Visent

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Visent
(europeisk bison)
Status i världen: Sårbar[1]
Wisent.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Partåiga hovdjur
Artiodactyla
Underordning Idisslare
Ruminantia
Familj Slidhornsdjur
Bovidae
Underfamilj Oxdjur
Bovinae
Släkte Bison
Bison
Art Visent
B. bonasus
Vetenskapligt namn
§ Bison bonasus
Auktor Linné, 1758
Underarter
Bison bonasus (Linnaeus 1758).jpg
Hitta fler artiklar om djur med

Visent eller europeisk bison (Bison bonasus) är en av de två idag levande arterna i släktet Bison. Den är i jämförelse med sin amerikanska släkting bisonoxen (amerikansk bison) mindre i storlek, har något längre svans och kortare päls. Den lever kvar i Europa, till skillnad mot arten (amerikansk) bisonoxe (Bison bison) som avdelades genom utvandring till Amerika för cirka 10 000 år sedan, via landbron vid nuvarande Berings Sund.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Visenten är sedan uroxens utdöende det största och tyngsta landlevande däggdjuret i Europa. Den är dessutom det sista vildlevande oxdjuret på den europeiska kontinenten. Könsmogna hannar är betydlig större än honor. Denna påfallande könsdimorfism angående vikten uppkommer först när individerna är omkring tre år gamla. Vid födelsen väger kalvar av honkön i genomsnitt 24 kg och kalvar av hankön 28 kg.[2] Under de första tre månaderna dubblar de sin vikt och efter det första levnadsåret väger honor omkring 175 kg och hannar omkring 190 kg. Efter fyra år nådde tjurar som hölls i inhägnader cirka 500 kg medan kor nådde omkring 400 kg. Den tyngsta tjuren som hölls i en polsk anläggning hade en vikt på 920 kg.[3] Frilevande individer i Bialowiezaskogen är däremot tydligt lättare. Där väger tjurar efter fyra år i genomsnitt 467 kg och kor i genomsnitt 341 kg. Den största vilt levande tjuren blev 820 kg tung.[2]

Längden för huvudet samt bålen är för tjurar som är äldre än 6 år upp till 3 meter. Deras mankhöjd går ibland upp till 1,88 meter. Kor av visent når en maximal mankhöjd på 1,67 meter samt en längd (utan svans) på 2,70 meter.[3][4]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Vilda (återintroducerade) bestånd finns i Polen, Ukraina, Litauen, Rumänien, Ryssland, Slovakien och Vitryssland. Ett försök att åter införa arten i Kirgizistan misslyckade. Visent lever vanligen i låglandet. Under sommaren vandrar den i Karpaterna och Kaukasus upp till bergsängar. Arten når där 800 meter över havet (Karpaterna) respektive 2100 meter över havet (Kaukasus).[1]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Visenten är ett flockdjur som främst äter gräs, halvgräs och örter. Blad och kvistar från buskar och träd utgör en mindre del av födan. I sällsynta fall äter visent även mossa, ormbunkar, fräken och svampar.[5] I Bialowiezaskogen får visent hjälp av människan under vintern genom högar med hö som lämnas på utvalda platser. Djuret behöver varje dag dricksvatten. Individerna krossar isskiktet som täcker pölar eller vattendrag med hjälp av hovarna.[6] Under största delen av året bildar tjurar ungkarlsflockar och kor samlas med sina ungar i egna flockar som vanligen har 13 till 15 medlemmar. De senare har en dominant hona i spetsen och gruppens revir är ungefär 100 km² stort.[6]

Visent går vanligen långsam. Vid behov kan den hoppa över tre meter breda vattendrag eller över två meter höga staket.[6]

Brunsttiden infaller i augusti-oktober och kalvarna föds i maj-juli. Under parningstiden strider tjurarna mot varandra om rätten att para sig. Den framgångsrika tjuren och kon lever en tid lite avskild från flocken. Nyfödda ungar är bra utvecklade och de kan gå några timmar efter födelsen. Ungen diar sin mor ungefär ett år.[6]

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Både tjuren och kon har horn. Visenten och bisonoxen, tillhör samma underfamilj som modern tamboskap och kan få fertila avkommor när de paras med kor. Den polska korasen Żubroń är ett resultat av sådan korsning.[7]

Visent och människa[redigera | redigera wikitext]

Arten hade under historisk tid ett stort utbredningsområde i västra, centrala och sydöstra Europa fram till Kaukasus.[1]

Efter att de utrotats i naturen planterades ett antal visenter ut i Polen där de åter ingår i den inhemska faunan. 1927 sköts den sista vilda visenten i världen i västra Kaukasus.[1] I världen fanns då endast 54 djur kvar, levandes i djurparker. Samtliga nu levande djur härstammar från 12 djur.[8]

Idag bedrivs ett gediget avelsarbete för att bevara arten. 2002 fanns det 3079 stambokförda visenter varav 60% frilevande. Polen har varit ledande under lång tid, bland annat genom sin nationalpark Białowieża.

