Hoppa till innehållet

Vindruta

Från Wikipedia

Vindruta är fönsterrutan framtill på transportmedel,[1] vars syfte är att hindra fartvinden men ändå tillåta sikt framåt.

Vindrutan kan vara limmad hela vägen runt om, eller infäst i karossen med gummilist. På bilar med limmade fönster ingår dessa oftast i den självbärande konstruktionen av karossen.[2]

En vindruta kan vara antingen hel eller vertikalt delad på mitten. Den delade vindrutan innebar lägre kostnader för försäkring och reparation vid stenskott, medan hel vindruta ger bättre sikt och gör kupén ljusare.[3] Delade vindrutor var vanliga fram till omkring 1940-talet, varefter hela rutor blev vanligare och så småningom helt ersatte de delade. I Sverige hade Volvo PV 444 delad framruta fram till lanseringen 1958 av den moderniserade efterföljaren Volvo PV 544,[3] medan folkvagnsbussen typ 2 hade delad vindruta ända fram till 1967.[4]

På fullstora bussar var delade vindrutor med stående vindrutetorkare vanliga fram till omkring tidigt 1990-tal, varefter även dessa fick hela vindrutor med liggande vindrutetorkare. Från 2000-talets första decennium och framåt har de allra flesta moderna vägfordon hela vindrutor. På flygplan, olika typer av båtar och fartyg samt vissa järnvägsfordon såsom lokomotiv förekommer vertikalt enkel- eller flerdelad vindruta även på modernare exemplar. Fördelen med delade rutor är att dessa blir hållbarare och inte kräver lika starkt och dyrt glas men med nackdelen att sikten försämras. Med hela vindrutor förbättras sikten men med nackdelen att glaset blir dyrare och mer känsligt för sprickbildning.

Vindrutor på personbilar har vanligen två sorters säkerhetsglas; på bilar inregistrerade i Sverige före 1969 kan vindrutan vara av härdat säkerhetsglas med nackdelen att den vid en skada brister i tusentals små ärtstora bitar. Härdat glas är dock fortfarande godkänt till bak- och sidorutor även på nya bilar.

På nyare bilar inregistrerade i Sverige efter 1969 måste vindrutan vara av lamellglas bestående av två glas hoplimmade med en stark plastfolie. Lamellglas är säkrare då det hänger ihop även efter hårda smällar.[5]

Vindrutan är antingen klar eller tonad med eller utan mörkare toning upptill. Tonade rutor är vanligast på moderna bilar. Moderna vindrutor finns med funktioner som eluppvärmning, regnsensor, ljussensor, ljuddämpning, solskydd och värmedämpning. Då vindrutan är en viktig säkerhetsdetalj måste den uppfylla av myndigheterna fastställda krav och vara märkt med godkännandemärke som vanligen placeras i något av de nedre hörnen. Märket visar även tillverkarens varumärke och ett kodnummer fabriken och landet där den har tillverkats. På fabriksmonterade vindrutor brukar även finnas bilmärkets logotyp men ingen bilfabrik har någon egen produktion av vindrutor.

Delade vindrutor

[redigera | redigera wikitext]

Hela vindrutor

[redigera | redigera wikitext]
  1. Svenska Akademiens ordböcker (SAOL, SO och SAOB) på Svenska.se: vindruta
  2. ”Detta visste du förmodligen inte om din vindruta”. 30 september 2020. Arkiverad från originalet den 20 juni 2025. https://web.archive.org/web/20250620052033/https://www.volvocars.com/se/edit/artikel/volvo-vindruta-tips. Läst 1 november 2025.
  3. 1 2 ”Redan 50 år sedan - PV444 blir 544 i augusti 1958”. volvocars.com. 16 juli 2008. https://www.volvocars.com/se/media/press-releases/A77376BF0CD18B9A/. Läst 27 november 2025.
  4. Mike Stephens (3 mars 2023). ”Last Year Split Windshield: 1967 Volkswagen Bus” (på amerikansk engelska). Barn Finds. https://barnfinds.com/last-year-split-windshield-1967-volkswagen-bus/. Läst 27 november 2025.
  5. Lasse Schultz (30 mars 1968). ”Bilindustrin får inga större problem med Sveriges 13 första säkerhetskrav”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/1968-03-30/SVNY/21.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]