Visselhöna

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Visselhöna
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
See-see Partridge, Ammoperdix griseogularis (5829563744).jpg
Hona
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHönsfåglar
Galliformes
FamiljFasanfåglar
Phasianidae
SläkteAmmoperdix
ArtVisselhöna
A. griseogularis
Vetenskapligt namn
§ Ammoperdix griseogularis
Auktor(Brandt, 1843)
Hitta fler artiklar om fåglar med

Visselhöna[2] (Ammoperdix griseogularis) är en hönsfågel som förekommer i västra Asien.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Visselhönan är en rundnätt hönsfågel med en kroppslängd på 22-25 centimeter. Den är huvudsakligen sandbrun med för släktet karakteristiska vågiga brunvita strimmor på flankerna. Hanen har grått huvud med ett svart streck genom ögat och vit kindfläck. Till skillnad från den nära släktingen ökenhöna (Ammoperdix heyi) är halssidorna är vitfläckiga. Honans dräkt är en urblekt version av hanens.

VIsselhönan springer hellre undan än svävar iväg när den störs. Sången är ett upprepat visslande våitt-våitt-våitt som gett fågeln dess svenska namn, påminnande om småfläckig sumphöna.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i sydostligaste Turkiet, nordöstra Syrien, södra Armenien och Irak norrut till sydvästra Kazakstan och österut till sydöstra Uzbekistan, västra Tadjikistan och Pakistan.[5] Arten betraktas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktskap[redigera | redigera wikitext]

DNA-studier visar att visselhönans släkte Ammoperdix tillhör en grupp fasanfåglar med bland annat vaktlar i Coturnix, buskvaktlar i Perdicula, berghönsen med släktingar i Alectoris samt Pternistis-frankoliner.[6] Ammoperdix är systerklad till alla andra släkten i gruppen.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Levnadsmiljö[redigera | redigera wikitext]

Visselhönan häckar i närheten av vatten, oftast på planare mark än den närbesläktade ökenhönan, i exempelvis klippig bergsöken, klippiga bergssluttningar och i wadis, ibland upp till 2000 meter över havet.[7] Där den är sympatrisk med berghöna (Alectoris chukar) föredrar visselhönan lägre och varmare regioner.[5]

Häckning och föda[redigera | redigera wikitext]

Arten lägger i genomsnitt sex till nio ägg direkt på marken i en uppskrapad grop.[7] Honan ruvar äggen i ungefär tre veckor.[7] Två kullar per häckningsperiod förekommer.[7] Den lever av skott, löv, frön och bär, men också insekter.[5]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling som inte tros vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till 150.000-250.000 individer, varav det i Europa tros det häcka 4.000-6.100 par.[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Ammoperdix griseogularis Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-02-01.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 54. ISBN 978-91-7424-039-9 
  5. ^ [a b c] McGowan, P.J.K. & Kirwan, G.M. (2018). See-see Partridge (Ammoperdix griseogularis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53384 17 januari 2018).
  6. ^ Wang, N., R.T. Kimball, E.L. Braun, B. Liang, and Z. Zhang (2013), Assessing Phylogenetic Relationships among Galliformes: A Multigene Phylogeny with Expanded Taxon Sampling in Phasianidae, PLoS ONE 8, e64312.
  7. ^ [a b c d] Lars Larsson (2001) Birds of the World, CD-rom

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]