Vilhelm I av Tyskland
| Vilhelm I av Tyskland | |
|---|---|
| |
| Vilhelm I (1797-1888) | |
| Regeringstid | 18 januari 1871-9 mars 1888 |
| Företrädare | Titeln skapad |
| Efterträdare | Fredrik III |
| Regeringstid | 2 januari 1861-9 mars 1888 |
| Företrädare | Fredrik Vilhelm IV |
| Efterträdare | Fredrik III |
| Regeringstid | 1 juli 1867-18 januari 1871 |
| Företrädare | Titeln skapad |
| Efterträdare | Titeln avskaffad vid kejsardömets införande |
| Gemål | Augusta av Sachsen-Weimar |
| Barn |
|
| Ätt | Huset Hohenzollern |
| Far | Fredrik Vilhelm III av Preussen |
| Mor | Louise av Mecklenburg-Strelitz |
| Född | 22 mars 1797 Berlin, Preussen |
| Namnteckning | 
|
| Död | 9 mars 1888 (90 år) Berlin, Preussen, Tyskland |
| Begravd | Charlottenburgs slott, Berlin |
| |
Vilhelm I, (tyska: Wilhelm I.), fullständigt namn, Vilhelm Fredrik Ludvig (tyska, Wilhelm Friedrich Ludwig) född 22 mars 1797, död 9 mars 1888, var kung av Preussen från 1861 och tysk kejsare från 18 januari 1871. Son till Fredrik Vilhelm III av Preussen och Louise av Mecklenburg-Strelitz. Bror till Fredrik Vilhelm IV av Preussen. Genom sin dotterdotter Viktoria av Baden var han farfars mormors far till kung Carl XVI Gustaf.
Han fick militär utbildning och deltog i 1814-1815 års fälttåg mot Napoleon. När hans bror Fredrik Vilhelm IV, som var barnlös, besteg tronen 1840, blev Vilhelm tronföljare med titeln "prins av Preussen". Vilhelm deltog aktivt i nedkämpandet av de tyska revolutionära rörelserna 1848-1849 och blev därför impopulär bland liberalerna, och tvingades till några månaders landsflykt i London. 1858 övertog han regentskapet i Preussen från sin sinnessjuke bror.
Ett av Vilhelms främsta mål blev att införa en preussisk arméreform och sedan han bestigit tronen 1861 ledde detta till konflikt med den preussiska lantdagen. 1862 utnämnde han Otto von Bismarck till ministerpresident. Bismarck var en stark personlighet och Vilhelm hyste fullt förtroende för honom; i realiteten blev det Bismarck som styrde landet.
Den 18 januari 1871 blev Vilhelm I utropad till den förste kejsaren i det Tyska riket i spegelsalen på Versailles och han utnämnde Otto von Bismarck till rikskansler. Bismarck ingick sedermera en allians med Österrike-Ungern och Italien. Den kallades för Trippelalliansen. Vilhelm I brukar kallas för "den siste preussaren".
Gift 1829 med Augusta av Sachsen-Weimar (1808-1890), dotter till storhertig Karl Fredrik av Sachsen-Weimar. Ett tidvis mycket stormigt äktenskap.
Barn
- Fredrik III (1831-1888)
- Louise av Preussen (1838-1923) gift med storhertig Fredrik I av Baden, föräldrar till drottning Victoria av Sverige
Se även
| Företrädare: Kejsardömet skapat 1871 |
Tysk kejsare 1871-1888 |
Efterträdare: Fredrik III |
| Företrädare: Fredrik Vilhelm IV |
Kung av Preussen 1861-1888 |
Efterträdare: Fredrik III |
| Företrädare: Titeln skapad |
Nordtyska förbundets president 1867-1871 |
Efterträdare: Titeln avskaffad vid kejsardömets införande |