Vit
| Vit som HTML-färg | |
| — Färgkoordinater — | |
|---|---|
| HTML-färgnamn | White |
| HEX | #FFFFFF |
| RGBB (R, G, B) | (255, 255, 255) |
| CMYKH (C, M, Y, K) | (0, 0, 0, 0) |
| HSV (H, S, V) | (-°, 0 %, 100 %) |
| B: Normaliserat till [0–255] (byte) H: Normaliserat till [0–100] (hundra) | |
Vita färger är mycket ljusa och har ingen eller endast mycket liten dragning mot någon annan färg.[1]
Vitt som elementarfärg och HTML-färg
I det standardiserade färgbeteckningssystemet NCS är vitt en av sex elementarfärger och har beteckningen W. Bland HTML-färgerna för bildskärmar finns flera vita färger, en av dem hör till de 16 originalfärgerna och dess koordinater visas i boxen till höger.
Etymologi
Ordet vit har motsvarigheter i många indoeuropeiska språk, och samma eller besläktade ord har också haft betydelserna ljus eller glänsande.[2]
Vitt ljus och vitt brus
Vitt ljus karaktäriseras av att det innehåller samtliga strålningsvåglängder som kan stimulera vårt synsinne, eller ett antal våglängder så att det visuellt uppfattas likadant som om alla våglängder fanns.[3] Analogt med det kallas signaler som innehåller samtliga (tillgängliga) våglängder för vitt brus.
Associationer och symbolisk innebörd
Vitt är den allra ljusaste färgen, något som gör den speciell och förknippad med en mängd associationer, föreställningar och symboliska betydelser. Men även om denna symbolik utgår från allmänmänskliga upplevelser så kan färgens innebörd tolkas mycket olika i olika kulturer, och även i olika sammanhang inom en och samma kultur.[4] Den enskilda personens associationer är dessutom alltid personliga.[5] När det gäller färgers fysiologiska och psykologiska påverkan på människor finns det stora kunskapsluckor och mycket litet är vetenskapligt belagt.[6] Trots detta presenteras omstridda resultat ofta som fakta, och både bland allmänheten och professionella färgsättare florerar mängd myter och faktoider som forskare inom området inte kan bekräfta.[7][8]
Inom den protestantiska Svenska kyrkan symboliserar den vita färgen renhet, helighet och oskuld och används vid glädjehögtider.[9] I flera asiatiska kulturer är vitt i stället symbolen för sorg.[10]
I den antika temperamentsläran som kopplar samman färger med kroppsvätskor står vitt för slem och ett flegmatiskt, trögt och svårrörligt temperament.[4]
Inom äldre kinesisk kultur associerades vitt med metall av de fem grundläggande elementen och med väst av riktningarna.[11]
Vit färg kontrasterar mot svart, den mörkaste färgen, och kontrasten vit–svart används ofta både konkret och metaforiskt. I många spel för två personer, som schack och dam, ges de båda spelarna färgerna svart och vit. I svenska språket används bildliga hänvisningar till vitt i flera betydelser som anknyter till oskuld och renhet, till skillnad från det svarta som antyder motsatsen. Några exempel är laglighet (vita jobb), nykterhet och drogfrihet (vit vecka).
I krig är en vit flagga (parlamentärflagga) ett tecken på att man ger upp och överlämnar sig till fienden. Detta är fastslaget i 1907 års Haagkonvention, artikel 32.[12]
Vit har även använts i betydelsen kontrarevolutionär. Uttrycket kan härledas till fransk historia där det talas om två perioder av vit terror, först 1795 som en reaktion mot franska revolutionen 1789, och sedan 1815 när kungahuset Bourbon återinsattes efter Napoleons fall.[13] Färgen vit syftade då på kungahusets vita fanor men har sedan fått motsvarande innebörd i flera andra sammanhang, som i exempelvis uttrycken vita arméer och vit terror under inbördeskrigen i Finland och Ryssland på 1910- och 1920-talen[14] och vit terror i Ungern och Kina på 1920-talet.[13]
Se även
Referenser
- ^ Sivik, Lars; Hård, Anders (1984). Namn på färger. Stockholm: Färginstitutet Färgrapport F24. sid. 11
- ^ ”1139 (Svensk etymologisk ordbok)”. runeberg.org. 1 januari 1922. http://runeberg.org/svetym/1227.html. Läst 15 maj 2016.
- ^ Fridell Anter, Karin; Berggren, Leif (2014). ”Belysningstekniska begrepp och mätmetoder”. i Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf. FÄRG & LJUS för människan - i rummet. Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid. 91
- ^ [a b] ”NE: Färgsymbolik”. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/f%C3%A4rgsymbolik. Läst 29 april 2016.
- ^ Klarén, Ulf (2014). ”Med mänskligt mått mätt - om perception, färg, ljus och rum”. i Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf. FÄRG & LJUS för människan - i rummet. Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid. 32
- ^ Laike, Thorbjörn (2014). ”Verkan av färg och ljus - beteenden och reaktioner”. i Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf. FÄRG & LJUS för människan - i rummet. Stockholm: Svensk Byggtjänst. sid. 45-48
- ^ Janssens, Jan (2006). ”Lagom är bäst. Om belysning och färgsättning på kontor.”. i Fridell Anter, Karin. Forskare och praktiker om färg - ljus - rum. Stockholm: Formas. sid. 197-212
- ^ Küller, Rikard (2006). ”Färg, ljus och människa. Ett miljöpsykologiskt perspektiv”. i Fridell Anter, Karin. Forskare och praktiker om färg - ljus - rum. Stockholm: Formas. sid. 193
- ^ ”Liturgiska färger under kyrkoåret”. Arkiverad från originalet den 30 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160630030002/https://www.svenskakyrkan.se/farsta/liturgiska-farger-under-kyrkoaret. Läst 29 april 2016.
- ^ Arnkil, Harald (2013) (på engelska). Colours in the Visual World. Helsinki: Aalto University School of Arts, Design and Architecture. sid. 146, 250-254
- ^ Tonnquist, Gunnar (1995). Färgsystemanalys. Stockholm: Byggforskningsrådet. sid. 10
- ^ Aldrich, Richard W. (1996). The international legal implications of information warfare. Colorado: US Air Force Academy. sid. 30, not 42
- ^ [a b] ”White Terror - definition of White Terror in English from the Oxford dictionary”. www.oxforddictionaries.com. http://www.oxforddictionaries.com/definition/english/white-terror. Läst 16 maj 2016.
- ^ ”NE:Finska inbördeskriget”. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/finska-inb%C3%B6rdeskriget. Läst 16 maj 2016.
Wikimedia Commons har media som rör Vit.
Slå upp vit i ordlistan Wiktionary.
| |||||||||||
| |||||