Vildmarksvägen

Från Wikipedia
Vildmarksvägen nära gränsen mellan Lappland och Jämtland med utsikt mot fjället Sipmeke vars topp ligger på gränsen mot Norge.
Vägdelen StekenjokkKlimpfjäll.
Hällingsåfallet – nära Vildmarksvägen.
En av flera bunkrar från andra världskriget efter Vildmarksvägen.


Vildmarksvägen (delvis även kallad Stekenjokkvägenfjällvägsträckan vid Stekenjokk) är en 50 mil lång turistväg i norra Jämtland och södra Lappland. Sträckan går genom 3 kommuner, Strömsund, Vilhelmina och Dorotea kommun.

Sträckning[redigera | redigera wikitext]

Vildmarksvägen runt med startpunkt Strömsund till GäddedeLänsväg 342, sedan längs Länsväg Z 819 via Jormvattnet och Stora Blåsjön, sedan längs Länsväg Z 824 över kalfjället och Stekenjokk och längs Länsväg AC 1067 till Klimpfjäll. Därefter följer vägen Kultsjöns strand till Saxnäs vidare via Stalon till nästa stora sjö, Malgomaj och längs dess södra strand till Vilhelmina. Sedan vidare E45 söderut genom Dorotea, Rockvattnet, Rörström, Hoting, Stornäset, Lövberga och slutligen Strömsund.

Sträckan över kalfjället vid Stekenjokk är en av Sveriges högst belägna vägar, 876 m ö.h., och den stängs vintertid.[1]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Vägen över kalfjället byggdes 1969 främst för transporter till och från Stekenjokks koppargruva, nedlagd 1989. Stekenjokk har aldrig varit ett samhälle för permanentboende, utan gruvarbetarna bodde i huvudsak i Klimpfjäll och Stora Blåsjön.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Under andra världskriget byggde Krigsmakten en serie befästningar efter Vildmarksvägen mellan Gäddede och Strömsund. Dessa är markerade med skyltar som historiska besöksmål, med snitslade promenadstigar till skyddsrum, bunkrar, skyttegropar, kanonvärn, insprängda bergrum med mera.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]