Återintroduktions- och bevarandeprojekt[redigera | redigera wikitext]

Återintroduktions- och bevarandeprojekt för visenter finns i bl.a. i Tyskland [9], Danmark [10][11], Rumänien [12][13][14], Spanien [15] och Tjeckien [16]. Förutom att främja själva bevarandeaspekten så hoppas man även att visenterna bl.a. ska vara en turistattraktion samtidigt som de hjälper till att hålla markerna öppna och gynnar biodiversiteten [10][17][18].

Även i Sverige har återintroduktion av visenter förts på tal [19][20].

Visent i Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige levde djuret under förhistorisk tid främst i södra Sverige, och man kan ibland påträffa kvarlevor av visent i torvmossar där. Man tror att djuret levde så långt upp som till Tiveden och Kolmården.

Visent i Avesta visentpark.

Skansen, Stockholm har tillsammans med generalkonsul Axel Ax:son Johnson haft en betydande roll när det gäller artens bevarande. År 1910 anlände den första visenten till Skansen och redan 1929 sände man exemplar tillbaka till Polen. Fortfarande finns visenter på Skansen. Generalkonsuln överlät mark åt de djur som Skansen inte hade plats för och 1935 flyttades de till ett hägn i byn Bjurfors i Västerfärnebo socken. Visenten var en symbol för Avesta Jernverk, som då ägdes av Ax:son Johnson. Den fullstora visent i rostfritt stål som en gång prydde infarten till jernverket kan idag beskådas framför stadshuset i Avesta. I Djäknehyttan väster om Avesta, dit hägnet flyttats, finns idag Sveriges största population visenter. I parken lever ett trettiotal djur. Bolaget (idag Outokumpu Stainless) ägde och förvaltade parken fram till 2005, då den överläts till Avesta kommun. I parken har över 300 visentkalvar fötts genom åren och därmed bidragit till det framgångsrika avelsprojektet. Så sent som år 2009 bidrog Skansen, Borås djurpark och Avesta med varsin visent till ett re-introduktionsprojekt i Rumänien.

I Blekinge finns en naturpark, Eriksbergs Vilt- och Naturpark [21] som har ett bestånd på 45 djur. Kolmårdens djurpark, Lycksele djurpark och Skånes Djurpark håller också bestånd av visent.[22][23][24]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Beteckningarna visent och bison har samma rötter. Bison är den grekisk-romerska varianten och visent den germanska varianten. Idag betecknas oftast bara det amerikanska djuret som bison men namnet europeisk bison för visent förekommer också.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Olech, W. 2008 Bison bonasus. Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 15 december 2017.
  2. ^ [a b] Krasińska et al., s. 38
  3. ^ [a b] Krasińska et al., s. 39
  4. ^ Krasińska et al., s. 40
  5. ^ Kassondra Hendricks (2013). ”Wisent” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Bison_bonasus/. Läst 15 december 2017. 
  6. ^ [a b c d] Wanda Olech (2 mars 2011). ”European bison”. ARKive. http://www.arkive.org/european-bison/bison-bonasus/. Läst 15 december 2017. 
  7. ^ * Visent och Żubroń, Białowieża nationalpark (tyska), läst 21 oktober 2011.
  8. ^ ”Der Wisent (Bison bonasus)”. Schutzgemeinschaft Deutscher Wald. http://www.sdw-nrw.de/aktiv/wisent.htm. 
  9. ^ Bison Baby: First Wisent Born in German Wild, Der Spiegel, 2013-05-21 (läst 2013-06-18).
  10. ^ [a b] Denmark's Bornholm island gets rare bison from Poland, BBC News, 2012-06-07 (läst 2013-06-18).
  11. ^ Visenten återvänder till Danmark, Svenska Yle, 2012-06-07 (läst 2013-06-18).
  12. ^ Pressmeddelande från Borås Djurpark, 2009-08-14 (läst 2013-06-18).
  13. ^ First wild bison in Romania after 160 years, Rewilding Europe, 2012-04-25 (läst 2013-06-18).
  14. ^ Another five European bisons reintroduced in the Carpathians, WWF, 2013-04-05 (läst 2013-06-18).
  15. ^ El bisonte europeo se reimplanta en España Arkiverad 9 februari 2013 hämtat från the Wayback Machine., Univision, 2010-06-05 (läst 2013-06-18).
  16. ^ Nearly extinct European bison return to Czech forest,Deutsche Welle, 2011-09-01 (läst 2013-06-18).
  17. ^ Bison Bornholm: Projektets baggrund, formål og forløb, Miljøministeriet, Naturstyrelsen, 2012-07-27 (läst 2013-06-18).
  18. ^ PDF-dokument: Faunarestaurering - Ett paradigmskifte i arbetet med biologisk mångfald, En sammanfattning av konferensen ”Faunarestaurering – Möjligheter inom bevarande och förvaltning” Den 27 april 2010 på Kungl. Skogs‐ och Lantbruksakademien Stockholm, 2010-04-27 (läst 2013-06-18).
  19. ^ Dags för vilda visenter i Sveriges skogar, Bo Lindevall, Debattinlägg i SvD, 2010-10-06 (läst 2013-06-18).
  20. ^ Andersson, Thomas. B., ”Vilda visenter - visst!”, Jaktmarker & Fiskevatten, 2010:5, sid. 24-26
  21. ^ [1]
  22. ^ Kolmården
  23. ^ Lycksele djurpark
  24. ^ Skånes djurpark

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]