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 7 juli 2023.[källa från Wikidata]
  12. ^ s. 31, läs online.[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, council.science .[källa från Wikidata]
  14. ^ ”Minor Planet Center 1905 Ambartsumian” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=1905. Läst 5 december 2023. 
  15. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 10, läs online.[källa från Wikidata]
  16. ^ Большая золотая медаль РАН имени М.В.Ломоносова, Rysslands Vetenskapsakademi, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]