Vitbrynad sparv

Från Wikipedia
Vitbrynad sparv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljAmerikanska sparvar
Passerellidae
SläkteArremon
ArtVitbrynad sparv
A. torquatus
Vetenskapligt namn
§ Arremon torquatus
Auktor(Lafresnaye & d'Orbigny, 1837)
Utbredning
Synonymer
  • Buarremon torquatus
  • Vitbröstad buskfink

Vitbrynad sparv[2] (Arremon torquatus) är en fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Sparvarna i släktet Arremon är stora och långstjärtade, med olivgrön ovansida, tydligt vit strupe och ofta strimmig huvudteckning. Vitbrynad sparv har just vitt ögonbrynsstreck. Nordliga fåglar har även ett svart bröstband. Undertill är den vit på bröstets mitt och buken, medan flankerna är grå. Sången består av tre till fyra ljusa visslingar.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Vitbrynad sparv förekommer i bergstrakter i västra Mexiko och delas upp i två underarter med följande utbredning:[3]

Tidigare betraktades vitbrynad sparv, costaricasparv, pariasparv, colombiasparv, caracassparv, gråbrynad sparv, santamartasparv och perijásparv alla utgöra samma art, under det vetenskapliga namnet Arremon torquatus. Dessa urskildes som egna arter efter studier som visade på skillnad i genetik, läten, utseende och ekologi.[5]

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare fördes de amerikanska sparvarna till familjen fältsparvar (Emberizidae) som omfattar liknande arter i Eurasien och Afrika. Flera genetiska studier visar dock att de utgör en distinkt grupp[6][7][8][9] som sannolikt står närmare skogssångare (Parulidae), trupialer (Icteridae) och flera artfattiga familjer endemiska för Karibien.[9]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Vitbrynad sparv hittas i undervegetation i fukta skogar och tät ungskog.

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Arremon torquatus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  4. ^ Quick, D. R. and D. L. Slager (2020). White-browed Brushfinch (Arremon torquatus), version 1.0. In Birds of the World (T. S. Schulenberg, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.sthbrf2.01
  5. ^ Cadena, C.D. and Cuervo, A.M. (2010). Molecules, ecology, morphology, and songs in concert: how many species is Arremon torquatus (Aves: Emberizidae)? Biol. J. Linn. Soc. 99: 152-176.
  6. ^ Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.
  7. ^ Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.
  8. ^ Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.
  9. ^ [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]