Violett blåvinge

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Violett blåvinge
Plebeius optilete.jpg
Violett blåvinge, ovansida
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningFjärilar
Lepidoptera
ÖverfamiljÄkta dagfjärilar
Papilionoidea
FamiljJuvelvingar
Lycaenidae
UnderfamiljÄkta juvelvingar
Lycaeninae
TribusBlåvingar
Polyommatini
SläktePlebeius
ArtViolett blåvinge
P. optilete
Vetenskapligt namn
§ Plebeius optilete
AuktorKnoch, 1781[1]
Synonymer
Albulina optilete, Agriades optilete, Vacciniina optilete[2][3]
Violett blåvinge, undersida
Violett blåvinge, undersida
Hitta fler artiklar om djur med
Konserverade violetta blåvingar

Violett blåvinge (Plebeius optilete) är en fjäril med åtminstone delvis blåvioletta vingar, som förekommer på myrar och hedar i svalare klimat i Europa, Asien och Nordamerika. Larven äter blad av växter i bland annat blåbärssläktet.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Vingspannet är mellan 23 och 29 millimeter. Hanen är på ovansidan mörkt blåviolett. Framvingens ytterkant och alla kanter på bakvingen är mörkbruna. Vingarnas ytterkanter och bakvingens bakkant har längst ut vita vingfransar. Honan liknar hanen förutom att de mörkbruna ytterkanterna är mycket bredare och sträcker sig in över nästan halva vingarna. På undersidan är könen lika. Vingarna är här ljust grå till gråbruna mönstrade med små svarta fläckar inringade med vitt. Mot bakhörnet på bakvingen finns en eller ett par orange fläckar.[4] Många andra blåvingar i utbredningsområdet har orange fläckar eller band längs hela ytterkanten.[5]

Larven är grön med rosa till vitrosa sidolinje och mörkgrön rygglinje. Den blir upp till 20 millimeter lång.[4]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Denna fjäril, liksom alla andra fjärilar, genomgår under sitt liv fyra olika stadier; ägg, larv, puppa och fullvuxen (imago). En sådan förvandling kallas för fullständig metamorfos.

Flygtiden, den period när fjärilen är fullvuxen, infaller i juli till augusti.[4] Under flygtiden parar sig fjärilarna och honan lägger äggen på undersidan av värdväxternas blad. Efter knappt två veckor kläcks larven ur ägget.[6]

Larven äter och växer sig halvstor och därefter övervintrar den. På våren fortsätter den att äta i någon månad och sedan förpuppas den. Efter två till tre veckor kläcks den fullbildade fjärilen ur puppan och en ny flygtid börjar.[6] Typiska värdväxter för larven är rosling samt växter ur blåbärssläktet som tranbär, lingon[7] och odon[8].

Habitat och utbredning[redigera | redigera wikitext]

Den violetta blåvingens habitat, den miljö den lever i, är på hedar och myrmarker.[4] I de nordligaste delarna av utbredningsområdet kan den även finnas på torrare barrskogsmark.[6][5]

Utbredningsområdet sträcker sig från Alperna och norra Europa österut genom Sibirien och Mongoliet till Japan och Kamtjatka.[6] I Nordamerika finns den från norra Manitoba och Nunavut i Kanada västerut till Alaska.[5]

Arten finns i hela Skandinavien utom Island[7]. Både i Sverige och Finland finns den i hela landet[7][3].

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Catalogue of Life listar 19 underarter:[2]

  • Plebeius optilete basireducta Lempke, 1955
  • Plebeius optilete clara (Heydemann, 1953)
  • Plebeius optilete cordata (Blom, 1947)
  • Plebeius optilete crassipuncta (Blom, 1947)
  • Plebeius optilete cyparissus (Hübner, 1803/18)
  • Plebeius optilete dilutor Lempke, 1955
  • Plebeius optilete inornata (Nordström, 1933)
  • Plebeius optilete kamuikotana (Matsumura, 1928)
  • Plebeius optilete kingana (Matsumura, 1949)
  • Plebeius optilete kurilensis (Matsumura, 1927)
  • Plebeius optilete medea Hemming, 1934
  • Plebeius optilete media Verity, 1946
  • Plebeius optilete nemoptilete (Bryk, 1942)
  • Plebeius optilete nigromaculata (Blom, 1947)
  • Plebeius optilete parvipuncta (Blom, 1947)
  • Plebeius optilete shonis (Matsumura, 1927)
  • Plebeius optilete sibirica (Staudinger, 1892)
  • Plebeius optilete uralensis (Seitz, 1909)
  • Plebeius optilete virgularia (Blom, 1947)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Fauna Europaea Plebeius optilete, läst 30 november 2008
  2. ^ [a b] Roskov Y., Abucay L., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., De Wever A., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2017). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2017 Annual Checklist.” (på engelska). Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2017/search/all/key/vacciniina+optilete/match/1. Läst 14 oktober 2017. 
  3. ^ [a b] Lauri Kaila (2010). ”violett blåvinge (Agriades optilete)”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.60858. Läst 14 oktober 2017. 
  4. ^ [a b c d] Sterry, Paul; Mackay, Andrew (2006). Bonniers naturguider Fjärilar sid 27. Albert Bonniers förlag. ISBN 9789100105136
  5. ^ [a b c] Butterflies of Canada Cranberry Blue, läst 1 december 2008
  6. ^ [a b c d] Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperiidae - Nymphalidae. (2005) sid 209-210. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. ISBN 91-88506-51-7
  7. ^ [a b c] Claes U. Eliasson (2005, 2015). ”Violett blåvinge Plebeius optilete. Artdatabanken. https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/201151. Läst 14 oktober 2017. 
  8. ^ Markku Savela: Lepidoptera and some other life forms Arkiverad 31 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine. Albulina optilete, läst 1 december 2008

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]