Vildkaprifol
| Vildkaprifol | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Väddordningen Dipsacales |
| Familj | Kaprifolväxter Caprifoliaceae |
| Släkte | Trysläktet Lonicera |
| Art | Vildkaprifol L. periclymenum |
| Vetenskapligt namn | |
| § Lonicera periclymenum | |
| Auktor | Linné |
Vildkaprifol eller höstkaprifol (Lonicera periclymenum) är en av de få lianerna i Sverige, den enda som genom sin vedstam och längd liknar lianerna i regnskogarna.
Biologi[redigera | redigera wikitext]
Den är vanlig där det är varmt, i Götalands västra kustlandskap[1] och längs Norges södra och sydvästra kust. Den är ganska vanlig på Bohusläns trädlösa klippstränder och öar, där den växer nedliggande, spaljéformigt utbredd. I skogar och lundar till exempel i norra Skånes lummiga skogsparker och på de branta, lövskogsklädda bergen kring Hardangerfjorden och Sognefjorden blir den en verklig klättrare, en slingerväxt och kan nå upp till mer än 10 meters höjd i till exempel ekar, lindad kring stammar och grenar med otaliga, täta varv av sin upp till 25 meter långa slingerstam. Den är också ganska ofta planterad och blommar efter att dess släkting kaprifolen blommat ut.
Blommorna[redigera | redigera wikitext]
Denna art har skymningsblommor, det vill säga att de endast framåt kvällen utsänder en stark, behaglig doft, medan blomningen vilar under dagens ljusa och varma del. Eftersom blomman har ett långt och smalt rör kan nektaren i dess botten nås endast av stora insekter med långt sugrör, till exempel svärmare (skymningsfjärilar). Under vackra sommarkvällar svärmar de kring kaprifolhäckarna.
Bär, giftighet[redigera | redigera wikitext]
De stora röda bären sitter tätt ihop. De har mild smak men är giftiga. Förgiftningssymptom kan inkludera magont,[2] kräkningar, ansiktsrodnad, överdriven törst och vidgade pupiller.[3] Förgiftningar (hos barn) är dock ovanliga,[4] och hos ett barn kan ett intag på minst tio bär leda till magont.
Olika namn[redigera | redigera wikitext]
Tidigare namn på kaprifol har varit vrivendel, vrivrånge eller vrevrang.
Vildkaprifol och människan[redigera | redigera wikitext]
Vildkaprifol är Bohusläns landskapsblomma.[1]
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Kaprifol (i Sverige som trädgårdsväxt + förvildad)
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] "Vildkaprifol". Virtuella floran. Läst 19 augusti 2016.
- ^ Wernar, Gunilla (2000-09-06): "Se upp med vad barnen stoppar i munnen". Arkiverad 21 september 2016 hämtat från the Wayback Machine. medicallink.se. Läst 19 augusti 2016.
- ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. sid. 58-59, 89. ISBN 91-20-04445-3
- ^ "Vildkaprifol". giftinformation.se. Läst 19 augusti 2016.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Vildkaprifol.- Den Virtuella Floran
- Vildkaprifol i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
- Info på Medicinmannen.com
- Info på Shenet.se
