Fettisdagen
En semla eller fastlagsbulle på en assiett.
|
|
| Typ | Kristen högtid |
|---|---|
| Datum | Tisdagen efter fastlagssöndagen |
| Geografi och firare | Kristna i hela världen |
| Period | Gammal tradition |
| Anledning | Sista dagen före fastan |
| Traditioner | Äta semlor/bullar |
| Andra namn | Semmeldagen Fastlagstisdagen (Finland) |
| Tidigare namn | Vita tisdagen |
Fettisdagen, eller något ålderdomligt vita tisdagen (en beteckning som dock även något oegentligt används för tisdagen i stilla veckan), på finlandssvenska fastlagstisdagen, är i kristen tradition tisdagen efter fastlagssöndagen, 47 dagar före påsk. Dagen är därmed rörlig, och kan infalla som tidigast 3 februari och senast 9 mars. Fettisdagen är den tredje av de tre dagarna i fastlagen, dagarna före fastan, där den första är fastlagssöndagen och den andra är blåmåndagen.
Namnet fettisdag är bildat av "fet" och "tisdag", där fet syftar på all fet mat som brukade ätas på fettisdagen. Ordet är belagt sedan 1594.[1] Vita tisdagen har fått sitt namn efter det vita vetemjöl som man bakar semlor med.[2]
Innehåll
I Norden[redigera | redigera wikitext]
Semlor[redigera | redigera wikitext]
Att det är sista dagen innan påskfastan har givit upphov till traditionen att denna dag, och ursprungligen bara denna dag, äta semlor, även kallade fastlagsbullar eller fettisdagsbullar. I södra Sverige har de traditionellt ätits på fastlagsmåndagen. Dagen kallades då för "bullamåndag".[3][4]
I Sverige äts bullarna oftast med vispgrädde under bullens avskurna ovansida, och med mandelmassa i en urgröpning mitt i bullen. I Norge och Danmark har fastlagsbullarna sylt i stället för mandelmassa och ibland även vaniljkräm.[5]
I Svenskfinland och Skåne kallas semla för fastlagsbulle, i Norge och Danmark för fastelavnsbolle.
Skollov[redigera | redigera wikitext]
I början av 1900-talet förekom en lovdag, fettisdagslovet, i Stockholms skolor.
Fastlagsris[redigera | redigera wikitext]
Förr risade man varandra med fastlagsris enligt en sed från 1600-talet. Det innebar att husfadern piskade familjemedlemmarna med riset, antingen på fettisdagen eller långfredagens morgon. Det skulle vara en symbolisk påminnelse om Jesu lidande. Risningen har även påståtts vara livsbefrämjande och lyckobringande.
Fettisdagsgubbar[redigera | redigera wikitext]
Att gå Fettisdagsgubbe är en tradition snarlik att gå påskkärring, med undantag att man idag besöker butiker istället för gårdar och på fettisdagen istället för kring påsk. Traditionen är gammal och kommer ifrån när människor gick från gård till gård och tiggde mat; på fettisdagen kunde de inte bli nekade. Idag är det framförallt barn som går och då ofta klädda i vanliga maskeradkläder, traditionen är särskilt kvarlevande i Alfta i Hälsingland.[6]
I Anundsjö (Bredbyn och byarna däromkring) i Örnsköldsviks kommun lever också traditionen att gå Fettisdag kvar. Här går barn fortfarande runt i gårdarna och tigger godis och de behöver inte vara utklädda.[7][8]
I andra länder[redigera | redigera wikitext]
Mardi gras[redigera | redigera wikitext]
På franska kallas dagen för Mardi gras (som också betyder 'fet tisdag') och det är därifrån som Mardi Gras-karnevalen i New Orleans har fått sitt namn.
Faschingsdienstag[redigera | redigera wikitext]
I Österrike och Tyskland heter dagen "Faschingsdienstag" och firas med karneval och festande.
Shrove Tuesday[redigera | redigera wikitext]
I England och många andra engelsktalande länder, kallas dagen för "Shrove Tuesday", en dag då man äter pannkakor till middag.
Tidpunkt[redigera | redigera wikitext]
Fettisdagen infaller mellan blåmåndagen och askonsdagen. Tidpunkten för askonsdagen är rörlig. Den inträffar enligt kyrkokalendern 46 dagar före påsk, vilken i sin tur inträffar första söndagen efter första ecklesiastiska fullmånen efter 20 mars.[9]
Fettisdagen kan infalla som tidigast 3 februari och senast 9 mars.[10]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Nationalencyklopedin, uppslagsordet 'fettisdag': ordet belagt "sedan 1594; fet- påminner om all god mat som åts denna dag".
- ^ http://www.sprakochfolkminnen.se/folkminnen/handelser-i-almanackan/kalender/i-almanackan/handelser-i-almanackan/2016-03-14-fettisdagen.html
- ^ Lotta Bergström (28 december 1999). ”Semlornas tid är redan här”. Arbetet Nyheterna.
- ^ Maria Kållberg (30 januari 2006). ”Fettisdagen”. Kvällsposten.
- ^ ”Fastelavnsboller”. Mollerens.no. Arkiverad från originalet den 31 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130331233330/http://www.mollerens.no/Oppskrifter/Boller/Fastelavensboller/. Läst 11 januari 2012.
- ^ ”Fettisdagsgubbarna lever vidare i Alfta - helahalsingland.se”. http://www.helahalsingland.se/halsingland/ovanaker/fettisdagsgubbarna-lever-vidare-i-alfta. Läst 16 maj 2015.
- ^ ”Tradition i Kubbe - gå Fettisdag”. http://www.allehanda.se/angermanland/ornskoldsvik/tradition-i-kubbe-ga-fettisdag. Läst 4 mars 2014.
- ^ ”Gammal tradition lever vidare i Anundsjö”. http://www.allehanda.se/angermanland/ornskoldsvik/gammal-tradition-lever-vidare-i-anundsjo. Läst 10 februari 2016.
- ^ Sofie Loman. ”När infaller påsken?”. Nätverket Seniorhuset. http://www.kolumbus.fi/seanhype/luckan/senior-it/nar_infaller_pasken.htm. Läst 18 februari 2010.
- ^ More on dates - What are the earliest and latest dates that Mardi Gras can occur?, läst 11 januari 2012
